Mångas blickar är riktade mot Hjällbo efter den senaste tidens våldsamma upplopp och skottlossning som Bulletin har rapporterat om. Som jag skrev i en krönika igår, präglas stadsdelen av bristande integration, där förvärvsfrekvensen bland inrikes födda män är nästan lika låg som bland utrikes födda män. Detta är kännetecknande för ett område där många med utrikes födda föräldrar föds och växer upp i Sverige, men inte integreras i samhället.

Ett fenomen som är vanligt i utanförskapsområden är att unga varken pluggar eller arbetar. Många blir dagdrivare medan andra söker sig till en alternativ kriminell karriär. Därför tänkte jag det kunde vara intressant att lära sig mer om ungas utanförskap i Hjällbo.

I figuren visas andelen unga som varken arbetar eller utbildar sig. Intressant nog ser vi att andelen utrikes födda unga, i åldrarna 20 till 25 år, som är passiva är lägre i Hjällbo än i övriga landet.

Bland utrikes födda unga i Hjällbo lever 17 procent i den passiva tillvaro, vilket är lägre än 21 procent som är siffran för utrikes födda i hela Sverige. Det kan låta konstigt, men förklaras av att det riktas särskilda insatser mot utanförskapsområden som Hjällbo, för att på olika sätt aktivera unga som står utanför.

I Göteborgs Stads dokument Strategi för utvecklingsområde Hjällbo 2020-2030, kan vi till exempel läsa om hur posten social investeringsfond för framtidsgenerationen har ett bedömt resursbehov på fem miljoner kronor per år i området, medan siffran för posten jobblyftet är sex miljoner. Spjutspetssatsningar i hållbarhet kommer att behöva ytterligare fem miljoner kronor per år.

Omfattande satsningar lyfte upp åtminstone en del unga i Hjällbo från sin passivitet, så att andelen passiva unga utrikes födda faktiskt blir lägre än rikssnittet. För inrikes födda ser det däremot inte lika bra ut. Bland inrikes födda unga i Hjällbo är det 18 procent som befinner sig i gruppen som varken arbetar eller utbildar sig, vilket är klart högre än rikssnittet på 12 procent. En förklaring är att många inrikes födda i Hjällbo har utrikes födda föräldrar och växer upp i utanförskap.

När vi tittar på den senaste statistiken från Hjällbo ser vi något överraskande: Andelen passiva unga är större bland de inrikesfödda än bland de utrikesfödda. Det är en klar skillnad mot resten av Sverige. De unga vuxna som är födda i Sverige, och växer upp i Hjällbo, har alltså något större andel passiva än unga vuxna i Hjällbo som har migrerat från omvärlden. Integrationen fungerar uppenbarligen inte väl.

Vad som präglar utanförskapsområden som Hjällbo är alltså inte nödvändigtvis att utrikes födda klarar sig sämre än i resten av landet – utan däremot att andelen utrikes födda är högre och att de inrikes födda klarar sig sämre än de gör i resten av landet.

Nästa intressanta insikt är att Hjällbo är långt ifrån sämst i Göteborg när det kommer till passiva unga. I staden finns fyra utanförskapsområden, där extra statliga resurser sätts in för att motverka arbetslöshet och kriminalitet. I en jämförelse med dem klarar sig Hjällbo relativt väl. Det ser vi i figuren som jämför de fyra stadsdelarna.

Andelen unga män som varken studerar eller jobbar är 18 procent i Hjällbo, vilket är lite lägre än i Gårdsten men samma som Bergsjön och lite högre än Norra Biskopsgården.

Sett till unga kvinnor står sig Hjällbo bäst i jämförelsen. Bland unga kvinnor är det 17 procent i Hjällbo som inte arbetar eller studerar, jämfört med 19 procent i Bergsjön, 21 i Gårdsten och 22 i Norra Biskopsgården.

De unga passiva männen hamnar ofta i fokus för debatten, eftersom det är bland denna grupp som individer ofta dras till en alternativ karriär i kriminalitet. Om du är en 24 år gammal kille, och varken har någon utbildning eller arbetsmarknadserfarenhet att luta dig mot, kan kriminalitet vara en alternativ arbetsmarknad.

Bland unga kvinnor är en bana i kriminalitet mindre vanlig, men problemet med passiva unga i utanförskapsområden är stor bland kvinnor. Ofta klarar sig flickor med utrikes bakgrund relativt bra i skolan, bättre än killar med samma bakgrund. Men i vissa familjer finns en förväntan på att flickor inte ska arbeta eller vidareutbilda sig, utan i stället tidigt gifta sig.

I Gårdsten och Norra Biskopsgården är det klart högre andel unga kvinnor som är passiva, än unga män. I Hjällbo är det tvärtom färre andel unga kvinnor som är passiva. Andelen unga kvinnor som varken arbetar eller studerar är lägre än de andra tre utanförskapsområdena i Göteborg, vilket är en ljuspunkt i den annars negativa medieuppmärksamhet som stadsdelen får.

Nima Sanandaji är teknologie doktor vid KTH och ordförande i ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform)