Facebook noscript imageHjort: Svensk nyhetsrapportering måste bli bredare
Klas Hjort
Ledare
Hjort: Svensk nyhetsrapportering måste bli bredare
Inifrån bilen manövrerades en drönare, men vad var syftet? Foto: Hatem Ali/TT
Inifrån bilen manövrerades en drönare, men vad var syftet? Foto: Hatem Ali/TT

Media rapporterar ofta ensidigt uppgifter som stödjer den ena sidan i en konflikt och väljer bort det som talar mot den versionen. Det är inte att ljuga eller hitta på men det kväver samtalet och gör läsare beroende av mindre medier och utländsk media för att få hela bilden.

Den åttonde januari kablades det ut stort att Israel hade dödat två journalister från Al Jazeera. Flera av de större medierna återgav Al Jazeeras påstående om att det var en riktad attack för att döda reportrar.

Nyheten väckte stor uppmärksamhet. SVT återgav en fråga till den amerikanske utrikesministern Blinken om händelsen och hur han svarade att en död är alldeles för mycket.

Bilden av Israel som en grym stat som agerar i lönndom är den underliggande tonen för rapporteringen. Rapporteringen är i många avseenden lik den om Al-Shifa sjukhuset i Gaza. Rapporteringen är snabb, har fokus på grymhet och nyheten är ute innan Israel hunnit kommentera. Det gör den ensidig, vilket är farligt, eftersom Hamas har en solid vana av att ljuga. Få sanningar som inte passar slipper ut eftersom de har total kontroll.

När sjukhuset bombades dog nyheten på några dygn. Efter bevis om att det var en raket skjuten av palestinier tystnade medierna. Några svenska tidningar nämnde vem som sköt, men många skyndade vidare i tystnad. I utländsk media fanns en större debatt. Döda palestinier är uppenbart olika viktiga beroende på vem som kan pekas ut som gärningsman.

När Israel inte är förövare är det inte någon nyhet längre. Det är ett vanligt mönster i rapporteringen. 7 oktober-pogromen är en mycket grov förbrytelse där inte minst det extrema nöjesvåldet är närmast unikt. Där utländsk media har fördjupat sig i bland annat det extrema sexuella våldet med exempel stympningar av kvinnor under pågående våldtäkter, eller våldtäkt med en kniv tills offret dör, har svensk media gått vidare. I stället skrivs det om att i Gaza har man börjat använda gamla campingkök.

Israel har haft en helt annan bild av hur journalisterna dog. De satt i en bil och använde en drönare. Israel hävdar att den användes militärt medan andra hävdar att det är ren journalism. Skillnaden är avgörande och samtidigt hårfin. Skillnaden ligger i hur informationen används och det är möjligt att ge information både till media och Hamas samtidigt.

Israel har också visat dokument som de påstår visar att de bägge journalisterna var medlemmar i terroristorganisationer. Den ene ska ha varit en lägre befälhavare i en elektronisk ingenjörsenhet, alltså en grupp som opererar en drönare.

Jag kan inte bedöma om den israeliska informationen är sann eller falsk, inte minst eftersom jag varken kan tala eller läsa arabiska. Den som vill ha ett definitivt svar kommer jag tyvärr lämna besviken.

Min poäng är däremot en annan. Andra länders media – framförallt israelisk men även till exempel BBC – skriver om det här. BBC har en lång diskuterande text.

Svensk media saknar sådan information. Svenska mediekonsumenter kommer inte få veta att det finns en sådan diskussion eller ges en chans att själva få ta ställning.

Israel är ett av de tydligaste exemplen på att media ger en vinklad bild genom nyhetsurvalet. Men det finns många andra områden där det finns en liknande brist i rapporteringen. Det som bekräftar den önskade bilden redovisas, men annat råkar falla bort.

Ett annat exempel är den socialdemokratiske riksdagsledamoten Jamal El-Haj. Efter Bulletins avslöjande om att han inte bara deltog utan var närvarande under planeringen av Hamas-konferensen borde det ha blivit en stor nyhet. Han ljög och Magdalena Andersson stödde hans lögn. Men inga större medier tog nyheten och därför kom aldrig något tryck på vare sig Andersson eller El-Haj. Utvecklingen kom att styras av att media valde att inte rapportera.

Det ljugs inte, det är inte alternativa fakta. Däremot ger valet av information läsaren en bild som är skev. Viktiga delar för att skapa sig en bild saknas. Det blir subtilt och smygande.

Där fyller de mindre tidningarna en viktig roll. De tidningar som vill att läsaren själv ska kunna ta ställning och orientera sig. Där har också Bulletin sin nisch – att ge en bredare bild och komplettera så att läsare själva kan ta ställning.

Läs även: En invandrad antisemitisk elefant i rummet

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.