<p>Ukraina kan förlora två miljarder dollar i månaden i uteblivna exportintäkter när alla handelsfartyg undviker att anlöpa de ukrainska hamnarna just när den viktigaste säsongen för ukrainsk export har börjat.</p>

<p>Ända fram tills nyligen fortsatte hamnarna i ”Storodessa” (dvs. Odessa-agglomerationen) att fungera, trots Rysslands ständiga anfall och de höga riskerna. Genom Odessa, Pivdennyj och Tjornomorsk passerade dagligen fartyg med spannmål, metallprodukter, industrivaror och containergods. Sjöhandeln förblev en av Kyjivs viktigaste källor till valutaintäkter och stod för en stor del av exporten som den ukrainska ekonomin till stor del vilar på.</p>

Vy från Potemkintrappan på den efter ständiga ryska attacker delvis förstörda hamnen i Odessa. Foto: Erik Liljengren 

Just när sösongen för kornboden Ukrainas största exportvaror börjar så stannar sjöfarten

Ukrainas hamnar är tomma - så hotas den ukrainska ekonomin

<p>Samtyckeslagen skulle lära svenska män och pojkar vad som är rätt och fel i sängkammaren. Men enligt ny forskning har den i stället skrämt bort de mest försiktiga från dejtingmarknaden – med sjunkande födelsetal och fler oskyldigt dömda som följd, skriver Jakob Sjölander.</p>

<p><strong>I debatt</strong> med advokatsamfundets tidigare ordförande Bengt Ivarsson försvarar Morgan Johansson här samtyckeslagen, som infördes under hans tid som justitieminister. Johansson för fram dess uppfostrande verkan på svenska män och pojkar:</p>

Samtycke – en handrörelse som ska vara glasklar för att inte bli en anklagelse. Foto: Privat/Pexels

Sju år senare: har samtyckeslagen gjort mer skada än nytta?

Sjölander: Samtyckeslagens Sverige

<p>I flera dagar nu har protestaktioner pågått i Ukraina, i en omfattning som väcker uppmärksamhet även med hänsyn till kriget. Den formella anledningen till att människor gått ut på gatorna var avskedandet av försvarsministern Mychajlo Fedorov — en man som lyckats bygga upp en image som gjorde det möjligt att mobilisera protestväljarna.</p>

<p>Vid en närmare analys av budskapen och dynamiken i dessa sammankomster blir det dock uppenbart: det handlar inte längre främst om att få tillbaka en enskild teknokrat, utan om avskedandet av chefen för Ukrainas väpnade styrkor, Oleksandr Syrskyj. Denna förskjutning förtjänar en egen genomgång, eftersom något betydligt mer grundläggande skymtar bakom den — ett försök att omdefiniera arméns roll i statens politiska system.</p>

Protester mot avskedandet av försvarsminister Mychajlo Fedorov i Kyjiv den 16 juli 2026. På ett plakat står det att Syrskyj (omskrivet här med ett maträttsnamn, kvargplättar, som låter nästan som Syrskyj) borde lämna sin post. Foto: Getmanivna / Wikimedia commons

Vad handlar protesterna runt regeringsombildningen i Ukraina egentligen om?

Så byter Ukrainas proteströrelse mål - nu handlar det om armén

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Samtyckeslagen skulle befria kvinnor från skam och skuld – men har den i stället gjort dem mer hjälplösa? Att inte säga ett tydligt nej kan avgöra om en situation klassas som övergrepp eller missförstånd, skriver Jakob Sjölander.</p> <div> <div class="flow-root"> <div> <div class="ml-1 mt-6 flex items-center transition-transform duration-300 ease-out"> <div class="p-1 -translate-x-px"> </div> </div> </div> </div> </div>

<p><strong>Samtyckeslagens</strong> syfte var uttryckligen att flytta ansvaret. Nu skulle kvinnor inte behöva säga ”nej”, utan män skulle behöva införskaffa ett ”ja”. Kvinnor skulle inte längre behöva känna skam och skuld för sådant de gjort eller inte gjort. I en pamflett <a href="https://roks.se/assets/files/Myter-om-v%C3%A5ldt%C3%A4kt.pdf">uttrycker kvinnoorganisationen Roks det på följande sätt</a>:</p>

Jakob Sjölander skriver om samtyckeslagen och frågan om ansvarsfördelning vid sexuella övergrepp. Foto: howtostartablogonline.net, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Samtyckeslagen flyttar ansvaret dit det inte hör hemma

Sjölander: Ansvaret att säga nej

<p>Utländska teknikjättar vill investera hundratals miljarder i svenska datacenter. Men anläggningarna kräver stora mängder el samtidigt som de skapar få varaktiga arbetstillfällen. Svenska kraftnät överväger att kräva att datacentren ordnar sin egen el, och allt fler ställer frågan: vem ska Sveriges el gå till?</p>

<p>På Gorsingeberget utanför Strängnäs skulle Nordens största AI-anläggning byggas. Sommaren 2025 presenterade kanadensiska investmentbolaget Brookfield <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/ai-centrum-etablerar-sig-i-strangnas-vantas-ge-1-000-nya-jobb" target="_blank" rel="noopener">planer</a> på ett datacenter för 95 miljarder kronor, en av de största utländska investeringarna i Sverige någonsin. Statsminister Ulf Kristersson skrev på X att det var ”extra kul” att satsningen hamnade i hans hemstad.</p>

Genrebild. Foto: Florian Hirzinger - www.fh-ap.com  Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0

Bör datacenter ansvara för sin egen elförsörjning?

Fokus: Därför skapar datacenter få jobb i Sverige

<p>Mona Sahlin deltog i veckan i en SR-podd, där den så kallade Toblerone-affären snabbt hastades över. Bulletin friskar därför upp det kollektiva minnet med en återblick på 1990-talets största politiska skandal.</p>

<p>Den tidigare ministern och partiledaren för Socialdemokraterna deltog i årets upplaga av TV4:s realityserie Förrädarna, där deltagarna delas in i ”lojala” och ”förrädare” i ett psykologiskt spel med lögner, allianser och omröstningar på ett slott.</p>

Mona Sahling har poddat med Sveriges Radio. Foto: Håkan Dahlström (CC BY-SA 2.0) / Skärmdump SR

I en SR-podd i veckan hastades Toblerone-affären snabbt över • Bulletin sätter sig i tidsmaskinen för en återblick på 90-talet största politiska affär

Fokus: Mona Sahlin och Toblerone-affären 

<p>Zelenskyjs besked om ett totalt regeringsskifte och en ”ny politisk strategi” överraskade många. Men bakom de stora orden ändras inte så mycket. Utom att en minister som blivit för populär för Zelenskyjs smak kan ”råka” försvinna.</p>

<p>Nyheten om att hela regeringen ska avgå, som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj presenterade den 12 juli, kom som en fullständig överraskning för de politiska kretsarna. Presidenten meddelade att landet går över till en ”ny politisk strategi” och att nya ansikten krävs på nyckelposterna. Efter samtal med premiärminister Julija Svyrydenko deklarerade statschefen: regeringen väntar en total förnyelse.</p>

Ukrainas regeringsbyggnad den 21 september 2021. Foto: Kyivmax / wikimedia commons

”Ny politisk strategi” eller vanlig rockad? Vi synar Zelenskyjs senaste inrikespolitiska drag

Därför byter Zelenskyj chockartat ut hela regeringen

<p>Nästan 200 bensinmackar förstörda på några veckor – och en svensk volontär skadad vid en mackattack i helgen. Medan Ryssland brottas med krigets värsta bränslekris har Moskva hittat ett sätt att slå tillbaka mot Ukraina: inte produktionen, utan försäljningsställena.</p>

<p>För några dagar sedan träffades en bensinmack i Poltava-regionen i Ukraina av en rysk attack, där svenska volontärer befann sig. En av dem skadades. I sig självt hade denna episod kunnat framstå som ännu ett tragiskt krigsfall, om det inte vore för en viktig detalj: sådana attacker mot ukrainska bensinmackar har för länge sedan slutat vara en tillfällighet – de sker så ofta att långt ifrån alla medier längre anser det värt att skriva om dem.</p>

En bensinstation i Charkiv efter en rysk drönarattack den 6 juli 2026. Antidrönarnäten hjälpte inte. Foto: Telegram / Ukrainas nationella polis

Hotas Ukraina av bensinbrist efter ryska attacker?

Putin slår tillbaka mot Ukraina i ”bensinkriget”

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Minnesforskning visar att våra minnen omformas varje gång vi återberättar dem. Enligt krönikören får det allvarliga konsekvenser i svenska våldtäktsmål, där ord ofta står mot ord, skriver Jakob Sjölander.</p>

<p><strong>”Jag minns” används </strong>ofta synonymt med ”så var det”. Men är det klokt? Våra minnen är inte så pålitliga som vi gärna vill tro. Någon som kan ge ett personligt vittnesmål om detta är den australiensiske psykologen Donald M. Thomson.</p>

Minnesforskning ifrågasätter hur mycket vikt rättsväsendet bör lägga vid subjektiva vittnesmål, menar Jakob Sjölander. Foto: Privat/Pexels

Minnet är opålitligt – ändå bygger svenska rättsfall ofta på det

Sjölander: Hur rättsväsendet förvandlar dåligt sex till våldtäkt

<p>Ryssland har olja i överflöd – men ryssarna har inget att tanka bilen med. Efter upprepade ukrainska attacker mot landets raffinaderier står nu även Moskva i bensinkö, medan Putin tvingas tigga bränsle från Belarus och Kazakstan.</p>

<p>Fram tills nyligen betraktade många de ukrainska attackerna mot ryska raffinaderier som isolerade incidenter, oförmögna att på allvar påverka den ryska ekonomin. Men i slutet av juni 2026 stod det klart att det rör sig om en systematisk kampanj mot en av landets nyckelindustrier. Attackerna drabbar raffinaderier, oljedepåer, reservoarer och hamninfrastruktur — och återuppbyggnaden tar månader av hårt arbete, ibland betydligt längre.</p>

Brand på oljeraffinaderiet i Kapotnja i sydöstra Moskva den 18 juni 2026 efter att ukrainska drönare några timmar tidigare attackerat. Foto: Rotafinus / Wikimedia commons

Putin har oljan, men nu har Ukraina slagit ut raffinaderierna och Moskva köar för bensin.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle