Hur Trumps sanktioner kraschade Irans ekonomi

En försvagad Iransk valuta gör import dyrare och slår mot hushållens köpkraft, med ökade kostnader för bland annat mat, medicin och hyra, rapporterar IBKR.

För hushållen släpar löner efter, besparingar urholkas fler söker skydd i dollar, guld, fastigheter och kryptovalutor, samtidigt som åtkomst till kryptovalutor uppges bli svårare när landet är offline.

Huvudförklaringen till valutans kollaps är till stor del välträffande amerikanska sanktioner mot landet som begränsar tillgången till utländsk valuta samtidigt som oljeexporten inte genererar de dollar som behövs för att stabilisera rialen. USA har haft sanktioner under flera år.

WSJ har tidigare rapporterat att USA har förbjudit ett dussintal irakiska banker från att genomföra dollartransaktioner. Detta som en del av ett större angrepp mot överföring av amerikansk valuta till Iran, som i slutändan hade gynnat regimen. Iran uppges nämligen länge ha använt Irak som en källa till hårdvaluta, vilket nekats dem genom amerikanska sanktioner.

Beroende av kina – ökad instabilitet

Iran uppges ha svag prissättningskraft och vara starkt beroende av Kina som köper en stor del av den iranska råoljan till rabatter.

Rialens nedgång beskrivs som resultatet av flera samverkande faktorer förutom begränsade oljeintäkter och sanktioner. Svag ekonomisk tillväxt och beslut som tvingat importörer att köpa valuta till marknadspris har ökat efterfrågan på dollar och satt ytterligare press på rialen, rapporterar Business Standard.

Samtidigt uppges regimen ha försökt möta problemen genom en planerad redenominering av valutan, där fyra nollor ska tas bort, utan att åtgärden beskrivs som en lösning på inflationen.

Business Standard lyfter även att konflikten med Israel och långvarig geopolitisk osäkerhet bidragit till minskat förtroende för ekonomin, vilket uppges vara en delförklaring. Analysen pekar på att valutafallet blivit ett tydligt tecken på strukturella problem som byggts upp under flera år.

Inflationstakten uppges ligga över 40 procent i landet, med särskilt kraftiga prisökningar på livsmedel och andra basvaror. Iran är även en stor oljeproducent, och långvarig ekonomisk oro uppges kunna öka riskpremierna på energimarknaderna och påverka globala prisnivåer, rapporterar Investing.