Efter röran i Kristdemokraterna, där Sara Skyttedal sparkades från förstaplatsen till Europaparlamentet och ersattes med Alice Teodorescu Måwe skiftade även SVT personal. Teodorescu ersätts med trion Tove Lifvendahl, PM Nilsson och Henrik Jönsson i programmet ”Teodorescu och Suhunen”.

Läs även: Kontroversielle Henrik Jönsson tar plats i SVT

I sig är det lite märkligt med bytet. Suhonen är som före detta talskrivare åt Håkan Juholt och chef för tankesmedjan Katalys så politisk man kan vara. Teodorescu är ungefär lika politisk. Hon har precis avslutat sitt arbete med Moderaternas idéprogram. Kanske är tanken att det spelar roll för möjligheten att bli vald om en politiker medverkar så. Att de bägge representerar ett parti eller åtminstone en idé är uppenbart.

När SVT presenterar de nya programledarna beskriver de Jönsson som ”kontroversiell”. Ett på flera sätt märkligt sätt att utrycka sig, utöver det lätt oartiga. Än mer märklig är en kommentar av programchefen på SVT:

– Men vi tycker att en sådan person ska få höras i SVT även om han exempelvis är väldigt kritisk mot public service, säger Michael Kucera.

Det förklarar mycket att det finns en tveksamhet i att låta personer som är kritiska mot public service höras. Urvalet av vilka som syns och hörs får en logik. Men ska det verkligen vara kontroversiellt att inte sjunga med i änglakören?

Det är däremot lovvärt att SVT har ett arbete för mångfald. Redan Teodorescu bidrog till mångfalden, inte minst därför att hon ser ut att gå vidare till Europaparlamentet för KD. Tidigare tycks SVT vara rekryteringspoolen för Miljöpartiet. Av tre ledamöter i Europaparlamentet har två, Alice Bah och Pär Holmgren, bakgrund på SVT. Tidigare satt den före detta SR-journalisten Isabella Lövin i Europaparlamentet. Den smala vägen till att bli europaparlamentariker, åtminstone för MP, tycks gå via public service.

Kanske är det märkligare när man ser vilka SVT inte uppfattar som kontroversiella. Hur är det med Göran Greider? Mattias Gardell? Ali Esbati? Eller för den delen Daniel Suhonen som är den andra programledaren? Eller kanske PM Nilsson för hans syn på ålfiske?

Kontroversiell måste å andra sidan inte vara ett negativt begrepp. Däremot är sammanhanget tydligt. Valet av Jönsson kan, och kanske bör, ifrågasättas enligt public service. Jönsson är inte kontroversiell på det bra sättet som till exempel mens-konst är.

De som provocerades är inte de som brukar provoceras och förmodligen inte uppskattar att provoceras på det sättet. De som bör provoceras är vanligt folk. Ser man till räckvidd på Youtube är Henrik Jönsson rankad som 26 i Maktbarometern för 2023. 132 000 prenumeranter. Tittarantalet är lägre i genomsnitt men det är i nivå med en medelstor svensk kommun.

Det är bra att SVT breddar sig och börjar med en ideologisk mångfald. SVT har länge haft problem med trovärdighet och hur deras opartiskhet uppfattas av dem som inte befinner sig till vänster. Mångfald handlar långt mer om vad människor tycker och representerar än hur de ser ut.

Samtidigt finns det en hemmablindhet i att SVT uppfattar en hyfsat stor röst i den svenska politiska debatten som kontroversiell. Utanför SVT:s egna led är inte Jönsson mer kontroversiell än Greider, Gardell eller Esbati; personer som slipper den etiketten.

Å andra sidan är det kanske ett beröm för Henrik Jönsson att etiketteras som kontroversiell. Då har han, som konst tydligen ska göra, lyckats att provocera – om än provokationen tycks mestadels ha träffat ett medialt etablissemang.

Trots att det är en märklig presentation är det bra att SVT börjar med mångfald på ett djupare plan. Att ta steget från människor som ser olika ut men tycker lika till att ha någon som tycker radikalt annorlunda är tydligen kontroversiellt. Men det finns ett mod hos SVT i att utmana sina egna strukturer och normer.

Läs även: Jönson visar att bra tv kan göras utan public service