Facebook noscript imageHjort: Fängelse hade räddat flickan från knivattacken
Klas Hjort
Ledare
Hjort: Fängelse hade räddat flickan från knivattacken
Hade mannen suttit i fängelse så hade inte flickan blivit knivhuggen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Hade mannen suttit i fängelse så hade inte flickan blivit knivhuggen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Flickan i Göteborg knivhöggs av en man som bara tre månader tidigare dömts för brott. Tingsrätten bedömde att han var, trots fortsatt brottslighet, på en bra kurs och han slapp fängelse. Hade han fått bara sex månaders fängelse hade flickan aldrig skadats. Ett fängelsestraff hade förmodligen inte gjort honom till en bättre person men det hade stoppat honom från att försöka mörda ett barn.

Mannen som knivskar en liten flicka och hennes mormor i Göteborg häromdagen har som så många andra brottslingar ett långt straffregister.

För ett par år sedan rånade han en butik med ett automatvapenliknande föremål. Han kom över klockor för uppskattningsvis två miljoner. Straffet blev tre års fängelse. Väl i fängelset gick han till oprovocerad attack på en medfånge.

Mediauppgifter säger att han har över 50 straff i registret och det senaste är från i november. Då stal han datorer. Tingsrätten bedömde, märkligt nog, att mannens personliga och sociala situation hade förbättrats. Så han slapp fängelse. Förvisso är stöld bättre än väpnat rån, men det är väl knappast bra?

Straff påverkar

Hade han då dömts till ett kortare straff i fängelse, låt säga sex månader, hade han suttit inlåst nu. Då hade inte en liten flicka behövt kämpa för sitt liv. Ingen mormor hade behövt slåss för att rädda sitt barnbarn. Då hade familjen kunnat åka hem från en trevlig semester i Göteborg utan något trauma.

Hade. Om. Det finns alltid en massa frågetecken så. Men uppenbart hugger inte inlåsta människor ner barn utanför en galleria. De, eftersom de är farliga, hålls borta från allmänheten.

Det finns ett mönster

Mönstret går igen om och om igen. Tyngre brottslingar är oftast inte förstagångsförbrytare utan har en en serie domar bakom sig. Det är inte alltid så, men ofta. I de fallen finns det bäst chans att skydda framtida potentiella offer.

Svenskt rättsväsende har en märklig syn på brott. Ofta ses samhället som sjukt och det som skapar brottsligheten. Saker som socioekonomiska faktorer, bristfällig skola och liknande orsakar brotten. Vem som blir brottsling är mer slumpartat. Därför är det meningslöst att straffa en enskild, det är ju samhället som är trasigt, inte personen.

Kriminalvården har en liknande syn. Det centrala är rehabiliteringen av den kriminella, inte att förhindra nya brott. Gärningsmannen i mordförsöket på den lilla flickan är ett typiskt exempel på det. Han slapp fängelse. Hade han fått ett par månaders fängelse hade flickan sluppit ett mordförsök.

Behovet av opinion

Det har skrivits flera ledare som den här. Den är tyvärr inte unik och det kommer att skrivas fler. Det kommer att behövas skrivas fler eftersom det gång på gång släpps ut människor från fängelser för tidigt, som aldrig låses in eller av andra liknande skäl får vara på gatorna trots att de är farliga. Det är ett budskap som måste upprepas så att det sitter. Eftersom det måste ske en förändring. Någonstans måste det ske en förändring så att det inte blir fler brottsoffer.

Den lilla flickan är ett exempel på varför det måste ske en ändring. Varför kriminella först måste få sitta strafftiden ut, men också för att ge längre straff så att de hålls borta. Eftersom det finns en konflikt där. Antingen är kriminella inlåsta så de inte kan begå brott, eller så släpps de och då uppstår det nya brottsoffer.

Läs även: Skogkär: Ett,rättssystem som tänker mer på förövaren än offret

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.