American media actively participated in concealing Joe Biden’s cognitive decline. Drew Holden calls it one of the biggest media scandals in US history.

”It wasn’t just that the media didn’t know and perhaps should have. It was that the media could see all the things we were seeing and it was very obviously a problem,” says journalist Drew Holden in an interview with Bulletin.

Drew Holden runs a Substack that examines American media. He has written extensively about the cover-up surrounding Joe Biden, whose wife Jill was often seen leading her husband around like a personal assistant. Photo: Drew Holden/AP

”They don’t acknowledge their role in the cover-up of Biden.”

[English]: Media Critic on Biden Cover-Up: ”Herd Mentality”

Amerikanska medier deltog aktivt i att dölja Joe Bidens kognitiva förfall. Det konstaterar Drew Holden, som kallar det en av USA:s största mediaskandaler någonsin.

– Det var inte bara att medierna inte visste och kanske borde ha vetat. Det var att medierna kunde se alla de saker som vi såg och det var väldigt uppenbart ett problem, säger journalisten Drew Holden i en intervju med Bulletin.

Drew Holden driver en substack som granskar amerikansk media. Han har skrivit ingående om mörkläggningen kring Joe Biden, vars fru Jill ofta syntes leda runt sin make likt en personlig assistent. Foto: Drew Holden/AP

”De går på White House Correspondents Dinner och småpratar och har det trevligt tillsammans”

Mediakritiker om mörkläggningen om Biden: ”Finns mycket flockmentalitet”

Vladimir Putin vill ha förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina medan Volodymyr Zelenskyj utmanar genom att ange tid och plats för perosnligt möte i Istanbul. Är det en verklig fredsmöjlighet eller bara diplomatiskt skådespel medan striderna fortsätter?

De senaste dagarna har präglats av intensifierade diplomatiska ansträngningar för att avsluta kriget i Ukraina. Efter en formell ”vapenvila” under 7-10 maj kom Rysslands president Vladimir Putin oväntat till Kreml nattetid och meddelade om möjligheten att återuppta direkta förhandlingar med Kiev i ”Istanbul-formatet”. Parallellt har information dykt upp om nya vädjanden till Turkiet med begäran om att återigen agera medlare och tillhandahålla en plattform för dialog. Donald Trump har också uttryckt sitt stöd för detta scenario.

Rysslands preisdent Vladimir Putin – vill han verkligen ha fred och han är beredd att förhandla direkt med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj? På bilden syns Vladimir Putin I Kreml den 10 maj 2025. Foto: AP Photo/Pavel Bednyakov 

Hur realistiskt är det att det blir verkliga fredsförhandlingar i Istanbul?

Kommer Putin och Zelenskyj att komma överens om fred i Turkiet?

Ukraina planerar att frigöra sin valuta från dollarn och istället knyta den till euron. Detta speglar landets starkare band till EU och kan omforma Ukrainas ekonomiska framtid. Vilka fördelar och risker medför detta beslut för landets ekonomi och medborgare?

Ukrainas nationalbank planerar att överge den amerikanska dollarn som basvaluta för den ukrainska valutan hryvnjan. Idén är att omorientera hryvnjan genom att knyta den till euron. Detta berättade NBU:s chef Andrij Pysjnyj i en nyligen genomförd intervju. Tidigare har hans biträdande chefer framfört samma idé.

Amerikanska dollar växlas mot en 50-Euro-sedel på ett växlingskontor i Rom den 13 juli 2022. Foto: AP Photo/Gregorio Borgia

Ukrainas omorientering till EU syns snart också i valutapolitiken

Ukraina dumpar dollarn på grund av Trump?

När Ryssland förbereder sin heligaste högtid överväger Kiev en dramatisk möjlighet: Ett slag mot Moskva den 9 maj. Tekniskt möjligt med dagens ukrainska arsenal – men politiskt klokt? Symbolslagkraften skulle vara enorm, men priset kan bli högre än Ukraina har råd att betala.

I takt med att den 9 maj närmar sig – ett datum av enorm symbolisk betydelse för Ryssland – intensifieras diskussionerna i Ukraina om möjligheten att genomföra ett demonstrativt angrepp mot Moskva på segerparaddagen. Dessa resonemang stöds både av de ukrainska väpnade styrkornas växande tekniska förmågor och av önskan att visa styrka som svar på Rysslands fortsatta aggression.

Ryska Su-25-stridsflygplan flyger över Röda torget i Moskva och lämnar rökspår i den ryska flaggans färger under en repetition den 5 maj av fredagens segerdagsparad som hålls för att högtidlighålla minnet av Sovjetunionens seger i andra världskriget för 80 år sedan. Foto: AP Photo/Alexander Zemlianichenko

Hur troligt är det att Ukraina slår till mot Rysslands parad till åminnelse av 80-årsdagen av segern i andra värlsdkriget?

”En fest med tårar i ögonen”: Kan Ukraina slå till mot Moskva den 9 maj?

Ukraina har drastiskt utökat sin produktion av egna Bohdana-haubitsar. I kombination med artilleri från Nato-länder utgör de en nyckelkomponent i att stå emot ryska offensiver. Här dyker vår utsända ner i de ukrainska artilleristernas vardag. En rapport från frontlinjen, där varje salva räddar någons liv.

Två dagar på eldställningarna: hur artillerister från 44:e brigaden arbetar i Zaporizjzja-riktningen. Från den självgående haubitsen ”Bohdana” till NATO-haubitsen FH 70 - två dagar på 44:e brigadens artilleripositioner där vi ser hur artilleristerna håller tillbaka fiendens styrkor i Zaporizjzja-riktningen och om fienden verkligen har för avsikt att trycka på igen i detta område - mer i artikeln.

Beskjutning av ryskt mål med den ukrainsktillverkade självgående haubitsen Bohdana.

Följ med i de ukrainska artilleristernas vardag. Slagfältets kung är numera en ukrainsk drottning.

Det ukrainska artilleriet håller ryssen stången

Efter långa förhandlingar har Ukraina och USA undertecknat ett förenklat avtal om naturtillgångar. Medan Kiev ser det som strukturellt samarbete hävdar Washington att det säkrar återbetalning av stöd. Ett mer detaljerat tekniskt avtal väntar, men redan nu stärker överenskommelsen banden mellan länderna i en kritisk tid, även avtalet främst fungerar som politisk symbol.

Efter månader av intensiva förhandlingar har Ukraina och USA äntligen undertecknat ett länge diskuterat avtal om användningen av ukrainska naturresurser. Dokumentet, som länge har diskuterats och debatterats, har nu blivit verklighet. Men istället för tekniska detaljer representerar det för närvarande mer av en politisk symbol.

Proukrainska demonstranter i Washington DC 8 mars 2025 Foto: AP Photo/Jose Luis Magana

Det nyligen undertecknade avtalet analyseras från Kievs horisont

Avtalet om naturresurser mellan Ukraina och USA: närmande eller symbolisk gest?

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson talar ut om kritiken mot byråkratin, mångkultur och varför det är en god investering för svenska skattebetalare att ge migranter återvandringsbidrag.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slår fast att återvandringspolitik både är humanism och ekonomiskt försvarbart för Sverige.

Jimmie Åkesson. Foto: Anna Tärnhuvud/SvD/TT

”Att utbilda en elak pappa som hedersbehandlar sina barn, det tror jag inte hjälper ett dugg faktiskt.”

Åkesson: ”Svenskar ska inte integreras”

Nordkoreas officiella erkännande av militärt deltagande i kriget mot Ukraina förändrar konflikten från en lokal konflikt till en internationell kris med två kärnvapenmakter inblandade. Vilka konsekvenser får detta för Europa och världsfreden? Här analyserar vi detta från Kievs horisont.

Det officiella erkännandet av nordkoreanska truppers deltagande i striderna i Kursk-regionen i Ryssland blev en mycket viktig nyhet, även om den inte fick särskilt stor uppmärksamhet internationellt. Det handlar nu om en omvandling av det rysk-ukrainska kriget till en fullskalig internationell konflikt där tre länder officiellt krigar, varav två är kärnvapenmakter.

Bilder från Pyongyang den 25 april 2025, där en parad hölls på 93-årsdagen av den nordkoreanska revolutionära folkarméns grundande. Foto: AP Photo/Jon Chol Jin

Maskerna kastas i Kurskregionen - Nordkorea har nu erkänt att de deltagit i kriget mot Ukraina. 

Nordkorea erkänner officiellt krig mot Ukraina – vad förändrar detta?

Anders Bolling är en tidigare DN-journalist och medförfattare till en bok om klimatet som utmanar narrativet om en nära förestående katastrof. I en intervju med Bulletin ger han sina tankar om de vanligaste missuppfattningarna om klimatförändringarna, dagens klimatjournalistik och den globala uppvärmningen som sådan. – Det är inte säkert att det är farligt, säger han.

Vi befinner oss i en klimatkris.

Anders Bolling. Foto: Oliver Dagnå/Bulletin

Bulletin intervjuar Anders Bolling • Om global uppvärmning: ”Inte säkert att det är farligt”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle