Hjort: Några reflektioner om ett val utan resultat

Timmar av vånda, oro, läsande och tittande på tv. Rösträkning som masar sig fram. En lång kväll slutade inte med något svar, och fortfarande vet ingen hur det kommer att sluta. De alternativ som målades upp innan valet visade sig stämma. Antingen bildar Ulf Kristersson regering eller så har Magdalena Andersson mycket svårt att bilda regering.

I rösträkningen står det 174 mandat till Tidö mot 175 mandat för oppositionen. Men oppositionen är inte ett block. Där måste någon vika ner sig för att det ska bli ett regeringsalternativ. Andersson har på pappret fler röster men saknar ett svar på hur det ska gå till i verkligheten.

På onsdag kommer det slutgiltiga svaret och då kan det tippa så att det blir en liten majoritet för Tidö, eller så kan situationen vara fortsatt kaotisk. Den stora skillnaden är utlandsrösterna, som brukar tippa åt höger.

Skillnaden är så liten att det kan visa sig att det är småpartierna som stoppar ett fortsatt styre för Tidöregeringen. AfS, Örebropartiet, MED och andra kan ha varit det som i slutändan gav makten till Andersson. Som det ser ut nu är det 28 000 röster mellan blocken. 14 000 röster som inte hade lagts på småpartierna hade kunnat ge en majoritet. Det finns en bisarr ironi i att ivern att markera att man vill högerut genom ett kraftfullt slag i luften orsakar en kraftig vänstersväng. Med andra ord kan de som skrek högst åt höger ha viskat fram vänstern.

Det är 14 000 röster som kan få enorm betydelse för skatter, ekonomi, brottslighet, migration och en rad andra frågor. Frågor som Tidö har börjat få ordning på, men som för några gick för sakta.

Men med lite tur går det att rädda upp. Det finns en fortsatt borgerlig majoritet i riksdagen, vilket ger ett mycket stort ansvar för Centern.

För ungefär en månad sedan var Tidö uträknade. Opinionsundersökningarna menade att skillnaden var över 10 procentenheter. Liberalerna ansågs helt uträknade. Men något hände, kanske var det när Mohamsson intervjuades och pratade om Liberalerna och hur samarbetet hade varit. Hennes svar var att det viktiga inte var hur det gick för Liberalerna utan hur det gick för Sverige. Stödröster och äkta stöd började växa snabbt. Många fick en ny respekt för henne och en insikt om att hon hade ett riktigt engagemang.

Samtidigt klev Magdalena Andersson in på scenen. Andersson är historiskt dålig som partiledare och när väljarna fick se allt mer av henne flydde de. Som rösterna indikerar kommer hon att göra det sämsta valet för Socialdemokraterna på hundra år. Det är ett välförtjänt dåligt val. Inte minst hennes agerande i valdebatter och partiledardebatter har gjort henne till en av de viktigaste valarbetarna för Tidö. Det är en bit från hennes ambition att bli statsminister. Det är obegripligt att var fjärde svensk kan tro att hon är det bästa alternativet.

En mycket obehaglig tendens är hur Vänsterpartiet har ökat. De ser ut att vara det parti som har ökat mest. Det går att tolka på många sätt, men uppenbart spelar Gaza en stor roll. Partiet har marknadsfört sig i områden där det spelar mycket stor roll, och man har haft enorma problem med antisemitism och stöd för terrorism. Trots det växer de kraftigt. De har belönats för antisemitism och Gazaretorik.

Sverigedemokraterna backar för första gången i ett riksdagsval. Det förvånar inte mycket. Ett parti som går från att vara i lång opposition till att styra kommer att tappa stöd eftersom de måste ta ansvar. Det finns också en grupp väljare som rör sig inom Tidöblocket, och de verkar ha gått mot Liberalerna i stället. Det finns säkert väljare som har gått till Moderaterna efter att Moderaterna har varit tydligare i migrationsfrågor.

Den kanske känsligaste frågan för ett framtida Tidösamarbete är att Moderaterna är större än Sverigedemokraterna. Det kommer förmodligen att påverka statsministerkandidaten i valet 2030.

Men det är långt dit. Det ser dessutom ut att bli ett par omröstningar innan statsministerfrågan kan lösas.

Onsdagens räkning avgör vem som styr Sverige. Men natten har redan avgjort en sak: den som skriker högst om att gå åt höger riskerar att göra jobbet åt vänstern. Det är en läxa högern gör klokt i att lära sig innan 2030.

Läs även: Rösta för att vinna, inte för att skademinimera

Följ mig gärna på X/Twitter