Svensk debatt brukar fördummas och förenklas till en närmast barnslig nivå. Kärnkraftsdebatten är inget undantag utan snarare tvärtom. Den senaste veckans debatt efter att utredningen om finansiering av ny kärnkraft kom är ett gott exempel. Ett bra motexempel är Jan Blomgren och Magnus Henreksson i Dagens Industri.

Alternativkostnad är ett begrepp som innebär att man ser till kostnaden för det man väljer bort. Det kan vara en kostnad för att inte göra något eller att agera på ett annorlunda sätt. Det kan handla om att välja en aktie framför en annan eller att löpande ta kostnaderna för att underhålla ett hem i stället för stora kostnader när något verkligen går sönder. Det viktiga är att kunna se kostnaderna mellan två alternativ.

När kärnkraften diskuteras försvinner det perspektivet helt. Man talar om den statliga delen av kostnaderna, 300 miljarder kronor, som om det är en kostnad man kan välja eller inte välja lite efter smak. Kostnaden beskrivs också som att det är något som ska tas löpande via skatt och inte som en temporär höjning av statsskulden.

Tanken är att staten lånar upp pengar till en låg ränta och sen lånar vidare till kärnkraftsbyggaren till en ränta som är lägre än marknadsräntan. Kostnaden där är i stort skillnaden i ränta. För varje procentenhets skillnad i ränta blir i så fall kostnaden ungefär tre miljarder per år. Det är stora pengar. Det är också i stort samma metod som används för så kallade gröna lån.

Men 400 miljarder som investeras, alltså att kärnkraften byggs, ger enorma flöden av kapital och tillväxt som beskattas i form av löneskatter, vinstskatter och liknande. Det krävs inte mycket för att kompensera för differensen i räntor.

Viktigare är att se den kostnad som finns dold om vi inte bygger ny kärnkraft. Det är det som är, eller kanske borde vara, avgörande för investeringsbeslutet. Om vi inte bygger ny kärnkraft, vad händer då? Alltså, vad är alternativkostnaden?

Sverige har i dag brist på el. Investeringar uteblir eftersom det antingen är för höga elpriser eller helt enkelt inte finns tillräckligt stabil tillgång på el. I vissa fall bygger företag egen elproduktion för att hantera bristen.

Läs även: Elpriser snedvrider konkurrensen

Kostnaderna för elbristen är högst påtagliga. Invest in Skåne uppskattar att det har kostat 4500 jobb. Flera olika utredningar har gjorts om effekten på investeringar och även om skillnaden mellan utredningarna är stor så är resultatet väldigt tydligt. De lägre talar om utblivna investeringar runt 20 miljarder per år, de högre talar om uppåt 80 miljarder.

Räknar man på ett kärnkraftverk och tar den kortaste uppskattade livslängden blir det ungefär 60 år i ekonomisk livslängd. Mer sannolikt är närmare 80. Kostnaden för investeringen blir i så fall strax över sex och en halv miljard per år. Ett ganska litet belopp om man jämför med det lägsta bortfallet på investeringar är på 20 miljarder per år. Skulle den högsta siffran, 80 miljarder, stämma blir bortfallet svindlande.

Till det kommer en annan kostnad som sällan diskuteras men som är viktig. Kraftnätet måste hållas stabilt i både hur mycket elektricitet som produceras och i frekvens. För att klara det måste Svenska kraftnät köpa in stabiliseringstjänster. Tidningen Näringslivet har en bra genomgång.

Kostnaderna för att stabilisera kraftnätet har skenat de senaste åren. Mellan 2021 och 2023 sexdubblades kostnaden. Kundernas kostnad för det i fjol var sex miljarder. För 2024 beräknas kostnaden stiga ytterligare till åtta miljarder. Kostnaderna är inte enbart orsakade av väderbaserade kraftkällor men det är en stor del.

Om vi gör ett absurt antagande och utgår från att kostnaden blir 8 miljarder för i år och att kostnaden därefter planar ut i evighet på den nivån. Om stabiliseringen sker med kärnkraft under 60 år blir i så fall utfallet att man inte behöver betala 480 miljarder kronor i stabiliseringstjänster. Vilket ska ställas mot en investeringskostnad på 400 miljarder.

Resonemangen och beräkningarna är avsiktligt förenklade och kan givetvis kritiseras och fler variabler kan läggas till. Nya kraftkällor kan tillkomma, regler, politik och en lång rad andra variabler kan få stor påverkan som gör kalkyler felaktiga eller missvisande. För att få saker exakta och täcka in allt krävs en utredning på flera hundra sidor, inte en ledarsida.

Men att det är uppenbart våldsamt dyrt att inte genomföra investeringar är väldigt tydligt. Det är mot de kostnaderna som alternativet ska ställas när man tar ställning för och emot, inte mot något slags tro på att allt löser sig själv.

Men det är också värt att komma ihåg varför den här investeringen behövs. Sverige hade välfungerande kärnkraft som hade kunnat fungera i ytterligare många år. Kärnkraft som slogs sönder av politiska skäl och som har medfört mycket stora kostnader för medborgare och företag.

Läs även: När LO besökte Northvolt