Medborgaren och rättssystemet: En analys utifrån ett frihetligt medborgarperspektiv är en antologi som undersöker det svenska rättsväsendets svagheter. Land ska med lag byggas, skriver bokens redaktör Leif V Erixell.

Vid grova brott, som uppmärksammas av medierna, fungerar rättsstatens institutioner i regel väl. Rättsprocesserna granskas noggrant. Bevis värderas och domarna granskas för relevans och rimlighet. Men hur är det i de mål som sällan når löpsedlarna? Där framträder en mer oroande bild.

Något är ruttet i konungariket Sverige. Foto: Xaosflux, Public Domain, via Wikimedia Commons

Ny antologi om rättvisa, rättssäkerhet, rättstrygghet och rättsväsende

Det svenska rättssystemet under lupp   

Zelenskyjs parti vann i valet 2019 en historiskt stor majoritet. I dag lyder knappt hälften av ledamöterna. Utan nya val, utan förtroende och utan pengar i kuverten vittrar ”Folkets tjänare” sönder inifrån – mitt under ett pågående krig.

Den politiska konstruktion som formerades i Ukraina efter parlamentsvalet 2019 betraktades länge som ett unikt exempel på demokratiskt koncentrerad makt. President Volodymyr Zelenskyjs parti ”Folkets tjänare” blev det första i landets historia att erhålla en egen majoritet i det ukrainska parlamentet – Verkhovna Rada – vilket möjliggjorde att självständigt bilda regering och driva igenom beslut utan koalitionskompromisser.

President Volodymyr Zelenskyj håller tal i det ukrainska parlamentet, Verchovna Rada den 3 maj 2022. Foto:  President.gov.ua

Zelenskyjs politiska rörelse tog Ukraina med storm 2019, nu har hans snabbt ihopsnickrade partigrupp hunnits ikapp av verkligheten

Politisk kris i Ukraina: så tappar Zelenskyj greppet om parlamentet

Norge och Belgien lovade 2023 Ukraina dussintals F-16-stridsflygplan. I april 2026 har inte ett enda levererats. Bakom förseningen döljer sig en röra av trasig materiel, reservdelsbrist och politiska prioriteringar – och klockan tickar.

Överföringen av F-16-stridsflygplan till Ukraina blev ett av de viktigaste inslagen i västvärldens militärpolitiska stöd under 2023 och åren därefter. Beslutet att bilda en ”flygkoalition” betraktades som ett strategiskt steg mot moderniseringen av de ukrainska flygstridskrafterna och en gradvis övergång till NATO-standard.

F-16-plan i tjänst hos det ukrainska flygvapnet i luften över Ukraina. Foto: mil.gov.ua / wikimedia commons

Norges stridsflygplan-hjälppaket till Ukraina visade sig bestå av utslitna renoveringsobjekt

Tre år av löften – inte ett enda flygplan från Norge och Belgien till Ukraina

Fem år efter att Ukraina öppnade marknaden för jordbruksmark har mer än 330 000 affärer slutits och priset per hektar har nästan fördubblats – trots det pågående kriget. För en utländsk investerare intresserad av de bördiga ukrainska svartjordarna är det dock stopp. Eller?

Sedan den ukrainska marknaden för jordbruksmark öppnades i juli 2021 har det gått nästan fem år. Under den tiden har marknaden inte bara överlevt trots det fullskaliga kriget och alla skeptiska prognoser — den har visat en stabil tillväxt. I början av 2026 hade mer än 330 000 köp- och försäljningstransaktioner genomförts i Ukraina, och den totala arealen mark i omlopp översteg 1 miljon hektar. Det genomsnittliga priset per hektar har sedan marknadens öppnande stigit med 96% och uppgår till över 65 000–77 000 hryvnja (1 250–1 500 euro). Dessa siffror är det bästa beviset på att ukrainsk mark har blivit en verklig och växande tillgång.

En T-150K-traktor på fälten vid Kasova Hora i Ivano-Frankivsk-regionen i västra Ukraina 2018. Foto: Vitalii Bashkatov / Wikimedia commons

Läs Bulletins unika guide om investeringar i mark i Ukraina

Investera i ukrainsk mark 2026: en guide för de modiga och företagsamma

För femte året i rad firar Ukraina påsk under pågående krig. I år blir en påskvapenvila verklighet: eldupphöret gäller från lördagseftermiddagen till midnatt på påskdagen. Men hoppet om att det ska bli mer än en kort paus i ett krig som ingen verkar kunna stoppa är borta.

På söndag, den 12 april, firar ukrainarna den viktigaste kristna högtiden — Kristi uppståndelse, påsken. I år möter de ortodoxa — som utgör mer än 80 procent av befolkningen i Ukraina — denna dag en vecka efter katoliker och protestanter, på grund av skillnader i kyrkokalendrarna. För de troende är det en symbol för andlig förnyelse, livets seger över döden och det godas triumf över det onda. För det ukrainska samhället i stort — inklusive icke-troende — är det också en viktig kulturell tradition förknippad med familjesammankomster, festmåltider och bevarandet av nationella seder.

Ukrainskt påskfirande i Odessa 2023. Foto: Yuiry Kvach / Wikimedia commons

Är påskvapenvilan i kriget i Ukraina ett första steg mot fred?

En kort paus i ett ändlöst krig? Detta ligger bakom påskvapenvilan 2026

Ukrainas riksbank sålde valuta för nästan 5 miljarder dollar bara i mars och sedan nyår har reserverna krympt med 9,3 %. Om de utlovade 90 miljarderna från EU uteblir kan pengarna vara slut redan i höst.

Våren 2026 håller uppenbarligen på att bli ännu ett vändpunktsmoment för det ukrainska finanssystemet. Ukrainas nationalbank (NBU) har registrerat rekordstora valutainterventioner: enbart i mars såldes omkring 4,8 miljarder US-dollar, och sedan årets början nästan 12 miljarder. Det är de högsta siffrorna på 15 månader och en av de mest intensiva perioderna av reservanvändning under hela det storskaliga kriget.

Ukrainas riksbank, NBU. Foto: Julia Berezovska / Wikimedia commons

Medan Ungern blockerar EU:s stödpaket tvingas Ukraina sälja av sin valutareserv i en allt snabbare takt och snart kan den vara helt slut

Ukraina säljer av sin valutareserv - vad väntar nu?

När president Zelenskyj nyligen landade i Damaskus väckte det en självklar fråga: vad har krigshärjade Ukraina att söka i sönderbombade Syrien? Mer än det ser ut vid första anblick, visar det sig — besöket är ett av välberäknat geopolitiskt drag.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs besök i Damaskus den 5 april var en av de mest överraskande händelserna i ukrainsk utrikespolitik på länge. Mot bakgrund av de vanliga resrutterna — Washington, Bryssel, Paris eller London — framstår den syriska riktningen inte bara som otypisk, utan som rent av exotisk och till och med riskfylld. Det handlar om ett land där ett 15 år långt krig ännu inte är helt avslutat, där en hög grad av instabilitet kvarstår och där den nya regeringen väcker allvarliga moraliska och värderingsmässiga frågor.

Fotocollage: Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj håller tal för det rumänska parlamentet 4 april 2022 och Syriens interimpresident Ahmed Al-Shaara under ett möte 3 mars 2025. Foto: Wikimedia commons/Ukrainas presidentadministation och © European Union, 1998 – 2026

Zelenskyj reser till en av Rysslands tidigare nyckelallierade

Den syriska avstickaren: därför ger sig Kiev in i Mellanöstern

Ukraina vill ha naturgas från Moçambique. Men avstånd och praktiska problem ställer till det. Samtidigt har Ukraina något som andra inte kan erbjuda det afrikanska landet: unika erfarenheter och teknik för modern krigsföring.

För en tid sedan uttalade sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om möjligheten att importera gas från Moçambique. Orden fälldes i ett synnerligen känsligt läge för Ukraina. Landets energisystem fortsätter att fungera under förhållanden präglat av utdraget krig, förstörd infrastruktur och konstant press. Det finns också problem med externa leveranskanaler — till exempel med Ungern.

Fartyget LNG Bayelsa passerar den 5 mars 2017 med en last flytande naturgas. Foto: Jnzl / Wikimedia commons

När energikrisen förvärras har Ukraina något andra inte kan erbjuda de säljande länderna: unika drönarförmågor 

Zelenskyjs byteshandel: Bekämpning av islamistrebeller mot afrikansk naturgas?

Finland har länge varit ett föredöme med relativt restriktiv invandringspolitik, fungerande skolor och ett starkt försvar. Men den ekonomiska bas som detta byggts på tyngs ned av socialism. Detta skriver Nicolas von Kraemer, finländsk historiker.

Finland har på många sätt lyft sig i kurs på det geopolitiska planet – och även kanske vunnit en ny respekt i Sverige. Efter Rysslands invasion av Ukraina gick bägge länderna med i NATO, vilket för Finlands del innebar ett definitivt slut på kalla krigets finlandiseringspolitik. Samtidigt kom Finlands militära förmåga och beredskap att väcka allt större intresse, och nu var det svenskarna som fick lära sig av finländarna.

”O land, du tusen sjöars land, / Där sång och trohet byggt, / Där livets hav oss gett en strand, / Vår forntids land, vår framtids land, / Var för din fattigdom ej skyggt, / Var fritt, var glatt, var tryggt!” Foto: Péter Andi, Unsplash

Vårt östra broderfolk börjar få slut på sisu

Finlands vägval: När välfärdsstaten krackelerar

Sofie Wiklund tillbringade 15 år i Socialdemokraterna. Sedan kom insikten att partiet saknade verklighetskontakt. – Jag började tröttna på att Socialdemokraterna inte kunde säga som det var, säger hon till Bulletin. Nu är hon moderat och har skrivit en bok om resan.

Det var inte ett enda avgörande ögonblick. Det var sju år av sakta växande besvikelse, nya erfarenheter och insikter.

Sofie Wiklund. Foto: Björn Jansson, Moderaterna.

Sofie Wiklund lämnade S efter 15 år • Aktuell med ny bok

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle