Facebook noscript imageHjort: Ett nytt EU-fördrag är en dålig idé
Klas Hjort
Ledare
Hjort: Ett nytt EU-fördrag är en dålig idé
EU-parlamentet. Foto: Europaparlamentets svenska kontor
EU-parlamentet. Foto: Europaparlamentets svenska kontor

Europaparlamentet vill ha ett nytt fördrag som utökar dess makt mot det tidigare Lissabonfördraget. Det är en dålig idé eftersom många av de spärrar och skydd som finns för enskilda stater riskerar att tas bort.

Europaparlamentet har låtit meddela att de vill inleda arbetet med att ändra EU-fördragen. I en resolution som antogs förra veckan uppmanar parlamentet stats- och regeringscheferna i EU att inleda arbetet.

På vanlig svenska betyder det här att överföra mer makt från länderna till EU. Gradvis har EU vuxit i kapp Lissabonfördraget och börjar slå i taket allt oftare. Då krävs en expansion för att kunna realisera de politiska idéer som finns i EU. Att tanken ens på pappret skulle vara att rulla tillbaka EU en smula är helt otänkbart. Nya fördrag handlar alltid om mer makt.

I EU:s dna ligger att expandera. På många sätt påminner EU om ett skaldjur. När ett fördrag tas är det litet och mjukt. Men det hårdnar och sätter sig och efter ett tag blir det för litet igen. Och då ömsar man skinn. Igen och igen. En avklarad kris betyder att EU behöver mer makt för att kunna möta nästa. En pågående kris betyder att det krävs mer för att avsluta den. Alltid mer, aldrig nog.

Bland förslagen nämns att avskaffa vetorätt samt hälsofrågor, försvar, ekonomisk och social politik. Parlamentet vill också minska de tillfällen då det krävs enhällighet till en kvalificerad majoritet och inte minst att utöka Europaparlamentets inititativrätt.

Det är ganska stora frågor. Konkreta förslag finns inte att ta ställning till ännu, det tar nog ett par år men det är viktigt att redan nu börja fundera. Inte minst att sätta upp röda linjer för de olika frågorna.

En röd linje är en fråga som inte får gå igenom. Korsas linjen så byter man uppfattning, i det här fallet om EU-medlemskapet. En ganska självskriven sådan för alla partier borde vara vetot. Förlorar Sverige vetot är en helt central del av självständigheten borta.

I många fall går det redan i dag att se var flera av de röda linjerna borde gå. Socialdemokraterna vill inte ha inblandning i lönesättning, Sverigedemokraterna vill ha stark svensk makt över försvaret och medborgarskap, Moderaterna är emot europaskatter för att ta några exempel.

Läs mer: Tillvänjningen har börjar snart byter socialdemokraterna uppfattning

Det är långt tills det kommer ett konkret förslag. Men all påverkan i Bryssel är långsiktig och det gäller även för partierna. Ta frågan om EU-skatter till exempel. Där borde åtminstone M, SD och KD vara ense om ett nej. Vill man verkligen få igenom det måste man redan nu gå via stämmor och kongresser och därmed låsa partierna för att sedan ta frågan i riksdagen och i EU-nämnden. Det krävs också lite samordning för att lösa detta. Men det går att ha ett uttalande från EU-nämnden att varje förslag om EU-skatt kommer att utlösa ett svenskt veto. Då vet andra länder mer om hur spelplanen ser ut.

En hård röd linje, alltså att ett parti blir EU-negativt, kommer självklart att vara något som sker i väldigt få om några frågor. Just därför är det så viktigt att redan före förhandlingar börja kommunicera inom vilka ramar samtal kan föras. Oavsett vilken regering som sitter när förhandlingarna blir av måste de sedan år tillbaka veta de avgörande begränsningarna.

Det i dag gällande fördraget, Lissabonfördraget, tog ungefär åtta år från arbetet började tills det var aktivt. Det är rimligt att anta att nästa fördrag kommer att ta ungefär lika lång tid. Men mycket av tiden är inte arbete med själva texterna utan är förhandlingar av formuleringar, tid för folkomröstningar, grundlagsändringar och liknande.

Utifrån vad parlamentet vill uppnå kommer det att bli ett uselt fördrag. Det kommer att innebära en stor förändring. Kombinationen av slopat veto och enighet kommer att flytta mycket makt till de stora länderna som i mångt och mycket kan göra upp sinsemellan. För Sverige som är både nettobetalare och litet kan det bli väldigt dyrt.

Tanken bakom det nya fördraget visar på faran med överstatliga organisationer som har täta regelbundna möten. För att kunna motivera sin existens så krävs att de åstadkommer saker. EU kommer aldrig att ta ett år ledigt för att det är en perfekt balans i lagstiftning utan tvärtom behövs alltid lite mer. Förhandlingarna löses ofta genom att alla får lite mer så att de framstår som segrare. Och summan blir då väldigt stor.

De svenska parlamentarikerna röstade i huvudsak rätt och försökte stoppa förslaget. Problemet med sådana här förändringar är att det viktiga inte är att rösta rätt utan att vinna. När väl ett nytt fördrag tas fram är det för sent att vinna. Då återstår bara skademinimering.

Det är viktigt att komma ihåg att all offentlig makt går ut över folket. Särskilt gäller det i fall när det är långt mellan beslutsfattare och de som drabbas. Som med EU.

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.