– Just nu har vi minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige. Så kallade klaner. De har kommit till Sverige, påstår jag, enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet.

Det uttalandet gav den nu avlidne polischefen Mats Löfving i Ekots lördagsintervju september 2020. Utspelet gav svallvågor och beredde vägen för en mediedebatt kring fenomenet där Mats Löfving fick både ris och ros.

Hur kommer det sig då att Sverige har varit ett attraktivt land för de här klanerna att etablera sig i?

– Mitt första svar skulle väl vara den svenska naiviteten.

Så svarar Jan Persson, medförfattare till den omtalade boken Klanerna (2023, Mondial förlag), på Bulletins fråga.

– Vi är duktiga på att stifta lagar och regler, men vi är väldigt dåliga på att följa upp och kontrollera att de efterlevs, fortsätter han.

Beskrivning bakom rubrikerna

Han tror att den biten också har blivit en allmän uppfattning hos de personer som kommer till Sverige för att begå brott. Andra bidrar till att upprätta skuggsamhällen med en arbetskraftsinvandring som är utanför det svenska regelsystemet.

– Till exempel byggbranschen och städbranschen, där Skatteverket bedömer att cirka 92 miljarder försvinner i uteblivna skatteintäkter på grund av att man har ett stort mått av svart arbetskraft, säger Persson.

Syftet med boken är enligt Persson att ge en verklighetsbeskrivning bakom de rubriker som letar sig in i nyhetsflödet gällande sprängdåd och skjutningar. Det är också – vilket även var Mats Löfvings uttalade syfte – att väcka en debatt i frågan.

– Så fort vi börjar prata om etnicitet eller geografiskt ursprung så har det varit locket på. Därför det har varit en tabubelagd debatt att prata om organiserad kriminalitet med koppling till invandring och migration.

Säkerhetsexperten vill också vara tydlig med vad han och hans medförfattare Johannes Wahlström definierar som ”klan” i deras bok.

– Ett familjebaserat, organiserat nätverk som kommer från ett land eller ett geografiskt område med en svag stat och där medlemmarna präglas av en negativ inställning till myndigheter och att man har ett eget parallellsamhälle som bestämmer allt vad gäller rättsväsende, finansiering och hur den sociala strukturen ska vara uppbyggd.

Den största inkomstkällan

I boken nämns flera av de kriminella klanernas inkomstkällor. Bland dem finns narkotikaförsäljning, människohandel och välfärdsbedrägerier. Jan Persson säger att den sistnämnda av flera bedömare pekas ut som den mest lukrativa.

– Klassiskt har det varit narkotikabrott. Men enligt flera rapporter och bedömningar som görs av olika experter idag menar man på att välfärdsbedrägerier, tillsammans med övriga bedrägerier, har passerat narkotikan som den viktigaste inkomstkällan för klanerna och de här organiserade kriminella nätverken. Jag är benägen att hålla med om det.

Vad skulle man kunna göra för att sätta käppar i hjulet för välfärdsbedrägerierna?

– Det finns en rad saker som jag tror att även politikerna har fått upp ögonen för. Ett är naturligtvis att skärpa kontrollsystemen och jag tror att det här görs säkert på tjänstemannanivå, i näringsliv och överallt där man har fått upp ögonen för det.

– Men det handlar också om lagstiftningsmässiga saker. Till exempel den här väldigt konstiga sekretesslagstiftningen vi har som bland annat hindrar socialtjänsten från att prata med polisen, medan polisen får prata med socialtjänsten. Att vi faktiskt får dela information mellan myndigheter för att på det sättet kunna uppdaga och framöver också förebygga den typen av brott.

Infiltrerar samhällskroppen

Hur långt de kriminella klanerna har ätit sig in i samhällskroppen är svårt att svara på, menar Persson.

– Vi vet att de infiltrerar näringsliv, offentlig förvaltning och politiken på alla nivåer. Hur långt det har nått är väldigt svårt att bedöma, men vi har flera exempel på att man har infiltrerat centrala positioner i näringsliv, kommuner och regioner.

– Det finns till och med uppgifter om att man finns inom polisen. Vi såg ett exempel bara för en kort tid sedan där en person som arbetar i Attunda tingsrätt har lämnat ut uppgifter om avlyssningar till kriminella nätverk. Det är en kvinna som sitter häktad sedan tidigt i höstas.

Läs mer: Häktade kvinnan – koppling till mål om ”Kurdiske räven”

Faran: Klanerna blir samhällsbärande

Enligt Jan Persson är den stora faran om utvecklingen går så långt att klanerna blir samhällsbärande i Sverige likt mäktiga företagar- och finansfamiljer som Wallenberg, Ax:son Johnsson och Stenbeck.

– Det är då vi börjar bli riktigt illa ute och demokratin hamnar i fara. För då kortsluter man väldigt mycket av det som gör att Sverige är ett demokratiskt och fint land att bo i.

Parallellt med klanerna som kommit till Sverige från utlandet avhandlas också de tidigare nämnda familjerna så som Wallenberg och Stenbeck vid flera tillfällen i Wahlströms och Perssons bok. Några likhetstecken dem emellan vill han emellertid inte dra.

– De är inte jämförbara på det sättet att de skulle vara kriminella på något sätt. Men de är samhällsbärare. Och ju mer inflytande ett sådant här familjebaserat kriminellt nätverk får, desto större är risken att de också kan bli samhällsbärare.

– Idag är vi säkert inte där med de här klanerna. Men det går fort, och de ökar och de växer. Och brottsligheten de ägnar sig åt är direkt systemhotande.

”Får inte ta för lång tid”

Utöver den organiserade brottsligheten driver flera av klanerna också legal verksamhet. Jan Persson säger att de kan ha så många som femtio till hundratalet medlemmar och att långtifrån alla av dem är kriminella.

Hur hoppfull är du på att samhället ska få bukt med de här problemen?

– Jag är orolig, men jag är inte helt pessimistisk. Därför det jag ser nu är att det har skett någon form av nationellt uppvaknande kring de här frågorna. Och då menar jag inte bara i politiken utan när man pratar med folk i största allmänhet så verkar människor vara väldigt medvetna om det här, svarar Persson.

– Men det får inte ta för lång tid. Det måste börja ske saker ganska fort och jag tror att man måste försöka hitta snabbspår när det gäller lagändringar.

Därtill nämner han att man på allvar måste börja adressera den misslyckade integrationen.

– Görs ingenting så tror jag att risken är stor att vi når en tipping point där det här cementerar sig i samhället, säger Jan Persson.

Läs även: Brinkemo: Dag Vegger och klankulturens handfasta verklighet