Polisen har ett kraftigt sjunkande förtroende. Den akuta orsaken är hur polisen skött, eller misskött, affären kring Linda Staaf och Mats Löfving. Men i bakgrunden finns ett polisarbete där den grova kriminaliteten biter sig fast och förvärras. Där uppklarningen är låg och de kriminella alltför ofta kommer undan och begår nya brott. Justitieministern borde ta tillfället i akt som uppstått när folkets förtroende sjunker och ge polisen en ny ledning. En ledning som både kan återupprätta förtroendet och lösa brotten.
Polisen har tappat stort i förtroende hos allmänheten. Som en reaktion på skandalerna kring Linda Staaf och Mats Löfving tappade polisen ungefär elva procentenheter i stöd. Nu är det ungefär varannan svensk som har stort förtroende för polisen. Det är dåliga siffror. Pinsamt dåliga.
Läs även: Förtroendet för polisen rasar
Problemen är inte bara knutna till hanteringen, eller kanske avsaknaden av hanteringen, av polischefernas relation utan också polisens förmåga att faktiskt lösa brott. Få skulle nog se vare sig hanteringen av kravallerna kring Rasmus Paludan eller hanteringen av gängkriminaliteten som en förebild för polisarbete. Det kommer inte komma utländska poliser på studiebesök för att lära av svensk polis.
Två problem finns parallellt som äter på medborgarnas förtroende för polisen: vänskapskorruption inom polisen och dålig uppklarningsprocent rörande gängkriminella. Av 385 skjutningar 2020 ledde 53 till fällande domar vilket är ungefär 14 procent. 86 procent kom undan. Av 47 dödskjutningar samma år ledde 10 till fällande dom. 222 skjutningar slutade med att utredningen lades ner.
Regeringar har pratat om tiotals år för att få bukt med gängkriminaliteten. Ett första steg måste rimligtvis vara att ha en polisledning som befordrar och belönar dem som löser brott så att duktiga poliser kan göra en karriär och att karriärvägen är lösta brott och inte umgänget. Det är också viktigt för att behålla kompetenta poliser i kåren. Att de vet att de kan bli sedda och göra karriär.
När det blev känt för polisledningen hur tillsättningen av Staaf gick till och sen brottsmisstankarna kring Löfving uppdagats borde ryggmärgsreaktionen ha varit att lösa problemet, inte att hålla det borta från media. Reaktionerna och omplaceringarna av Löfving och Staaf skedde efter att skandalen briserat, inte efter att polisledningen informerats. Rikspolischefen Anders Thornberg la ner ärendet när det kom och det öppnades först igen när media fick informationen.
Lite elakt kan man säga att reaktionen kom inte när polismyndigheten visade sig ha problem utan när media gjorde att Thornberg fick problem. Det finns nog inte någon som tror att det hade gjorts en extra utredning av frågan om det inte hade exploderat i media.
Polisens måste fokusera på rätt saker och att dölja interna problem är inte ett av dem. I stället måste de bryta upp vad som i bästa fall är en liten grupp som gör fel och i värsta fall är en kultur som inte är meritokratisk utan nepotistisk.
Enklaste sättet är att börja med att göra sig av med rikspolischefen Anders Thornberg. Låt sedan hans efterträdare ha stor frihet i att möblera om i polisledningen och framför allt att kasta ut folk. Låt efterträdaren tillsätta en ledning för polisen som kan och vågar tänka nytt, som vill ha ett mandat från politiken att lösa gängbrotten och som är beredda att verkställa det.
Justitieminister Gunnar Strömmer har verkligen fått ett gyllene tillfälle att lösa frågan med polisens ledning nu när förtroendet för polisen fallit. Han kan byta ut en chef som inte fungerar, han kan markera mot en kultur och ta in nya krafter. Samtidigt kan han gentemot folket visa att det är allvar med att få till en förändring och att det blir ett paradigmskifte. Paradigmskiften kan inte bara vara en fråga om budget eller antal poliser utan måste lika mycket handla om inställning till kåren, till jobbet och hur man jobbar.
Uppenbart har inte utvecklingen med brottsligheten gått åt rätt håll de senaste åren. Thornberg är långt ifrån ensam ansvarig för det, inte ens polisen bär det fulla ansvaret utan politiken har ett mycket stort ansvar också. Morgan Johansson utförde inte någon välgärning.
I februari kommer utredningen om affären Staaf/Löfving. Grovt finns två möjligheter: att det riktas kraftig kritik mot ledningen eller att polisen tappar ytterligare i förtroende. Om inte förr är det ett läge att börja söka ny rikspolischef. För folket tycks ha tröttnat på ledningen i dag.
Folket är väldigt tydligt – de håller på att tappa förtroendet för polisen. Det blir därför allt svårare att förstå varför politikerna har kvar förtroendet för polisens ledning. Är det verkligen självklart att Thornberg är den bäst lämpade att leda polisen nu?
Läs även: Hjort: Polisledningens Titanic-resa
