Facebook noscript imageHjort: Fallande julhandel visar på behovet av reformer
Klas Hjort
Ledare
Hjort: Fallande julhandel visar på behovet av reformer
Julhandeln minskar i år, ett tecken på hur illa ställt det är med den svenska ekonomin. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Julhandeln minskar i år, ett tecken på hur illa ställt det är med den svenska ekonomin. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svensk BNP har fallit två kvartal i rad. Preliminära siffror visar på att även julhandeln minskar. Sveriges ekonomi är i ett dåligt skick och regeringen måste börja lösa problem och få fart på ekonomin igen.

Julhandeln ser ut att minska i år. Från förra årets 22 miljarder, trots skenande elpriser, så tycks årets handel bli ännu mindre. Det uppskattade värdet på årets handel är 500 miljoner mindre än i fjol – 21,5 miljarder. Volymen på handeln faller ännu mer eftersom stigande priset gör att pengarna räcker till färre varor.

Siffrorna visar att inflationen är låginkomsttagarens värsta fiende. Kraftiga tapp i reallöner gör att julen är en del av det som får sig en rejäl törn. Kostnaden för klappar, julmat och annat går inte att ha på en nivå som vanliga år. Inflationen har väldigt konkret urholkat vår levnadsstandard.

Samtidigt är det mer än tomten och nyår som står inför dörren. Efter nyår kommer förmodligen varslen att börja ta fart med en arbetslöshet som ökar. Arbetslösheten är redan nu ovanligt hög och kommer att nå än högre nivåer när lågkonjunkturen tar fart.

Två kvartal i rad har den svenska ekonomin krympt och det ser ut som att även årets sista kvartal kan vara krympande. Stiger arbetslösheten brant nästa år kan det komma att fortsätta, trots att räntan sänks.

Regeringen fick en usel start. Redan innan valet varnades för att ekonomin skulle krympa. Vi hade sommaren innan valet den sämsta tillväxten i hela EU. Länder som svenskar normalt inte jämför sig med som Rumänien och Bulgarien växer snabbare än vi och minskar gapet i levnadsstandard. Det är märkligt att sådana länder lyckas bättre än Sverige.

Ansvaret för den dåliga starten är helt och hållet den förra regeringens, och Magdalena Andersson lämnade inte bara tomma lador utan både trasiga fönster och infallna tak. Krissiffrorna fanns när hon lämnade över, och mönstret att svenskar byter regering högerut när ekonomin krisar tycks ha upprepats.

Men att ärva ett dålig läge är inte en ursäkt för att vara passiv. Tvärtom borde en så dålig start göra regeringen ännu mer aktiv – att göra fler reformer för att få ekonomin i ordning igen.

För att illustrera hur illa läget är var Sverige på tolfte plats i OECD:s senaste presentation av välståndsligan. Det är den lägsta siffran sedan mätningarna började. Med en fallande ekonomi är det ännu lättare för andra länder att ta sig förbi. Vill vi vara ett av världens främsta länder måste det till en förändring. Kanada och Israel är oss hack i häl så inte ens en tolfteplats är given. Kontrasten är stor mot början av 70-talet, då vi låg fjärde högst i världen.

Över 1,2 miljoner i arbetsför ålder är i dag inte självförsörjande. Det finns många olika grupper i den siffran men det är helt uppenbart att den gruppen måste krympa och krympa fort.

Reformer måste fort på plats och brett. Det måste blir enklare för företag, det måste bli enklare att hantera anställningar och uppsägningar. Skolan måste anpassas till de demokratiska problem som invandringen har skapat. Samtidigt måste skatter sänkas och bidrag sänkas.

Men problemen är bredare än så. Det är kaos i energisystemet där elkonsumtionen förväntas dubblas på ett par årtionden. Hur vet ingen och det finns ingen plan värd namnet. Samtidigt finns en miljölagstiftning som ligger som en blöt filt över all verksamhet. Snart kommer det väl att krävas tillstånd för att klippa gräset.

Med en vettig agenda för reformer kan väldigt mycket göras på kort tid men reformerna tar samtidigt lång tid innan de slår igenom. Däremot kan besluten tas fort och måste tas fort.

Ett exempel på att det går om man vill är Irland. Landet hade för 35 år sedan ungefär två tredjedelar av svensk BNP per capita. Ett ambitiöst reformprogram sjösattes och efter tio år hade de passerat Sverige. I dag ligger de långt före Sverige – på tredje plats i världen. Sverige är som sagt tolva i samma rankning.

Det går inte att säga att det är otur som fått Sverige att tappa. Socialdemokraterna har tagit välståndet för givet och innan dess inleddes en invandring som har bidragit till ett stort utanförskap och andra ekonomiska problem. Det är beslut som har fattats, inte några naturkatastrofer.

Beslut kan upphävas, och politiken kan förbättras. Men det kräver också att regeringen vill och vågar ge sig på heliga kor och utmana oppositionen. Socialdemokraterna kommer alltid vara missnöjda om inte de styr och Miljöpartiet kommer alltid att hävda att jorden går under – oavsett om det görs reformer eller inte. Det kommer aldrig komma beröm från det hållet, så det är bättre att göra reformer som förbättrar eftersom oppositionen ändå kommer vara missnöjd.

Ulf Kristersson har en chans att vända på utvecklingen och få Sverige att börja klättra i välstånd igen. Få julhandeln att bli något som är roligt och präglas av generositet och överflöd snarare än oro för om pengarna ska räcka.

Ekonomin är långt större och har långt viktigare utmaningar än julen. Tappet i julhandel är däremot en väldigt viktig signal på att det är mycket som är trasigt i Sverige.

Läs även: Privatjet lastade med självgodhet

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.