Klimatinvestering på Gotland kan läggas ner utan statligt stöd

Koldioxidinfångning och lagring, CCS, är den enda teknik som i dag kan ta bort de så kallade processutsläppen från cementtillverkning. Cementindustrin står för omkring åtta procent av Sveriges industriella utsläpp, vilket gör Sliteprojektet centralt för möjligheten att nå nationella klimatmål, rapporterar EFN.

Den planerade anläggningen i Slite skulle vid full drift kunna fånga in cirka 1,8 miljoner ton koldioxid per år, motsvarande omkring fyra procent av Sveriges totala utsläpp.

Trots detta har Heidelberg Materials valt att pausa projektet i väntan på statlig finansiering.

– Vi vet att tekniken fungerar. Det här handlar inte längre om teknik, utan om ekonomi och politik, säger vice vd Karin Comstedt Webb.

Läs även: Stegra saknar fortfarande kapital

Ansökt om 7,93 miljarder

Enligt handlingar som bolaget lämnat till Energimyndigheten uppgår den totala investeringen till cirka 16,75 miljarder kronor.

Heidelberg Materials har ansökt om 7,93 miljarder kronor i stöd från Industriklivet och gör samtidigt klart att projektet inte kan genomföras utan statlig medverkan.

”Utan ovanstående stöd finns det inte förutsättningar för HM-koncernen att finansiera projektet”, skriver bolaget i ansökan.

SvD har nyligen rapporterat om att ansöknan blivit avslagen eftersom att energimyndigheten hade slut på kapital för just det projektet.

Comstedt Webb beskriver investeringen som för riskfylld för att bäras av företaget ensamt.

– Det handlar om investeringar på mellan 10 och 20 miljarder kronor. För att det ska bli av måste politiken dela risken, säger hon.

Samtidigt pekar bolaget på att EU:s handel med utsläppsrätter successivt gör det ekonomiskt omöjligt för basindustrin att fortsätta släppa ut koldioxid.

– För cementindustrin är CCS helt avgörande om vi ska kunna fortsätta producera i Europa, säger Karin Comstedt Webb.

Parallellt har Mark- och miljööverdomstolen beslutat att Heidelberg Materials täkttillstånd i Slite inte ska prövas på nytt, vilket möjliggör fortsatt kalkbrytning under flera decennier.

Busch och Pourmokhtari skrev under

Regeringen har även skickat stödbrev till EU-kommissionen, undertecknade av energi- och näringsminister Ebba Busch samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Källor med insyn uppger för EFN att bolaget internt varnat för att projektet kan komma att läggas ned helt om finansieringen inte säkras.

Största ägaren av Heidelberg Materials är Ludwig Merckle. Han äger cirka 28 procent av bolaget.

Merckles förmögenhet har vuxit fram ur en period av djup kris. Efter finanskrisen 2008 tvingades han sälja nästan hälften av sitt ägande. När fadern Adolf Merckle avled året därpå tog Ludwig över ett familjeimperium tyngt av skulder och ekonomiska problem.

För att rädda koncernen sålde han läkemedelsbolaget Ratiopharm och var nära att även avyttra Phoenix Pharma, som familjen fortfarande äger tillsammans och som driver både läkemedelsgrossist och apotekskedjor. Genom försäljningar och omstruktureringar lyckades han vända utvecklingen och behålla kontrollen över flera industribolag, däribland snöfordonstillverkaren Kässbohrer och industrikoncernen Zollern.

Heidelberg Materials vill inte kommentera uppgifterna, rapporterar EFN.