Ska poliser kunna få bära religiösa symboler i tjänst? Under tisdagen togs frågan upp i en interpellationsdebatt i riksdagen. Richard Jomshof (SD), justitieutskottets ordförande, och Thomas Morell (SD), anser att uniformerna måste vara fria från politiska och religiösa markörer.
– Det är något som Polismyndigheten måste överväga själv, svarar justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Frågan om huruvida polisen ska få bära religiösa attribut i tjänst är omtvistad. Sedan 2006 har religiösa symboler som kippa, huvudduk och turban enligt Polismyndighetens uniformsföreskrifter varit tillåtet att bära i tjänsten.
I slutet av november reviderade Polismyndigheten sina interna föreskrifter om uniformer, där det framgår att det är fortsatt grönt ljus till att bära ovanstående attribut, vilket Bulletin rapporterat om.
Detta är något som Sverigedemokraterna ställer sig kritiska till då de menar att en uniform ska vara enhetlig. Under tisdagen togs frågan upp under en interpellationsdebatt i riksdagen.
– Jag tycker det är anmärkningsvärt. För mig är det en självklarhet att all myndighetsutövning, inte minst då det gäller polis och militär med tanke på deras våldsmonopol, ska vara neutral. Då bör ju också uniformerna spegla denna neutralitet, säger Richard Jomshof (SD).
Enligt Richard Jomshof riskerar förtroendet för Polismyndigheten att påverkas negativt då man öppnar upp för ifrågasättande av polisens opartiskhet bara genom att titta på deras uniform.
”Ytterst polisens ansvar”
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att han tycker att det är upp till Polismyndigheten själv att ytterst bedöma vad som är lämplig klädsel för en polis och att det är ytterst arbetsgivarens ansvar att besluta om.
– Jag har inte för avsikt att vidta några åtgärder när det kommer till polisens uniformer, säger Strömmer.
Thomas Morell (SD), riksdagsledamot och vice ordförande för trafikutskottet, har arbetat tolv år inom trafikpolisen. Han säger att polismyndigheten självmant avviker från uniformskravet då de blandar in andra tecken som ska företräda den svenska staten, vilket kan innebära en säkerhetsrisk för den enskilde.
– Ur säkerhetsperspektiv är det direkt olämpligt att polisen avviker från uniformskravet. Då får den som bär religiösa attribut klä skott för något annat, då det är en säkerhetsrisk att sticka ut, och det är vad Polismyndighetens egen säkerhetsavdelning satt fingret på, säger Morell (SD).
Gunnar Strömmer menar att frågan är subjektiv och att det är en gråskala om vad som anses vara en uniform och inte.
– Demokratiska rättsstater hanterar denna fråga på olika sätt. Principiellt är det en mycket viktig fråga, men jag har ett stort förtroende för polisens förmåga att göra den avvägningen, säger Gunnar Strömmer.
