Järvaveckans rapport: Majoritet anser att invandringen gjort Sverige bättre

Stiftelsen Järvaveckan, som enligt egen beskrivning finns till för att ”bidra till ett samhälle där kraften i mångfald och inkludering tillvaratas”, har tillsammans med Indikator Opinion genomfört en omfattande undersökning om hur svenskar ser på invandring, mångkultur och trygghet i vardagen.

Studien, som har namnet Sverigerapporten: Trygghet, tillhörighet och integration i vardagen, publicerades i december 2025 och har tagits fram med ekonomiskt stöd från bland annat Jacob Wallenbergs Stiftelse.

Stor enighet om svenskhet

Enligt undersökningen upplever 93 procent av de som bor utanför utsatta områden och 85 procent av de som bor i utsatta områden sig som en del av det svenska samhället. Omkring 70 procent i respektive grupp anser att svensk identitet går att kombinera med tillhörighet till en annan kultur, visar rapporten.

På frågan om invandring har förbättrat Sverige instämmer 59 procent av de boende i utsatta områden, enligt rapporten. Motsvarande siffra för övriga landet är 54 procent. Bland unga med utländsk bakgrund i utsatta områden är andelen ännu högre, runt 70 procent.

Tryggheten skiljer sig dramatiskt

Undersökningen visar att det är i frågor om trygghet och boende som de verkliga klyftorna blir synliga. Medan 87 procent i övriga Sverige trivs i sitt bostadsområde är samma siffra bara 61 procent i utsatta områden. I utsatta områden vill 26 procent flytta, jämfört med endast sex procent i resten av landet.

Enligt rapporten är rädslan för skjutningar och bomber betydligt större bland boende i utsatta områden. Drygt hälften, 55 procent, av de boende i dessa områden uppger att de känner oro för våldsdåd i närområdet, medan 27 procent i övriga Sverige uttrycker samma oro.

Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen Järvaveckan, anser att samhällsdiskussionen alltför ofta kretsar kring kultur och identitetsfrågor.

– Vi lever inte i ett land där människor står långt ifrån varandra i synsätt, utan i ett land där människor lever i olika verkligheter. Klyftan går inte mellan kulturer, utan Sveriges verkliga konfliktlinje är materiell och geografisk. Det är tryggheten i vardagen, ekonomi och bostadssituation som delar Sverige, säger Abdirahman.

Unga hårdast drabbade av oro

Enligt undersökningen är oron genomgående högre bland yngre personer jämfört med befolkningen som helhet.

Gapet är påtagligt stort mellan ungdomar som bor i utsatta områden och de som bor på andra håll i landet. Av personer mellan 18 och 29 år i utsatta områden uppger 56 procent att de är oroliga över sin bostadssituation, visar rapporten. I övriga Sverige är den siffran 20 till 30 procentenheter lägre.