Facebook noscript imageHjort: Landsbygdens dilemma
Klas Hjort
Ledare
Hjort: Landsbygdens dilemma
Problemen, och lösningarna, är väldigt olika på landsbygden och i storstan. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Problemen, och lösningarna, är väldigt olika på landsbygden och i storstan. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Landsbygden ärver hela tiden de lösningar som tas fram för staden och hamnar i kläm. När problemen uppstår ska staden åter lösa allt genom en politik för landsbygden. Det är bättre att ta ett steg tillbaka och sluta göra en politik som är emot landsbygden.

För dem som bor redan några mil från de stora städerna är livet väldigt annorlunda. När bensinpriserna skenar blir det ett kostnadsfråga om barnen får åka till stan och träna eller träffa kompisar. Barnen blir isolerade och kan inte umgås med vänner.

Kostnaderna för bilen ökar på andra sätt också när däck och annat ska anpassas till nya normer.

Sjukvården flyttar längre bort, liksom kommunens öppettider och mycket annat. Praktiska saker blir komplicerade.

Regelbördan

Enkla saker som jakt och fiske kringskärs och regleras. Träd kan kräva tillstånd att fälla trots att de i princip står på bakgården. Diken får inte fyllas igen. Gräset får man fortfarande klippa.

Händer något är i sämsta fall polisen uppåt en timme bort. Med lite tur finns en ambulans närmare. Allt fler på landsbygden drabbas av brott och i många fall kan man inte ens få ut försäkringspengar. Polisen vill inte åka till personen som anmäler till exempel ett inbrott och utan att polisen har konstaterat ett brott så kan inte försäkringsbolaget betala ut ersättning.

Över hela världen ser vi samma mönster. Det skapas en växande klyfta mellan stad och landsbygd. Landsbygdsborna blir färre, de är svagare politiskt representerade och lagstiftning i städerna funkar sällan bra om den anpassas för landsbygden.

Liksom tvärtom. När landsbygdens villkor dikteras av beslut för städer så blir det fel och fungerar inte. Enkla saker som att A-traktorer kan vara en plåga för en stad men enda chansen för socialt liv om man bor på landsbygden. Eller att kraven på däck är annorlunda.

Ett internationellt fenomen

Fenomenet är inte bara svenskt utan går att se över hela Europa och USA. Kanske främst i USA där lagstiftningen bitvis anpassas efter en gigantisk stad men gäller i hela delstaten. New York state, New Jersey och Illinois är tydliga exempel på hur en stad dikterar villkoren för alla andra.

Den svenska lösningen brukar vara att antingen presentera saker som ett helhetsgrepp för Sverige, en sammanhängande bild av Sverige eller som Centerpartiets försök att hitta landsbygdsväljare igen – Stad och land, hand i hand. En till av klyschor som låter bra. Ett löfte som kanske ger hopp men inte mer än så.

Ofta har partierna en struktur där någon politiker, ofta från landsbygden, får knopa ihop ett landsbygdsprogram. Där man listar lite bra saker, inte nödvändigtvis vare sig orealistiska eller dåliga, men sedan när det blir förhandlingar med andra partier är dessa så långt ner på prioritetslistan att de inte kommer upp till debatt. Så det stannar som listor på ett papper.

Men de större städernas problem löses. Det har gått utmärkt att skapa ett omfördelningssystem som dumpar miljarder på Malmö från resten av Sverige. Att hantera frågor som att kustkommuner, och andra där det är populärt att semestra, får ta mycket stora kostnader för bland annat äldreomsorg och sjukvård när äldre reser tycks svårare.

Politik för landsbygden

Det är inte så att lösningar är ogörliga eller omöjliga. De är bara lågt prioriterade. Få väljare i relation till arbete och kostnader. Så det drunknar.

Strax före valet lanserade Kristdemokraterna ett förslag som är intressant men tanken bakom är ännu intressantare. De föreslog ett Buschkort. Ett körkort för yngre som bara gäller på landsbygden. Tanken var att lösa problemen med rörlighet för yngre på landsbygden men delvis också hantera att det i praktiken redan finns något sådant i dag. Om än inte lagligt.

Läs även: Buschkortet - ett körkort för unga på landet

En möjlighet vore att definiera områden som ses som landsbygd och begränsa effekter av lagar och vilka regler som gäller där för att anpassas till de lokala förhållandena. På samma sätt som Buschkortet reglerar var man får köra kunde man göra så. Eller för den delen hur Sverige har elområden.

Sådana förslag skulle självfallet ge massor av problem. Gränsdragningar inte minst där en sak gäller på ena sidan gatan och en annan på andra sidan. Det skulle påverka värderingar av hus och annat.

Undvik en politik mot landsbygden

Men en diskussion kring sådant skulle påbörja en lösning på själva problemet och hur man löser problemet med att hantera både stad och landsbygd i samma lagstiftning.

För problemet är egentligen inte att vi har för dålig politik för landsbygden. Problemet är att vi ofta har en politik mot landsbygden. Besluten fattas och landsbygden får ta konsekvenserna.

Problemet är inte att landsbygden inte kan ta hand om sig utan att den inte får. I stället är det städerna som ställer till mer och närmast ska vara politik för landsbygden i stället för att låta den vara i fred och rå sig själv i högre grad.

Ett första steg mot att lösa problemet är att sluta föra en politik mot landsbygden.

Läs även: Domare osäker på vad snippa betyder, pedofil friades

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.