Härvan kring Muharrem Demiroks kandidatur blir snårigare. I en kommentar på Facebook där han försvarar sig tonas våldet ner. Det är händelser och misstag snarare än brott. Samtidigt sprids domarna på nätet och det kommer att bli svårt för C med en sådan partiledare. Delvis för att uppmärksamhet kring hans brott kan komma att stjäla fokus från partiets politik, delvis för att det skulle vara svårt att bli minister med en sådan bakgrund. När den obligatoriska frågan ”Har du skelett i garderoben” ställs, går det då att svara att man gick in på ett skolcafé och skallade en kille oprovocerat så att han blödande föll ihop? Och efter att man sagt det sitta kvar?
Historien kring Muharrem Demiroks misshandelsdomar ser ut att bli hans fall, åtminstone från möjligheten att bli partiledare för Centerpartiet. Skulle det vara möjligt för Centerpartiet att ha en partiledare, och möjlig ministerkandidat, som har två misshandelsdomar mot sig?
Demirok har efter att hans brott blivit nyheter kommenterat det på Facebook. Det är intressant läsning, inte minst för hur det skiljer sig från domarna. Den första gången han dömdes är på en gymnasieskola. Så här beskriver Demirok händelsen:
”Det första hände när jag gick på gymnasiet, på Botvidgymnasiet i Botkyrka. Tillvaron där på 90-talet var rent ut sagt fruktansvärd. Det försvarar inte mitt beteende, men jag var rädd för att gå till skolan. Rädd att bli misshandlad, rädd att bli rånad. Så var det år ut och år in, ständig rädsla. Och försvarade man sig inte så råkade man illa ut, det var min verklighet. Jag hamnade i slagsmål med en annan elev, och dömdes till dagsböter.”
Han var rädd, han behövde försvara sig. Det var hans verklighet. Domen har en annan verklighet. Hade han försvarat sig hade ju den andre dömts och inte han. Han avfärdar också brotten som att de rört onödigt tjafs.
Domen beskriver hur Demirok går fram till brottsoffret och frågar om han vill bråka. Efter ett kort gräl skallar Demirok brottsoffret så att han börjar blöda och enligt ett vittne blir brottsoffret vingligt av smällen. Både vittne och brottsoffer intygar att brottsoffret inte på något sätt slog Demirok. Brottsoffret säger också att han svarade nej på frågan om han ville bråka.
Läs även: Skallades blodig: första domen mot centerpartisten
Snarare än att Demirok behövde vara rädd för andra verkar det ha funnits skäl att vara rädd för honom. Brottsoffret får smärtor, en blödning från näsa, tandskada och svullnad. Inget slag tillbaka och inget vittne stödjer Demiroks version av hur och varför de slogs.
Det andra fallet av misshandel är likartat. Både i hur beskrivningen av skeendet är väldigt olika från det brottsoffer och vittne beskriver och återigen skallar han sitt offer.
”Den andra händelsen ägde rum några år senare. Det kan jag bara beskriva som riktigt dumt och något som jag också ångrar djupt. Jag var drygt 20 år och hade precis börjat studera vid universitetet i Linköping. En kväll var jag och mina vänner ute på en studentfest och vid toaletterna så hamnar jag i onödigt tjafs med en annan kille, vilket slutade i ett bråk. Jag dömdes för detta, misshandel, och blev tilldömd samhällstjänst i 40 timmar.”
Vid tiden för den andra misshandeln är Demirok 23 år gammal. ”Tjafset” finns beskrivet i domen. Demirok stöter till brottsoffret med axeln när han går in på toaletten varpå brottsoffret säger ”Det där var tufft gjort”. Enligt brottsoffret vänder sig Demirok omedelbart om och slår honom i ansiktet. Brottsoffret försöker skydda sig genom att stänga toalettdörren om Demirok men han kommer ut och slår brottsoffret ett par gånger i ansiktet innan han ger honom en dansk skalle. Vänster ögonbryn spricker och en vakt lyckas avbryta. Vakten såg på uppskattningsvis två meters håll hur Demirok skallade brottsoffret. Skallningen föreföll oprovocerad och det fanns ingen nödsituation.
Ansvarsfrågan är intressant. Demirok hävdar att han inte kan minnas händelsen och därför inte kan erkänna eller förneka att han slagit eller skallat brottsoffret. Men om rätten finner honom skyldig så var det i nödvärn. Godtar inte rätten det vill han frikännas eftersom han svårligen kunnat besinna sig. Allvarligt? Hur kan man säga att man inte vet om man misshandlat någon, men om det skulle vara så är det i självförsvar? Och är det inte självförsvar så är det därför att man har svårt att behärska sig. Det låter ju mer som att det svartnar och sen ser man brottsoffret ligga där på golvet.
Men brotten, inte ”händelserna” har påverkat Demirok. De har säkert påverkat offren också. Det är inte saker som hänt utan saker som han gjort. Han gick in i på det där caféet i skolan och skallade den andre killen. Det ”hände” inte utan Demirok kunde ha valt något annat. Och förvisso är det ett beslut att begå ett brott men det är en väldigt konstig omskrivning att kalla en misshandel för ett ”felaktigt beslut”.
”Detta är händelser som påverkat mig. Jag har inte berättat om dem tidigare på grund av den skam jag känt och känner. Jag vill också att människor ska se mig för den jag är idag, hur jag vill förändra samhället och hur jag vill bidra – inte definiera mig utifrån de felaktiga beslut jag tog när jag var ung.”
Någon större ånger över handlingarna verkar inte finnas. Tvärtom framstår det om man också läser domarna snarare som att brotten är hinder för att bli partiledare. Det är inte en gnagande oro för hur det gick för de han slog som får Demirok att ligga vaken om natten, utan oron att gamla brott ska stoppa honom från att bli partiledare. Tillfället att gå ut med att han är straffad visar också att det mer rör omtanken om partiledarvalet än ett dåligt samvete som har blossat upp.
Frågan är hur Centern tänker sig att det ska fungera med en partiledare som är dömd så. Tidsmässigt sammanfaller Demiroks gärningar med mycket av de händelser som sverigedemokrater får emot sig. Vad det gäller mängden våld är det värre än järnrörsskandalen. Andra motiv, men faktisk misshandel. Det kommer att bli en evig konflikt kring detta.
Samtidigt är en partiledare ett partis främsta kandidat som minister. Tycker Centerpartiet verkligen att vi ska ha ministrar som är dömda för allvarliga brott? Eller är tanken att om Centerpartiet ingår i en styrande koalition att partiledaren, på grund av brottslighet, inte ska ingå i regeringen? Ska någon annan vara minister eller hur ser man lösningarna framför sig?
Problemen kring att ha en partiledare som är dömd för två misshandelsbrott är väldigt stora och det finns en uppenbar risk att det kommer att bli som Mona Sahlins Toblerone. En evig återkommande fråga som aldrig tar slut och alltid tar uppmärksamhet från partiet och dess politik.
Min gissning är att Demirok inte kommer att bli partiledare. Kanske kommer spridningen av domarna nu påverka så att han drar tillbaka kandidaturen. Men mer sannolikt är att det i stället sker mer i tysthet där han tappar stöd inom partiet. Få kommer att säga att det är misshandelsfallen som fick dem att rösta på någon annan men alla kommer att förstå problemet med en partiledare som förknippas med våld.
