En tröttsam upprepning tycks drabba nästan varje regering. Ministrar har blåst upp sina CV:n och överdriver sina meriter. Det är irriterande att det hela tiden sker och att politiker varken lär sig eller förstår att risken att bli påkommen är stor. Att tänka till i förväg är ett enkelt sätt att bespara sig och sin regering en pinsamhet.
Tre ministrar – Andreas Carlsson, Erik Slottner och Anna Tenje har blivit påkomna med att blåsa upp eller ljuga om sina CV:n. De angivna akademiska studierna och de registrerade studierna hade ett omfattande glapp.
Av Erik Slottners fyraåriga utbildning har han bara lyckats att klara av ungefär en tredjedel – 90 av 240 högskolepoäng. Infrastrukturminister Andreas Carlsson har angivit tre års studier, men när det granskas visar det sig bara vara 20 veckor. Två distanskurser à 10 veckor under tre år blev tre års studier. Fallet Tenje är lite annorlunda där hon sammanlagt hade 30 poäng kvar till examen och därför aldrig tog ut examen. Där verkar det vara ett missförstånd mellan studier i politologi och avlagd examen. I andra sammanhang har hon sagt studier i politologi utan att göra anspråk på en examen.
Det är märkligt att det är KD som har få ministrar men två som har tveksam vittnesbörd om sina studier. Bägge är dessutom tänkbara kandidater om Busch lämnar partiledarposten.
Utbildningar verkar viktigare att ha än att ta. Sverige har flera doktorshattar som har blåst av vid granskning, där kanske de mest uppmärksammade är Refat El-Sayed och Ardalan Shekarabi. Även Sven-Otto Littorin hamnade i blåsväder kring sin examen. Det var en master från Fairfax University. Universitetet blev närmast ett begrepp.
Att sälla sig till ett sällskap som deras är inte något man önskar och det är förvånansvärt att ens ta den risken. Vissa politiker, till exempel Stefan Löfven, Annika Strandhäll och Margot Wallström, har kritiserats för avsaknaden av utbildning. Det är sannolikt en kritik som vilar på en övertro på utbildningens möjligheter.
Kritiken mot dem vilar i huvudsak på dåliga politiska beslut och inte egentligen på bristande utbildning. Tror någon på allvar att ett par terminer på ett universitet hade haft markant påverkan på Strandhäll?
Det är märkligt att det så ofta blir skandaler där politiker har ljugit om saker som är enkla att kontrollera. Ofta är det dessutom samma saker. Utbildningar som inte finns, kvitton och liknade, trots att många före dem har fallit. Kostnaden är väldig hög om någon granskar och skillnaden mellan att ha bedrivit studier som är ofullbordade och fullbordade är faktiskt liten. Skulle kritiken mot Lena Hallengren varit mindre om hon hade en eller ett par resttentor? Hennes examen är lärare i svenska och samhällsorienterande ämnen för klass 1-7 samt musik.
En enkel grundregel för politiker – ljug inte! Är ni dessutom så dumma att ni ljuger så ljug inte om saker som är enkla att kontrollera. Det viktiga är inte att kunna ståta med något, utan att få förtroende. Förtroende kommer från bra beslut, att landet blir bättre och att politiker löser problem.
Hellre en politiker som löser problem utan utbildning är en disputerad person utan praktisk förmåga. Framförallt så är det viktiga att inte ljuga.
Förtroendet för de tre har aldrig vilat på deras akademiska meriter utan på de praktiska. Däremot har deras CV:n nu, helt i onödan, sargat deras förtroende.
Vi får hoppas att andra politiker har en förmåga att lära av andras misstag och inte bara egna och att det äntligen blir slut på uppblåsta CV:n.
Läs även: Magdas tyska artikel är värre än det först verkade
