Vapenutredningen är närmast en motsats till den politik som riksdag och regering vill driva. Vad riksdag och regering vill har varit tydligt, men trots det väljer utredningen att göra motsatsen och sjabblar bort tid.
Vapenutredningen, som tillsattes 2022, publicerade sitt resultat för ett par dagar sedan. Möjligen var det naivt att hysa ett hopp om att den vilja som både riksdag och regering har uttryckt åtminstone skulle ha haft en ytlig reflektion på innehållet. En utredning ska självfallet vara en utredning men det ska inte vara ett slags ying och yang till den politiska vilja som lagstiftaren har. I så fall blir den meningslös.
Den övergripande tanken var att skyttar, det vill säga sportskyttar och jägare, skulle få förenklade regler, medan kriminella och terrorister skulle få det svårare att skaffa vapen. Det är en självklarhet nästan alla kan instämma i. Skötsamma ska givetvis få ha vapen och regelverket ska vara både enkelt att förstå och följa. Dessutom ska det vara förutsägbart.
I fjol gavs tilläggsdirektiv för att ytterligare markera den inriktning som förväntades av utredningen. Det fanns inget tvivel om vad justitieminister Gunnar Strömmer ville uppnå.
”Därför ger vi nu ett omfattande tilläggsdirektiv till vapenutredningen som baseras på alla tillkännagivanden från riksdagen på det här området. Sammantaget kommer detta att innebära stora lättnader för legala vapenägare som jägare och sportskyttar, utan att göra avkall på grundläggande krav om säkerhet vid hantering av vapen”, skrev justitieminister Strömmer i ett pressmeddelande. Lyckas man förstå det stycket text är man uppenbart överkvalificerad som utredare i frågan.
Nyckelorden är ”baseras på alla tillkännagivanden från riksdagen”. Det är bortom kanslisvenskan uppdrag som riksdagen givit till regeringen som regeringen sen ger till utredaren. Utredaren ska sen göra en skiss på hur det kan utformas som lagstiftning.
Forskaren på Handelshögskolan Erik Lakomaa har gått igenom hur väl utredaren lyckades.
Så här gick det:
Riksdagen: Avskaffa femårslicenser.
Utredaren: Behåll femårslicenser.
Riksdagen: Dela upp vapenlagen i en del som rör kriminell vapenhantering och en som behandlar administrativa bestämmelser för tillstånd och förvaring.
Utredaren: Dela inte upp vapenlagen.
Riksdagen: Förenkla utlåning av vapen.
Utredaren: Försvåra utlåning av vapen.
Riksdagen: Ta bort kravet på synnerliga skäl för flerskotts enhandsvapen och helautomatiska vapen.
Utredaren: Behåll kravet på synnerliga skäl.
Riksdagen: Sverige bör acceptera EU:s vapenpass.
Utredaren: Sverige bör inte acceptera EU:s vapenpass.
Riksdagen: Se över vapenlagen för att förenkla och underlätta för
jägare, skyttar och samlare.
Utredaren: Förbjud AR-gevär för jakt (med retroaktiv verkan), ge Polismyndigheten nya svepande befogenheter att neka licens på vapen de anser farliga eller olämpliga, stoppa licenser på enhandsvapen för föreningsegna grenar, inför licenskrav på vissa luftpistoler, inför möjlighet för polismyndigheten att ta ut nya höga avgifter av skytteföreningar, inför nya aktivitetskrav för målskyttelicenser för halvautomatiska gevär.
Som synes gick det inte så väl, och då är redovisningen ovan förkortad från Lakomaas genomgång.
Särskilt femårslicenserna upprör skyttesverige. De har skapat en mängd problem och skyttar har både straffats och förlorat licenser tack vare reglerna. Det är också märkligt att ett system som fungerade väl mellan 1934 och 2000 plötsligt är helt nödvändigt, trots att riksdag, regering och skyttesverige är emot det. Däremot är polisen för...
Utredningen har, på tal om polisen, kallats för en 1300 sidor lång debattartikel från polisen.
För regeringen är det ett problem att utredaren är politiskt lomhörd. Det enda rimliga regeringen kan göra är att kasta den politiska delen av utredningen och börja om. Det tar tid och kommer att låta skyttesverige sitta i ett limbo. I sämsta fall går det inte att få till en proposition innan nästa val och vill det sig illa är det efter valet Morgan Johansson som är ansvarig igen. Med hans inriktning på att förfölja legala skyttar och se mellan fingrarna med kriminella kan det bli illa.
Tidöpartierna ska nu sätta sig och gå igenom underlaget och diskutera ett utkast till en proposition. Det finns saker som man kan göra, för att få hanteringen att bli bättre. Det är många som vill att det här ska bli bra, och problemet är inte en dålig riksdag och regering utan en usel utredning. Ett par hundra tusen vapenägare spelar roll.
