Sverige tappar i ingenjörer och riskerar att tappa konkurrenskraft internationellt. Det varnar vd:n för ECEPR, European Center for Entreneurship an Policyreform, Nima Sanandaji för i en essä hos Timbro.

Sverige har en lång tradition av duktiga ingenjörer och innovation. Många stora företag har sin grund i ingenjörer som byggt företag kring en uppfinning. Även många av de stora svenskarna – Alfred Nobel, John Ericsson och Gustaf Dahlén för att ta några exempel – är ingenjörer.

Goda utbildningar för ingenjörer har hållit svenska företag med arbetskraft under många år. Långt ifrån alla har blivit namnkunniga men företag som ABB, Ericsson, Atlas Copco och många andra har varit beroende av sina ingenjörer. Sverige har byggt mycket av sitt välstånd på att vara en innovationsekonomi.

Det Sanandaji ser som ett växande problem är att de yngre generationerna i allt högre grad väljer andra yrken än naturvetenskapliga – i en bred mening vilket inkluderar teknik och ingenjörer.

Bland EU-länderna är Sverige bäst på sådana jobb i ålderskategorin 45–64år. Vi har den högsta andelen. Men ser vi på 25–34 år gamla har Sverige fallit till plats tre. Luxemburg och Holland har passerat oss där.

När det kommer till ingenjörer och forskare är det samma mönster. I gruppen 45–64 år är Sverige i topp. Men 25–34 är ett tapp till plats tre. Där är åter Holland före oss, men också Estland.

Skillnaden på de bägge måtten är ganska små och andelen av befolkningen i 25–34 är högre än hos 45–64 i absoluta tal. Men faran ligger inte där. Faran ligger i att vi faller i en internationell jämförelse.

Essän tar upp andra mått som mäter kunskapsintensitet och liknande och det finns ett mönster. Sverige är i toppen men är fallande.

Tekniken spinner allt fortare och utveckling är bokstavligen en kamp för överlevnad för många företag. Tappar företagen kunskap och kompetens så kan effekten på en global marknad vara enorm.

Sverige brottas också med en rad andra problem som kriminalitet, dålig tillväxt och andra ekonomiska problem. Det riskerar att förvärra problemen ytterligare eftersom unga ingenjörer och forskare i stället väljer att jobba i andra länder än Sverige.

Samtidigt finns en negativ bild av Sverige hos utländska investerare så det finns ett omvänt problem där också – tillgång på riskkapital. Kombinationen av svårigheter med riskkapital och unga som antingen gärna vill flytta ut eller som kan tänka sig att göra det riskerar ett annat problem – braindrain.

Börjar allt fler unga välutbildade se att gräset är grönare i ett annat land riskerar Sverige att få stora problem. Då finns risken att Sverige utbildar och fostrar stora talanger men att de lever i och utvecklar ett annat land i stället. På sikt är det förödande för ekonomin och svårt att bryta.

Går problemen att lösa? Självklart, men det kräver flera åtgärder på många plan. Sverige är generellt i ett utsatt läge och det här är inget undantag. Förbättrad skola och ordnad skolgång är en viktig del.

Men Sanandaji nämner också en annan viktig del av skolgången – uthållighet. Att lära sig matematiken som krävs för många naturvetenskapliga och tekniska utbildningar kräver uthållighet. Sitta still i sin skolbänk och räkna. Det är en färdighet det sällan diskuteras kring i dag.

Som med många frågor är skattesystemet viktigt. Det är för stor del, alldeles för stor del, av inkomster som går i skatt. Risken är därför uppenbar att unga antingen avstår att utbilda sig eller helt enkelt flyttar dit skatterna är lägre.

Det är det statliga ansvaret. Sen har de större företagen, framför allt i form av branschorganisationer, ett ansvar som är mycket stort. Ska de kunna räkna med kompetens även i framtiden, då måste unga läsa vidare till de yrkena.

Det krävs tryck på att skolan blir bättre, på att skattesystemet är konkurrenskraftigt, och att ekonomin är god för hela landet. Men också handgripligare insatser som att informera unga och intressera dem för yrkena. Lyfta fram det som ett positivt val.

Läs gärna Sanandajis essä. Det är en intressant text om en annan utmaning för Sverige än de som brukar diskuteras.

Läs även: Gröna stålet är vansklig spekulation