Efter explosionen på ett sjukhus i Gaza rapporterades om folkrättsbrott och minst 500 döda. När det blev allt mer uppenbart att det var en raket skjuten av terrorister som träffade den egna sidan minskade dödssiffran och intresset snabbt. Inte minst anklagelserna om folkrättsbrott.
För ungefär en vecka sedan skakades Al-Ahlisjukhuset i Gaza av en explosion. Hamas gick omedelbart ut med att Israel bombat sjukhuset och att minst 500 personer hade avlidit. En läkare citerades i flera medier, med en beskrivning om hur taket rasade in under en pågående operation.
En första fingervisning om att det fanns något lurt i rapporteringen borde ha kommit med de första bilderna. Sjukhuset hade inte kollapsat. Någon motsvarighet till hur Israel lät journalister besöka kibbutzer som drabbats av pogromen saknas i det här fallet. Den kanske tydligaste indikatorn som går att få.
Snart börjar det komma fler och fler rapporter från IDF – Israels arme – internationella underrättelsetjänster och mediebolag om att det nog inte var en israelisk bomb som träffade sjukhuset utan en raket från islamiska jihad som träffade fel mål.
Sådana felskjutningar är inte ovanliga och har orsakat flera dödsfall bland palestinier. Mest känd är förmodligen en felskjutning 2012 där barnet till en BBC-journalist dödades. Pappan som bar sin döde son blev en känd bild och Israel fick kraftig kritik. Sedan visade det sig att Hamas låg bakom skjutningen men att raketen slog ner i fel land. Bara under 2022 beräknas 16 personer ha dött i Palestina på grund av raketer som missade Israel. Bitvis har så mycket som en av fem raketer träffat Palestina.
När Israel hölls för skyldigt var tonen väldigt hård mot Israel. Civila skulle värnas, civila fick inte utsättas för risk och de som skrek mest i falsett menade att detta var början på ett folkmord.
När sen bevisen presenterades och allt pekade på att det var palestinier som sköt raketen förändrades allt. Plötsligt föll dödstalet brant. De femhundra första döda har i de senaste rapporterna nu blivit ett tjugotal flyktingar som sov på en gräsmatta utanför sjukhuset. Det bortsprängda taket är i stället en liten krater utanför sjukhuset på en parkering.
Men tydligast är tonen i rapporteringen. Folkmordsbombningen blir en ”raket på villovägar” som flera medier kallade händelsen. Det låter mer som en äventyrsbok för tonåringar än ett folkrättsbrott.
Det märkligaste är hur kritiken inte skiftar. Israel är kvar i fokus för kritiken. Israel borde ta mer hänsyn till civila. Israel gör fel, är Israel oskyldiga nu så finns det
Kraven på att skicka Islamiska Jihad till ICC för att ha skjutit en raket som träffar ett sjukhus tycks ha kommit bort i media. Liksom kraven på att bara skjuta raketer på israeliska civila från områden som är säkra för palestinska civila. Kanske något litet krav på att inte ha raktavfyringsramper mitt i städer kunde höras?
Men icke. Raketen på villovägar blev lite banal, inte alls så många dog och det var nog inget krigsbrott. Inte ens att skjuta raketer inifrån städer. Något som kanske borde sätta fingret på Hamas strategi att använda civila som mänskliga sköldar och därmed driva upp de civila dödsoffren. Men även det sjunker undan.
Kändisuppropen för att Islamiska Jihad ska sluta använda raketartilleri från palestinska städer för att anfalla israeliska civila i städer smyger under radarn. Varken anfallet på civila eller att militära installationer förvandlar platser till militära möts av kritik. Kopplingen att Israel måste anfalla städer för att det är där de militära installationerna finns görs inte. Istället riktas en vag kritik mot att civila ska skyddas.
Mönstret går igen. Palestinier som dör är argument när de dör i anfall från Israel. När någon annan dödar dem är de mindre intressanta. De nästan 4000 palestinier som UNWRA bedömer har dött i inbördeskriget i Syrien är inte alls intressanta på samma sätt som de som dödas i israeliska attacker.
Trots mediahaveriet kring vem som besköt sjukhuset och hur många som dog hanteras uppgifter från Hamas som åtminstone hyfsat rimliga av media. Till exempel hänvisar Rädda barnen rakt av till det Hamaskontrollerade hälsodepartementet i Gaza när de talar om döda barn. Många andra medier använder samma källa och uppger den siffran på döda som Hamas påstår. Trots att Hamas blåljög dem rakt i ansiktet bara dagar innan.
Förmodligen har ingen ens ställt frågan om de flera hundra påhittade dödsoffren från sjukhuset ingår i den nya totalsiffran eller om den är avräknad.
New York Times bad om ursäkt till sina läsare för att se okritiskt hade köpt en terroristorganistions påståenden. Att svensk media kommer göra det är extremt osannolikt, särskilt Public Service som får miljarder om året för att just leverera säkra och pålitliga nyheter.
Raket på villovägar kanske får ses som ett tyst medgivande om fel.
Läs även: Media tiger om antisemitismen vid demonstrationerna