Vänsterpartiet har under lång tid befunnit sig på ett sluttande plan när det gäller antisemitism. Men lutningen har blivit markant brantare och V närmar sig allt mer fritt fall. Partiet tycks ha släppt alla hämningar.

Läs även: Vänsterpartiet stinker

Kristallnattens hågkomst har länge varit en händelse som stegvis frikopplas från sin historicitet. Från att vara en händelse knuten specifikt till de nazistiska pogromerna mot judar natten den 9 november 1938 har den stegvis tömts på sitt historiska innehåll och allt mer blivit en symbolisk dag mot rasism. Det är märkligt eftersom Kristallnatten var en specifikt antijudisk händelse. Vänsterpartiet har länge haft problem med det. Här finns ett exempel från i fjol när åter Vänsterpartiet ville använda minnesdagen som ett politiskt slagträ.

Urvattningen är problematisk eftersom den historiska varningen som finns i historiciteten bortdunstar. Påminnelsen om ”Aldrig mer” försvinner när vi låter upptakten och sen själva Förintelsen bli historiska händelser lite hur som helst. Framförallt förlorar vi förmågan att se när ”Aldrig mer” är nu.

I år tog sig en rad vänstergrupper, inklusive Vänsterpartiet, Ung Vänster och Palestina-rörelsen rätten att rakt av appropriera Kristallnatten. Det blev groteskt på ett sätt som det är svårt att ens skämta om, verkligheten överträffar alla skämt. Natten som är en hågkomst för övergrepp mot judar blev i stället en tillställning av hat mot Israel. Ett Israel som är en symbol för judarna.

Kontrasten mellan Sverige och Tyskland är extremt tydlig. Flera tyska partier, bland dem CDU, SDU och de gröna, markerade inför hågkomsten av kristallnatten att ”Nie wieder ist jetzt”, alltså att Aldrig mer är nu. Den tyska hållningen är glasklar. Varför velar Sverige?

Det långsamma undergrävandet av Kristallnattens minne fullbordas när det i stället blir en tillställning utan koppling till de judiska organisationerna och som i stället riktas mot Israel. Att det är tydligt att det finns en djup antisemitism inblandad märks till exempel på ropen på att gatorna ska hållas fria från ”sionister” ett gammalt unket kodord för judar. Kodordet ”sionister” för judar förklarar Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet. En längre utveckling finns här.

Men det är också värt att ha i åtanke att uppfattningen att judar ska vara det enda folket som förnekas en stat i sig är antisemitisk. Det är precis samma form av rasism som ryssar som inte accepterar ukrainare utan ser dem som ryssar eller när turkar kallar kurder för bergsturkar.

Det är verkligen ett fritt fall där det inte finns någon som helst tanke på nazismens offer eller deras efterlevande. För att ta ett exempel: Sofie Löwenmark postade en bild på X där mannen som blev känd för att gå i en tröja med texten ”7 october Palestine” står med ett ljus för att minnas kristallnatten. Aldrig mer blev nu den 7 oktober när den största pogromen sedan andra världskriget ägde rum. Varför tillåts en person som hyllar en modern pogrom vara med i en manifestation mot antisemitism? De andra som deltog borde självklart ha avvisat honom.

Läs även: Dialogpolisen bad reporter att backa vid palestinademonstration

Den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas är Vänsterpartiets prick över i:et. I sitt tal på Kristallnatten jämförde hon nazism och Israel, vilket är ett solklart fall av antisemitism. Rimligtvis borde hon redan där ha tvingats lämna Vänsterpartiet. Efter Kristallnatten fortsätter hon och försöker omforma pogromen i Amsterdam till ett bråk som provocerades av israeliska fotbollshuliganer. Trots att hon är helt skamlös tillåts hon fortsätta.

Läs även: C bryter med V på grund av partiets antisemitism

Varas har delat en lång rad absurda klipp i sociala medier inklusive ett nu nerplockat där det sjungs om att Ulf Kristersson har blod på sina händer, är kriminell och är en terrorist. En riksdagsledamot som beter sig så borde faktiskt vara riksnyheter.

Varas som riksdagsledamot är ett lackmustest på om Vänsterpartiet menar allvar med att de är emot antisemitism och därmed är antirasister. Med alla rimliga måttstockar borde hon ha slängts ut för länge sedan, men hon får till och med sitta kvar i partistyrelsen.

Vänsterpartiets ovilja att både stoppa och markera mot antisemitism lyfter en fråga som är viktig:

Är Vänsterpartiet egentligen emot antisemitism eller är det en politisk position som är bekväm att ha?

Läs även: DN och konspirationsteorierna