Regionerna har problem. De vill ha mer pengar och ta in mer personal från utlandet. Samtidigt som det finns för få som jobbar med den faktiska vården växer administrationen fort. Det borde ske en växling av personal. 10 000 administratörer skulle kunna bli 10 000 fler som vårdar.
Två återkommande teman i debatten kring svensk vård är att det för det första finns en brist på pengar och andra resurser, för det andra finns det en brist på personal. Personalbristen anses nästan alltid möjlig att lösas med arbetskraftsinvandring.
Ofta ses detta som två separata problem. Resursbristen är till exempel i sin senaste tappning något som regionerna anser måste lösas med statliga medel eftersom regionerna kommer att få arga väljare om de höjer skatten ytterligare. Personalbristen förklaras sällan men handlar ofta om höga personalkostnader.
Kan det vara så att de bägge egentligen är ett enda problem som handlar i grund och botten dålig ledning och att regionerna är ineffektiva?
Under 2016 – 2020 fanns Tillitsdelegationen. Det var ett försök att få myndigheter att ha mer tillit nedåt i organisationerna. Finns det tillit minskar behovet av administration som övervakar. Samtidigt får personalen i organisationen mer tid att ägna sig åt sitt arbete i stället för att fylla i blanketter.
Forskningsledaren för delegationen, Louise Bringselius, beskriver sjukvården i en intervju i Vårdfokus:
– Sjukvården är det mest hierarkiska jag stött på. Det är stora och tröga organisationer som styrs uppifrån och ner. Det gör att man premierar gruppen närmast en själv och mest fokuserar uppåt mot politikerna. Man visar resultat genom analyser och olika dokument. Det belastar kärnverksamheten, som man dessutom tappar kontakten med.
När Vårdfokus granskade utvecklingen hos personalstyrkan i regionerna 2019-2023 fann de att personalen ökade med 5,9 procent. Administrationen stod för 23 procent av den ökningen.
Foto: SKR
Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, kommenterade utvecklingen:
– Patienter dör i kö, samtidigt som skattepengar läggs på mer administration. Man måste komma ifrån det genom att aktivt pröva varje administrativ tjänst. Just nu är det i stället våra grupper man anställningsprövar i många regioner på grund av dålig ekonomi. Men pengar verkar ju finnas.
Region Jönköping har gjort sig ökända för sina vidlyftiga kostnader för resor till Almedalen. Men de sticker också ut på andra sätt. Mellan 2019 och 2023 ökade Vårdförbundets yrkesgrupper med 4,7 procent. Handläggare och administratörer ökade med 25,4 procent.
Läs även: Almedalen är ett inofficiellt mästerskap i slöseri
Att det skulle gå att minska på administrationen och öka händerna i vården är uppenbart. Det skulle hjälpa både skattebetalare, vårdtagare och de som arbetar i vården.
Redan 2018 rapporterade Läkartidningen om att administratörerna hade blivit fler än läkarna. För varje läkare fanns fler än en administratör. Administratörerna har dessutom en snabbare tillväxt så deras försprång växer.
Foto: Läkartidningen
Det är också värt att minnas att under perioden växte befolkningen snabbt samtidigt som andelen äldre blir allt större. Vården behöver fler som vårdar, men fick i stället fler som administrerar.
Statsminister Ulf Kristersson har fått kritik för att han har sagt att det inte finns någon vårdkris. Han har rätt, de underskott som finns handlar om prioriteringar. Anställer regionerna administratörer och kommunikatörer i stället för sjuksystrar och läkare så får vi en situation som i dag. Samma sak sker om administratörerna tar mer och mer tid från vårdpersonalen.
Läkartidningen skrev 2019 om hur läkare använder sin arbetstid. 19 procent av tiden går till administration. Det motsvarar en hel dag varje arbetsvecka. Direkta patientmöten stod för 15,5 procent. I samma undersökning menade 92 procent av läkarna att resurserna används fel och att pengar går till lednings- och stabsfunktioner i stället för att stötta den kliniska personalen.
Regionerna hotar regelbundet med uppsägningar om de inte får mer statliga pengar. Deras eget ansvar för situationen liksom deras beskattningsrätt skyfflas under mattan. Det som behövs är inte mer pengar eller att fler människor flyttar till Sverige för att arbeta i vården.
Det som behövs är att administration växlas mot vårdpersonal. Den snabba ökningen av administrationen går att vända på, och ambitionen bör vara att växla personal. 10 000 administratörer kan bli 10 000 fler i vården. De 10 000 administratörerna kan dessutom få nya produktiva jobb där de bidrar.
Regionernas verksamhet är i huvudsak vård. En politiker ger antagligen ett spretigare svar men för oss väljare och skattebetalare är det inte mer komplicerat än så. Det borde regionerna hörsamma och fokusera verksamheten på just vård.
Den kris som målas upp i dag kan lösas med att vården byggs ut och administrationen skärs ner. Varje gång en regionpolitiker pratar om kris, om underskott eller begär mer pengar borde samma fråga ställas:
– Hur många administratörer har sparkats?
