”Tills alla dör”. Det är svaret som rap-artisten Jaffar Byn ger polisen under ett förhör, på frågan om hur länge våldsspiralen ska pågå, där unga män skjuts ihjäl av andra unga män i en blodig gängkonflikt som inte tycks ha några förutsättningar att upphöra.&nbsp;Det är också titeln på den bok som journalisten och författaren Diamant Salihu har skrivit om den blodiga gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen.&nbsp;

Allt fler, och allt yngre, pojkar ansluter sig till de våldsamma grupperingarna – och blir alltmer känslomässigt avtrubbade för det dödliga våldet för varje år som går.&nbsp;

Författaren och journalisten Diamant Salihu är själv uppvuxen i ett område som av polisen i dag benämns som ”riskområde” – Tjärna ängar i Borlänge. Foto: Tove Falk. Olsson.

Den blodiga gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen beskrivs ingående i boken "Tills alla dör". Bulletin har intervjuat författaren. 

Diamant Salihu: Allt fler unga beredda att bli mördare

Pontus Bergendahl jobbade som chef i mjukvarubranschen när han bestämde sig för att säga upp sig och lägga all sin tid på protestaktioner för klimatet.– Jag insåg hur fruktansvärt akut situationen är och hur brådskande det är att få till en förändring, säger han.

Det är en lugn men, som ofta, lite blåsig förmiddag i Västra hamnen i Malmö, när fem personer i vita skjortor och svarta byxor går fram och sätter sig på marken framför ingången till SEB:s kontor.

Pontus Bergendahl är numera klimataktivist på heltid. Till höger en bild från en aktion framför ett SEB-kontor i Malmö som han var med och planerade. Foto: Sören Billing/Extinction Rebellion Skåne.

Pontus Bergendahl jobbade som chef i mjukvarubranschen när han bestämde sig för att lägga all sin tid på protestaktioner för klimatet.

Han sade upp sig och blev klimataktivist

Omar Makram är Bulletins nya krönikör med start 4 maj. Några av de många frågor som han kommer att lyfta i spalterna är religionskritik, hederskultur, yttrandefrihet, svensk sexpuritanism och moral bortom ”värdegrunden”. Dessutom berättar han om sin ideologiska resa – samt förutspår en ny kulturell revolution.&nbsp;

Bulletin får ytterligare ett tillskott i krönikespalterna. Den här gången blir det debattören, projektledaren och allt-i-allon Omar Makram, som nu är aktuell med podcasten <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://shows.acast.com/sistamaltiden">”Sista måltiden”</a>, som han är medgrundare till. I den diskuteras samhällsfrågor på ett ”humoristiskt och öppet sätt med nästan ingen självcensur alls”, som han själv beskriver det.&nbsp;

Debattören och projektledaren Omar Makram är ny krönikör för Bulletin. Foto: Privat

Medgrundare till podcasten "Sista måltiden". 

Omar Makram ny krönikör: ”Det kostar mycket att tänka högt och prata fritt”

På lördag anordnas en manifestation för ”sanning och frihet” i Stockholm, i koppling till pandemirestriktionerna. Deltagarna har ombetts ta med sig rosor, men i täten kommer det att gå män med svarta t-shirts prydda av knytnävar. Bulletin har träffat gruppen som vill bana väg för en rörelse de tror kommer att växa lavinartat.

Nio män i trettioårsåldern sitter samlade på ett källarkafé i Gamla Stan. Den första maj ska de delta i en manifestation för ”frihet och sanning” i koppling till pandemirestriktionerna, vilka de anser måste upphöra. En liknande marsch knappt två månader tidigare drog över tusen deltagare, men stoppades och bröts upp av polisen. I tumultet som uppstod blev åtminstone en handfull personer skadade. Det är delvis därför som den här gruppen, Freedom Defence Sweden, har bildats.

Max Winter är medgrundare av den nystartade organisationen Freedom Defence Sweden, en mansgrupp som ska ge fysisk och mental support till dem som deltar i sammankomster och marscher för frihet trots rådande coronarestriktioner. Foto: Jonas Gratzer.

På lördag samlas pandemiskeptiker till en manifestation i Stockholm. Bulletin har träffat männen som går i frontlinjen.

Mansgruppen som tar täten i coronademonstrationerna

I sin första – mycket lästa – frågespalt svarade organisationspsykologen och ledarskapsexperten Johan Grant på hur man klarar av en yngre konfliktbenägen kollega. I en intervju med Bulletin berättar Johan Grant om sin bakgrund, varför han gav sig in i samhällsdebatten och vad läsarna kan vänta sig i hans fredagsspalter. – Den fragila människosynen är ett gift som leder till snällism och konfliktundvikande som sedan gör att konflikterna bara blir värre, säger han.

Johan Grant är fil. dr och legitimerad psykolog som forskat och praktiserat inom klinisk psykologi. Han har de senaste 20 åren jobbat som konsult och personlig rådgivare åt styrelser och operativa ledningar inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer.

Organisationspsykologen och ledarskapsexperten Johan Grant svarar på läsarnas frågor varje vecka hos Bulletin Foto: Privat.

Intervju med Bulletins frågespaltsexpert.

Johan Grant: ”Vi behöver stå ut med att livet är fullt av konflikter”

”Som det ser ut just nu så är ett omedelbart stopp på asylinvandringen ett måste, tills vi har lyckats integrera dem som är här någorlunda anständigt”, säger professor Sven-Olov Daunfeldt. Den svenska arbetsmarknadsmodellen har sedan länge spelat ut sin roll, och var skapad för ett homogent samhälle, menar han. ”Situationen ser väsentligt annorlunda ut i dag”, säger han. &nbsp;

En redan dyster situation för asylinvandrares inträde på arbetsmarknaden ser i framtiden närmast nattsvart ut. Kriser leder alltid till att öka glappet mellan insiders och outsiders på arbetsmarknaden – och detta glapp har en benägenhet att bita sig kvar, och till och med öka, efter kriser. Det menar Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi vid Handelns Forskningsinstitut.&nbsp;

”Situationen på arbetsmarknaden är katastrofal, speciellt för utrikesfödda och lågutbildade. Då blir det märkligt att höra Magdalena Andersson berätta hur duktiga vi är på att få människor i arbete”, säger professor Sven-Olov Daunfeldt. Pressbild. Foto: Sören Andersson.  

Kriser tenderar att permanenta glappet mellan insiders och outsiders på arbetsmarknaden – i synnerhet tycks pandemin verka i den riktningen.

Professor: Nattsvart framtid för asylinvandrare på svenska arbetsmarknaden

I Malmö talar en imam om hur fördomar och diskriminering påverkar socialtjänstens utredningar av muslimska familjer. I en Stockholmsförort undersöker frivilliga varför så många barn till utlandsfödda omhändertas enligt LVU. Anklagelser om att invandrares barn omhändertas på lösa grunder har funnits länge – men ligger det någonting i kritiken?

Det är första dagen av den muslimska fastemånaden ramadan och Malmöimamen Salahuddin Barakat direktsänder på Facebook inför iftar, kvällsmålet då fastan bryts.

Malmöimamen Salahuddin Barakat, riksdagsledamoten Hanif Bali (M) och Adisa Hadzihalilovic, före detta familjehemssekreterare som engagerat sig i Partiet Nyans. Foto: TT/Partiet Nyans.

Anklagelser om att invandrares barn omhändertas av socialtjänsten på lösa grunder har funnits i årtionden. Ligger det någonting i kritiken?

Omhändertas barn till invandrare i onödan?

Alltfler svenskar tar narkotika. De flesta är vuxna utan missbruksproblem. De skulle kunna utgöra en politisk kraft, ändå hörs deras perspektiv sällan i debatten. Bulletin har pratat med ett tjugotal av dem om åsiktskorridorer, samt legalisering som ett sätt att komma åt kriminalitet och hälsoproblem.&nbsp;Detta är den sista delen i Bulletins serie om narkotikasituationen i Sverige. Tidigare har vi skrivit om <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/narkotika-skordar-tre-liv-om-dagen-ar-avkriminalisering-vagen-framat">dödligheten</a>, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/oppna-drogscener-i-utsatta-omraden-ar-har-for-att-stanna">kriminaliteten</a> och <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/sverige-kampar-i-motvind-mot-cannabis">förebyggande arbete mot ungdomars drogbruk</a>.

– Droger hjälper folk att vara sociala och trevliga mot varandra, är inte det precis vad vi behöver, säger Mayasa El-Mahmadi innan hon slickar den klistriga strängen av cigarettpappret och rullar färdigt sin lilla joint.&nbsp;

Mayasa El-Mahmadi har gått med i Liberalerna och vill driva igenom en legalisering av cannabis. ”Vägen ut ur kriminaliteten vore att alla som ville bruka fick rätten att köpa frön och odla till sig själva.” Foto: Jonas Gratzer.

Alltfler svenskar tar narkotika. De skulle kunna utgöra en politisk kraft, ändå hörs deras perspektiv sällan i debatten.

De drogbrukande väljarna – ”Tankeförbud är inte vägen framåt”

”Visst är det för jävligt att det har gått så långt”, säger Per-Erik Christensen som har tvingats montera bepansrat glas, gallergrindar och övervakningskameror för en halv miljon i sin butik. Ofta kommer yngre tonåringar in med tjocka sedelbuntar i fickorna. ”Polisen kör sina invanda rundor på dagarna, men man ser inte röken av dem efter klockan tre”, säger han. Men han tycker också synd om polisen. ”De vet att buset ändå klarar sig genom domstolsväsendet.”&nbsp;

Klädhandlaren Per-Erik Christensen har monterat bepansrat glas i skyltfönstret. Han har även installerat högteknologiska kameror som täcker varje vrå i butiken till ett värde av en halv miljon. Han har blivit erbjuden poliseskort om han känner sig otrygg vid stängning.&nbsp;

”Jag har inte kunnat ta semester på tre år. Jag skulle aldrig låta någon vara i butiken ensam”, säger butiksägaren Per-Erik Christensen i Sundsvall. Foto: Privat.

Handlaren Per-Erik Christensen har bepansrat sin butik och monterat kameror för en halv miljon. ”Jag skulle inte lämna någon annan ensam här.”

Över 40 rån och inbrott i hans butik i centrala Sundsvall – inget är uppklarat

Lommas moderata kommunalråd Robert Wenglén har tagit tillbaka äldreomsorgen till kommunal drift och är emot dagens system med skolpeng. Lommas väljare är både väldigt moderata och väldigt nöjda. Hur går det ihop?

– Det är inte nådigt heller vilket stöd jag har fått för detta. Vi pratar om en kommun som har 70 procent borgerliga väljare, och de jublar över det här beslutet, säger Robert Wenglén.

Robert Wenglén, moderat kommunalråd i Lomma, har valt att kommunalisera hemtjänsten och samtliga vårdboende. Foto: Sören Billing.

Lommas moderata kommunalråd vill inte ha några vinster i välfärden – och hans moderata väljare är jättenöjda. Hur går det ihop?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle