I och med att Petra Lundh utnämndes till ny rikspolischef blev ett av Sveriges mest prestigefyllda domarämbeten plötsligt ledigt – rollen som president i Svea hovrätt.

Till en början fanns tre sökande till posten: Monica Sörbom, Göran Lundahl och justitiekansler Mari Heidenborg. Men därefter har både Sörbom och Lundahl dragit sig ur vilket gör Heidenborg till ensam sökande. Och nu föreslår Domarnämnden henne som ny hovrättspresident, rapporterar Dagens Juridik.

Enligt Dagens Juridik beskriver Domarnämnden henne som ”en synnerligen skicklig och välmeriterad jurist” med mångårig erfarenhet från juridiskt arbete ledarskapsroller.

Mari Heidenborg blev justitiekansler 2018. Innan dess har hon haft flera roller inom svenskt rättsväsende och bland annat jobbat som justitieråd i HD och chefsrådman i Solna tingsrätt.

Skadestånd till våldtäktsman

Som JK har Mari Heidenborg väckt mest uppmärksamhet för sitt beslut att bevilja den dömde våldäktsmannen Damir Al-Ali 840 000 kronor i skadestånd. Beslutet väckte ramaskri och ledde till kraftiga reaktioner i både media och från flera politiker.

Skälet till skadeståndet är att Damir Al-Ali dömdes till fängelse i två år för grov våldtäkt men i efterhand fick sin ålder nedskriven till 16 år.

Till Bulletin menade Heidenborg att man vägt in att Damir Al-Ali genom de våldtäkter han gjort sig skyldig till hade en mindre rätt till ersättning. I en intervju med Svenska Dagbladet försvarade hon sig med att hon bara hade följt lagen.

– Det är inte jag som är lagstiftare, utan mitt uppdrag som kansler är att tillämpa lagarna. Jag anlägger själv inga synpunkter på rimligheten i olika lagstiftningar, men jag kan som sagt förstå att allmänheten kan uppfatta ett sådant här beslut som stötande, sade hon till tidningen.

Läs även: Justitiekanslern kommenterar skadeståndet till Damir Al-Ali

Flera kritiker pekade emellertid på att Justitiekanslern med stöd av Frihetsberövandelagen, sjätte paragrafen tredje stycket, hade kunnat sänka skadeståndet/ersättningen för Al-Ali eller helt förvägrat honom den.

Ersättning kan vägras eller sättas ned, om den skadelidandes eget beteende har föranlett beslutet om frihetsinskränkning eller om det med hänsyn till övriga omständigheter är oskäligt att ersättning lämnas.

Ville ge hemliga uppgifter till Huawei

Utöver skadeståndet till våldtäktsmannen har JK i närtid uppmärksammats för att vilja lämna ut hemliga uppgifter om svenska mobiloperatörer till Huawei, vilket Dagens industri tidigare har rapporterat om.

Bakgrunden är att Post- och telestyrelsen (PTS) hösten 2020 uteslöt Huawei från Sveriges 5G-nät. Detta efter företaget hade pekats ut som ett säkerhetshot av Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, som varnade för företagets kopplingar till Kinas kommunistparti.

Med anledning av att Huawei påbörjat ett skiljedomsförfarande mot den svenska staten där företaget efterfrågat hela materialet i ärendet skickade JK en hemställan till regeringen om ett undantag från rådande sekretess.

Justitiekanslerns bedömning grundade sig bland annat i ett yttrande från PTS där potentiella skador som andra företag på marknaden kan åsamkas till följd av att informationen offentliggörs spelades ned.

”Uppgifterna härrör från 2020. Med utgångspunkt från de förändringar som skett på marknaden sedan dess torde de skador som orsakas de berörda företagen genom att uppgifterna nu röjs för Huawei bli begränsade”, skriver PTS i yttrandet.

Trots invändningar från både Ericsson och Telia valde regeringen till slut att godkänna begäran vilket innebär att PTS måste dela hemligstämplad information med företaget, rapporterar Dagens industri.

Läs även: Korn: Snäll mot brottslingar, sträng mot laglydiga