Det finns en stark längtan efter, och ett stort behov av, en självsäker höger som inte viker eller skäms för sig, utan står rakryggad mot den osaklighet som ofta kortsluter samhällsdebatten.

Vänstern saknar svar på vår tids svåra frågor och har både orsakat och fördjupat många av problemen. Därför vill många inom vänstern allt som oftast flytta fokus från sakfrågor till en debatt om debatten. Det kan handla om ett bild- eller ordval som en högerpolitiker har gjort, vilken plattform man låtit sig intervjuas på, vilka man kan tänka sig att samtala eller äta lunch med eller att en halsbrytande koppling till Förintelsen konstrueras. Budskapet mynnar ut i att om någon annan än statsminister Stefan Löfven (S) vinner valet är Sveriges dagar som demokrati räknade.

Syftet är alltid att framställa högern i sämsta möjliga dager, och det gör man genom smutskastning, personangrepp och skrämselpropaganda. Ju fortare som borgerliga politiker lär sig bemöta och slå sönder denna typ av ohederliga taktik desto bättre för landet.

På vänsterkanten har man förstått att debatten handlar om en enda sak – att vinna. I stället för att fokusera på fakta, argument och intellektuell hederlighet ägnar sig många inom vänstern för fullt åt gyttjebrottning. De tycks räkna med att heltidsarbetande väljare med livspussel och vardagsbestyr inte har tiden att på djupet sätta sig in i politiska frågor och att det som når fram till väljarna därför till stor del utgörs av vad politiska motståndare säger om varandra, och vad media rapporterar om det.

När Löfven påstår att en valseger för Ulf Kristersson (M) skulle innebära att det vore fara å färde för vårt land, kalkylerar S därför med att deras manipulation av väljarna ska fungera, eftersom människor kommer att föredra ett vanstyrt land framför demokratins upphörande. 

Läs också: Socialdemokraternas okända trollfabrik

Några konkreta exempel: I januari år 2020 var det tänkt att Kristersson skulle dela ut 2020 års stipendium för Micael Bindefelds stiftelse till minne av Förintelsen. Men efter att vänstern lyckades skapa en debatt om Kristerssons inställning till SD hoppade Kristersson av uppdraget för att ”inte dra in stiftelsen i en partipolitisk debatt”. Kort därefter var det dags igen. Efter att M lade ut en bild på Kristersson i oljerock med texten ”Stärk gränsen!” var vänstern snabb med att kritisera bilden som smaklös. Bilden togs ned med motiveringen att man inte ville ta fokus från sakfrågan.

Gång på gång befinner sig högern på defensiven och vips har fokus på själva sakfrågan trollats bort. Vad vill egentligen S med EU:s yttre gräns? Vad ska Sverige ha för migrationspolitik, och vad får det för effekter? 

Anklagelser om rasism, att demokratin skulle vara i fara eller att borgerligheten skulle vilja människor ont är trams och ska förkastas som just trams. 

För att framgångsrikt bemöta den här typen av påhopp måste man hålla huvudet kallt. Att försöka fly, gömma eller värja sig leder bara till att attackerna fortsätter. Tjuren måste tas vid hornen direkt. Anklagelser om rasism, att demokratin skulle vara i fara eller att borgerligheten skulle vilja människor ont är trams och ska förkastas som just trams. 

I stället bör man tydligt slå fast att grundlösa anklagelser är något som hederliga personer inte ägnar sig åt, och att sådana debatter inte är lönt att ta. Tydliggöra att det är smutskastning och medveten feltolkning som dessa vänsterdebattörer ägnar sig åt, alltså mobbing. När de däremot kan tänka sig att ha en rationell diskussion om själva sakfrågan välkomnas självklart en sådan, men annars bör meningsutbytet vara över. Det kommer inte att bli någon debatt vare sig om ordval, plattformar eller bilder.

En god åsikt är förnuftig oavsett sammanhang. Påståenden om motsatsen hindrar den viktiga debatten om möjliga lösningar på Sveriges problem och är skadliga för vårt land. De återkommande osunda anklagelserna och pseudodebatterna är ett samhällsgift.

Nyckeln till att vinna över vänstern är att inte bry sig ett dyft om de epitet som de försöker klistra på sina meningsmotståndare. Samma ögonblick som borgerligheten slutar bry sig får den övertaget, kan gå på offensiven och nagla fast vänstern vid den fråga som saken faktiskt gäller.

I decennier har den svenska högern hukat för vänstern. Det är hög tid att sträcka på sig med siktet klart inställt på sakfrågorna. Det är där fokus ska ligga. Nu nalkas en ny vår.

Cecilia Blomberg är ny ledarskribent i Bulletin.

Läs också: Bulletins ledarsida är en rak höger