Tidningen ”Vi lärare” har ett intressant reportage om skolan och hur den är utformad. Vi lever i en tid där det är enormt lätt att få information men paradoxalt nog tycks elever bli allt mindre kunniga. Där vi borde se snabbt stigande resultat tack vare forskning, datorer och annat ser vi i stället fallande resultat.

Artikeln lyfter fram tre forskare som dömer ut mycket av den nuvarande formen av undervisning. De tre forskarna: Agneta Gulz, Magnus Haake och Björn Sjödén menar att trenderna som styr undervisning till och med kan vara skadliga.

– Den bygger på myter om hjärnan och är pseudovetenskaplig, ibland även vetenskapsfientlig, säger Agneta Gulz, professor vid Lunds och Linköpings universitet.

Forskarna lyfter särskilt fram ett antal trender i undervisningen som undermåligt underbyggda. De trenderna är bland annat digitaliseringen, individualiseringen, nedtoning av läs- och skrivförmåga, att jämställa höra med att läsa, samt betygens utformning. Artikeln tar upp fler ämnen och är läsvärd.

Problemen med de olika delarna flyter delvis ihop och tycks snarast förstärka varandra. Det är en övergång från traditionell klassundervisning till mer individanpassad som förstärks av digitalisering och typisk läs- och skrivträning i grupp.

En intressant och återkommande kritik mot den svenska skolan är att idoghet, flit, grit, sittfläsk eller vad man föredrar att kalla färdigheten att sitta still, koncentrerad och lösa sina uppgifter inte tränas. Det är en liknande kritik som nyligen var aktuell om hur Sverige tappar i ingenjörstäthet.

Läs även: Sverige halkar efter med unga ingenjörer

Ett problem med att jämföra kunskap över tid i skolan och hur den utvecklas är den snabbt skiftande demografin. Rensade resultat för Pisa ger en mindre alarmistisk utveckling av skolresultaten. Gabriel Heller Sahlström har rensat Pisa demografiskt och såg att resultatet inte är så illa som det verkar.

Läs även: För att lösa ett problem måste vi förstå det

Men det finns en stor och märklig elefant i rummet. Skolan får massor av resurser, lärarlegitimationer och andra reformer genomförs och undervisningsmaterial produceras. Skolan borde vara den bästa som någonsin har funnits och bli bättre år för år. Trots mer resurser, mer kunskap om lärande och hjärnan och med bättre material och inte minst tillgång på information – varför är det inte glasklart att skolan är den bästa någonsin?

Förklaringen är enligt de tre att det finns trender som är starka och går emot beprövad vetenskap. Fenomen som missriktad välvilja, missförstånd och ideologiska agendor får större genomslag än vetenskap.

Som exempel menar de tre att en av de viktiga orsakerna till att 20 procent lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper i att läsa och skriva är att den vetenskapligt bäst fungerande metoden är bortvald. Orsaken ska vara att den stigmatiserar. På liknande sätt har uppfattningar som att alla barn är lika begåvade, bara på olika sätt, också slagit undan benen för dem som det är tänkt att ge hjälp. Men inte av illvilja utan missriktad välvilja kombinerat med en ovilja att ta till sig vetenskap. Rädslan att peka ut någon är större än viljan att hjälpa.

Skola är en central fråga för framtiden, både för samhället som helhet och för individerna. Skolan ger grunden för kunskap och möjligheter att ta till sig nya färdigheter i framtiden och tas skolan över av flum är det svårt att ta igen senare.

Regeringen borde tillsätta en bredare utredning där man ser över inte bara skolplanen utan också hur utbildningen av lärare förhåller sig till forskningen och den kunskap som finns.

Förväntar vi oss att unga ska hålla sig till och respektera vetenskap, borde väl ett första steg vara att vi bygger deras grundläggande utbildning på just vetenskap. Det är väl inte för mycket begärt?

Läs även: Alecta borde ha visat ansvar