Magdalena Andersson har kallats för ”kronprinsessan” och anses av många vara favoriten att ta över Socialdemokraterna efter statsminister Stefan Löfvens avgång i november.

I dagsläget har flera personer, däribland Aftonbladets ledarskribent Jonna Sima, påpekat att det är dags för en kvinna på statsministerposten, något som skulle tala till Magdalena Anderssons fördel. Inom Socialdemokraterna har man haft en policy om ”varannan damernas” sedan 1994.

Magdalena Anderssons nuvarande post som finansminister är dessutom en av de tyngre i en regering, vilket kan vara ytterligare en fördel.

Men vem är då Magdalena Andersson?

Bakgrund

Magdalena Andersson föddes i Uppsala 1967 där hon senare också läste på samhällsvetenskapliga linjen i Katedralskolan. Som 16-åring gick Magdalena Andersson med i Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU).

Hon har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm från 1992 samt en påbörjad, men inte avslutad, forskarutbildning i nationalekonomi.

Magdalena Andersson läste även en termin på Institute for advanced studies i Wien och en termin på Harvard University i USA.

Magdalena Andersson har bland annat varit lärare på Handelshögskolan i Stockholm, statssekreterare på Finansdepartementet och överdirektör på Skatteverket. År 2012 blev hon Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson. Sedan 2014 är hon finansminister i Sveriges regering.

Vid årsskiftet 2021 tog Magdalena Andersson över som ordförande i den så kallade IMF-kommittén (IMFC), som är den Internationella Valutafondens (IMF) högsta rådgivande organ. Hon är gift med Richard Friberg som är ekonomiprofessor.

Politik

Magdalena Andersson ansvarar för statens ekonomi. Det första budgetåret, 2015, styrde hon med en alliansbugdet och 2019 med en M/KD-budget. De senaste 2,5 åren har regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna, det så kallade januariavtalet, också påverkat innehållet och anslagen i budgeterna.

Med januariavtalet fick Magdalena Andersson ge vika för politik som traditionellt sett inte är socialdemokratisk, som exempelvis slopandet av värnskatten.

Magdalena Andersson har uttalat stöd för en höjning av kapitalskatterna, införandet av en så kallad miljonärsskatt (där personer med stora förmögenheter ska betala mer i skatt), införandet av en bankskatt och en höjning av den ISK-skatt som riktar sig till personer som sparar i investeringssparkonton.

Under åren som Magdalena Andersson har varit finansminister har bland annat den så kallade ”pensionärsskatten” (skillnaden i beskattning mellan dem som arbetar och pensionärer) sänkts, plastpåseskatten införts, förmånsbeskattning av privat sjukvårdsförsäkring införts och RUT-avdraget utökats med fler tjänster. En höjning av resolutionsavgiften för banker gjorde att Nordea flyttade huvudkontoret från Sverige till Finland.

En familjevecka, där föräldrar får fler betalda lediga dagar, planeras att införas.

Under pandemin har Magdalena Andersson också varit tvungen att hantera olika tillfälliga företagsstöd som permitteringsstöd, omställningsstöd och nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Inför höstens budgetförhandling meddelade Magdalena Andersson att regeringen kommer att lägga en ”kraftfull budget” på 74 miljarder för olika investeringar.

Uttalanden

Magdalena Andersson har under åren gjort en del minnesvärda uttalanden. Den kanske mest kända av dem är när hon som ny finansminister år 2014 sa att det var ”tomt i ladorna”. Hon menade då att den förra regeringen hade misskött den svenska ekonomin så mycket att det så kallade överskottsmålet (målet för den offentliga sektorns finansiella sparande) inte skulle uppnås under mandatperioden.

Det uttalandet fick hon kritik för av bland andra Finanspolitiska rådet, som har till uppgift att granska regeringens finanspolitik, som till skillnad från Magdalena Andersson ansåg att finanspolitiken under finanskrisen hade varit ”välbalanserad”.

Ett annat känt uttalande – eller kanske ”icke-uttalande” – var när Magdalena Andersson år 2019, enligt en artikel skriven av Aftonbladets politikreporter Lena Mellin, var ”säker” på att den så kallade bensinskatten skulle höjas igen. Senare skrev Magdalena Andersson på sin Facebook att hon hade blivit felciterad av Aftonbladet och att hon aldrig hade sagt något om en höjning av bensinskatten.

Något som dock stämmer är att Magdalena Andersson inför valet 2014 sa att Socialdemokraterna inte skulle höja bensinskatten. Men år 2017 infördes en överindexering av bensinpriset, vilket betyder att det blir en årlig automatisk höjning av skatten på bensin och diesel, utan att beslut behöver fattas av riksdagen. För 2021 och 2022 har dock överindexeringen pausats. Anledningen är att det ska blandas in mer av de dyrare biobränslena i drivmedlet.

Ytterligare ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet var när Magdalena Andersson i en intervju med Dagens Nyheter 2017 sa att asylsökande skulle ha bättre möjligheter till bostäder och utbildning om de sökte sig till något annat land än Sverige. Detta var något som bland andra den dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) reagerade på, och hävdade inte var ”regeringens syn”.

Läs även: Gudmundson: Regeringens brakfest – du står för notan