Regeringen har i budgeten ett mer positivt scenario för ekonomin än många andra bedömare. Skillnaden är bitvis stor där storbankerna uppskattar att det blir två år av negativ tillväxt medan regeringen tror på ett år. Att välja ett så optimistiskt scenario riskerar att leda till både mer kritik och besvikelser om det inte slår in.
Regeringen beskriver i sin budget den kommande tiden som en ekonomisk vinter. Det är nog få som säger emot. Man räknar med stigande priser och stigande arbetslöshet. EU har sedan flera år varnat för att Sverige får den lägsta tillväxten i EU. Det speglas också i den svenska kronkursen som nyligen för första gången nådde 12 kronor mot euron.
Inflationen hänger över hela landets ekonomi och är den högsta på 30 år. Budgeten måste ha en återhållsamhet för att inte elda på inflationen samtidigt som lågkonjuktur och stigande räntor slår hårt. Det är ett delikat läge.
Botten är inte heller nådd. BNP faller fortfarande, och arbetslösheten har bara börjat stiga samtidigt som inflationen inte är knäckt. Fler och fler bedömare tror dessutom att det blir minst två höjningar till av räntan.
Nästa år går arbetslösheten från 7,6 procent till 8,2 procent. Inflationen beräknas sjunka från 8,7 procent till 4 procent nästa år. Men först 2025 nås inflationsmålet igen. Kronkursen beräknas stärkas lite men prognosen är 11,50 under nästa år.
Finansminister Elisabeth Svantesson får kritik för att hon målar svart, och ger en alltför dyster bild sv svensk ekonomi.
– Jag målar inte svensk ekonomi i svart, men det är ekonomisk vinter för många, säger hon till TT.
Moderater tenderar att ha problem med kommunikation i regeringsställning och Svantesson är inget undantag. Även om ekonomin går mot en vinter försöker finansministern ändå ha lite optimism i budgeten. Bankerna gör mindre optimistiska bedömningar.
Nordea spår negativ tillväxt både i år och nästa år, medan regeringen bara tror att det blir så i år. Nordea bedömer också att arbetslösheten ökar mer än regeringens prognos.
– Det är svårt att se att tillväxten kommer tillbaka som regeringen tror nästa år, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea till TT.
Även Handelsbanken ser regeringen som överdrivet optimistisk:
– Regeringen tror på en starkare återhämtning än vad vi gör. Det är optimistiskt, men det är klart att det kan bli så, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken till TT.
Regeringen får ett problem här. Har bankerna rätt så kommer regeringen dränkas i kritik för att de inte når sina mål, att ekonomin faller värre än beräknat. Har regeringen å andra sidan rätt så kommer det att passera relativt obemärkt. En mer försiktig prognos för ekonomin hade både kunnat undvika kritik och ge en bild av en snabbare återhämtning.
Samtidigt kommer massiv kritik mot budgeten. Inte minst kultursfären är jättearg. Det finns en stor bitterhet över att behöva vara med och dela på besparingarna. Med en mindre optimistisk ekonomisk utblick hade sådan kritik varit svårare att framföra. Det är en budget för en krympande svensk ekonomi. Då går det inte att satsa. Är det en ekonomi som krymper i flera år så är situationen än mörkare.
Hade regeringen valt en mer defensiv hållning och varit mer öppen för ettt dystrare scenario för ekonomins utveckling hade det varit en starkare situation. Man hade sluppit framtida kritik och samtidigt minskat konflikterna kring nedskärningarna. Små nedskärningar ger ofta större konflikter än större nedskärningar.
Nu är det en situation där regeringen är mer optimistisk än flera andra bedömare, och sannolikt för positiva. Något som helt i onödan kommer att ge kritik.
Läs även: Skogkär: I riksrevisionens rapport står den politiska kejsaren naken
