Under 2021 stoppades 32 utav 42 landbaserade vindkraftsprojekt av det kommunala vetot under 2021. Om man kikar på de planerade vindkraftverken, så blockerades 78 procent av de ansökta 668 vindkraftverken. Det är en kraftig ökning jämfört med föregående år då runt 38 procent av de planerade vindkraftverken stoppades, enligt Svensk Vindenergi.

Det är främst i landets södra delar, där elbehovet är som störst, som de planerade vindkraftsverken stoppas: 83 procent jämfört med 50 procent i norra Sverige.

Hade ansökningarna för de 736 vindkraftverk godkännts av kommunerna och runt 60 procent av dem därefter meddelats et miljötillstånd (genomsnittet) hade de kunnat generera 9 terrawattimmar el per år, enligt Svensk Vindenergis beräkningar. Det motsvarar sex procent av landets årliga elanvändning eller Norrbottens län elkonsumtion.

Det är inte bara på land som motståndet mot vindkraftsetableringar växer. Förra månaden tvärvände bland annat Söderhamns kommun och avslog två ansökningar om vindkraftsetableringar ute till havs – genom det kommunala vetot.

Läs även: Söderhamn avslår 114 planerade vindkraftverk – efter tvärvändning från S och C

Ekonomiska incitament efterfrågas

Svensk Vindenergi yrkar på att kommunerna skall få ta del av vindkraftens vinster. ”En lösning är därför att överföra ett belopp motsvarande fastighetsskatten från ny elproduktion (inte bara vindkraft), från staten till kommunerna där den nya elproduktionen tas i drift.”

Regeringen planerar stärkta ekonomiska incitament åt kommunerna: att vindkraftverken byggs där kommunen äger marken så att de får ut något av värdet i att exploatera dem, meddelade Per Callenberg, statssekreterare på energidepartmentet vid ett seminarium om vindkraft förra månaden.

Branschorganisationen vill också att kommunernas besked skall tidigareläggas i tillståndsprocessen och att kommunen sedan skall vara bunden till beslutet under en fem-års period.

Läs även: Växande lokala motståndet mot vindkraft – regeringens största huvudvärk: ”Skapas en nej-våg”