När socialdemokraten Sara Kukka-Salam föreslår att integrationen kräver att var femte vän ska vara invandrare, avslöjar hon något djupt oroande: socialdemokratins dröm om kontroll sträcker sig hela vägen in i våra privata vänskapsrelationer. Det räcker inte längre att betala skatt, rösta rätt och tiga still – nu ska du även umgås och bo som politiken önskar. Det här är inte inkluderande politik, det är ideologisk ingenjörskonst.
Sara Kukka-Salam är ett av socialdemokratins toppnamn. Hon kallar sig Solnas borgmästare, men hennes verkliga tyngd ligger i att hon är ordförande för Tro och Solidaritet – ett sidoförbund för framför allt religiösa socialdemokrater. Den posten ger henne en adjungerad plats i det tunga verkställande utskottet, socialdemokratins verkliga maktcentrum.
Kukka-Salam har synts till mycket de senaste dagarna efter en intervju i Svenska Dagbladet. I intervjun menar hon att integrationen kräver att var femte kompis ska vara invandrare. Den rimliga tolkningen av ”kräver” är ett moraliskt krav från politiken snarare än ett juridiskt.
Det är identitetspolitik på en helt ny nivå. Om våra vänskaper ska vara representativa – ska då var tredje vän vara socialdemokrat och var femte sverigedemokrat? Har SKS själv nära vänner som är sverigedemokrater eller moderater? Det måste vara svårt för liberaler som i sämsta fall bara få ha en partikamrat som var femtionde vän.
Och hur är det för invandrare? Ska fyra av fem vänner vara svenskar, och bara en av fem få vara invandrare?
Är det alla kategorier som ska representeras – eller bara vissa?
Förslaget är så korkat att det uppenbart inte är på riktigt. Hon vill verka radikal och tuff, och glider över i att det här är ett ansvar vi alla har. Ett ansvar som politikerna lägger på folket.
Men det är en intressant slutsats – för bakom resonemanget finns en människosyn som blixtrar till och blir för en sekund synlig skenet av dumheten. Lite som när någon påstår att det ”kostar” att sänka skatten, och därmed råkar säga att det är slöseri att låta folk behålla sin egen lön.
Det Kukka-Salam visar är att vi alla bara är små byggstenar i det socialdemokratiska samhällsbygget. När partieliten spelar Sim City, är vi andra bara pjäser i spelet.
Kukka-Salam vill inte straffa – åtminstone inte än – de som ser vänner som människor man har roligt med och delar intressen med. Det för många självklara i att umgås med människor man trivs med tycks i hennes ögon vara fel.
Umgänge ska i stället vara samhällsnyttigt. En del av samhällsbygget. Ditt nöje är inte det viktiga – du ska vara nyttig. Fråga inte vad samhället kan göra för dig, utan vad du kan göra för socialdemokratin.
Även om det inte finns något hot i hennes formulering är anslaget ändå totalitärt. Politiken ska in i varje vrå av ditt liv. Inget ska vara privat, inget skyddat från ideologin. Till och med dina vänner ska vara en politisk handling.
Läs även: Vill du tvångsblandas?
Ditt liv är inte din jakt på lycka, framgång eller vad du själv vill ha – det är ett verktyg för ett större politiskt mål. Individen har, enligt Kukka-Salam, ett ansvar:
”Det är samhällets ansvar att möjliggöra för att människor med olika bakgrunder har möjlighet att mötas i vardagen. Man ska kunna göra det på jobbet och i skolan. Det är politikers ansvar. Individens ansvar handlar om att inte välja bort någon baserat på efternamn.”
Politikerna skapar scenen, sätter upp rekvisitan men folket förväntas spela den teater politikerna önskar. När samhället har möjliggjort är det individens ansvar att leva efter förväntan. Det är en bakvänd demokrati där politiken inte är folkets tjänare utan människorna är politikens material att forma.
Det är samma människosyn som ligger bakom tvångsblandning, höga skatter och statlig styrning på område efter område.
Socialdemokratin har en vision. En kärlek till mänskligheten. Men människorna själva är i vägen. Det finns en massa människor som inte bara stör – de förstör den socialdemokratiska visionen för mänskligheten.
För socialdemokrater är det dåliga, kanske rent av onda, människor. Egoister som vill behålla sin lön, välja sina vänner eller bo bland människor de trivs med. Föräldrar som vill välja skola åt sina barn, äldre som vill påverka sin omsorg eller sjuka som vill välja läkare själva.
De är ondskans hantlangare, hatets och illviljans kolportörer. Egoister som saboterar den solidariska politiken – genom att vilja ha kontroll över sina egna liv.
Din lott i livet är att vara följsam – och förverkliga utopin.
