Den svenska skolans resultat i Pisa-undersökningen är chockerande dåliga. Men etniskt svenska elever presterar bättre än för ett decennium sedan och det fallande resultatet handlar om havererad integration. Skolan har inte klarat att integrera eller utbilda nyanlända i samma takt som de kommer in i systemet.
Den svenska skolan är i mycket kraftig förändring och förändringen märks i Pisa-undersökningen. Nästan 22 procent av eleverna är antingen själva födda utanför Sverige eller har åtminstone en förälder som är det.
Den stora och snabbt ökande andelen elever med utländsk härkomst ger många problem för skolan. Sverige har över 550 skolor där en majoritet av eleverna inte har två svenskfödda föräldrar.
Det ger problem för att utvärdera hur väl skolan fungerar. En klass kan vara i stort välfungerande men när ett par nya elever kommer drar de ner snittet rejält. Statistiskt ser det ut som klassen har blivit sämre medan det faktiskt är så att de gamla eleverna är lika duktiga, men genomsnittet faller.
När invandrarelever mäts finns stora skillnader i resultat som korrelerar med åldern de invandrade i, vilka länder de kommer i från och hur stor andel i klassen som är invandrare.
Ser man till elever med svensk bakgrund är ofta resultaten mycket goda. Där fungerar skolan väl. Där skolan brister är orsaken ofta segregering och för stora invandrargrupper. Mäter man resultatet för endast svenska elever är det bara Schweitz och Estland som är före Sverige. Det är ett strålande resultat. Skillnaden mot för 10 år sedan är slående då Sverige var på nittonde plats. För svenska elever har skolan lyft sig det senaste decenniet och skolan presterar bättre.
Det är en viktig skillnad att notera. Från vänster lyfta ofta kritik mot ”marknadsskolan” och den pekas ut som problemet. Men Pisa, och andra undersökningar, visar på något helt annat. Att skolan har förbättrats men att delar av demografin är så förändrad att den drar ner resultatet kraftigt.
Läs även: För att lösa ett problem måste vi förstå det
”Marknadsskolan” har förbättrat resultaten och lyft elever med svenskt ursprung och Sverige har gått om elever med inhemskt ursprung i Finland, Holland, Belgien, Polen, Danmark, Storbritannien, Norge, Österrike och Tyskland. Tittar vi utanför Europa har Sverige även gått om Kanada, New Zeeland och Australien.
Däremot har den stora invandringen inte kunnat hanteras av skolan så att helhetsbilden är försämrad. Länder med färre invandrare ser liknande resultat men skillnaden påverkas av att andelen utlandsfödda är mindre. Den svenska skolan är sannolikt inte sämre än andra länder på att ta emot nyanlända men omfattningen har fått systemet att brista.
Det är en realitet att förhålla sig till. Problemet är att lösningar i svensk politik ofta inte förhåller sig till realiteter utan ideologier. Gång efter annan vill politiker väl men förvärrar problem genom att låta ideologi går före sunt förnuft.
Läs även: Varför har inte skolan en guldålder?
Lösningen på det problem som svensk skola står inför är inte bussning eller liknande. I stället ligger lösningen i att hitta de elever som är efter, både språkligt och kunskapsmässigt, och få dem att komma i kapp. Det finns många sätt att praktiskt lösa det – extraundervisning, sommarskola eller särskilda klasser. Kanske till och med särskilda skolor.
Argumentet emot är väldigt förutsägbart: att det är utpekande. Väljer man inte en sådan väg, som är utpekande mot dem som faktiskt har problem, kommer det efter ett par år att bli en typiskt svensk reaktion. Plötsligt kommer alla inse att det var idiotiskt att inte hjälpa dem som har problem och då fixas problemet flera år för sent, med många unga tappade som resultat.
Mönstret i sådana här frågor går alltid igen. Moderaterna ser ett problem och vill lösa, Socialdemokraterna angriper dem och hävdar att det är rasism. Efter ett par år måste alla acceptera problemet och då är det inte längre rasism utan någon har varit naiv.
Kan vi inte snabbspola den här gången och redan nu konstatera att problemen hanterats naivt, skippa anklagelser om rasism och fixa skolan innan fler faller igenom?
