En rik flora av butiker i stadskärnor och köpcentrum är något vi får vänja oss vid att vara utan. Det menar professor Sven-Olov Daunfeldt, som säger att vi nu har genomgått en strukturomvandling, påskyndad av pandemin. – Enda möjligheten är att bejaka utvecklingen och hitta nya möjligheter i skiftet, säger han.
Den första syn man möts av när man kommer upp för rulltrappan i Kupolens entré är tomma butikslokaler. Endast betonggolv finns kvar bakom glasväggarna där det tidigare låg en skobutik.
Stora delar av övre våningen på Kupolen är tomma. Skyltfönstren är antingen helt tomma, eller också har de klistrats igen med reklam från butiker i andra delar av Kupolen. Vissa delar av övervåningen har hela avdelningar avstängda. Men bakom gallerväggar kan man se tomma ytor med avstängda rulltrappor.
Elinor Norberg är butiksbiträde på Hennes & Mauritz, som är en av de fåtalet kvarvarande butikerna på övre plan. Hon har jobbat på Kupolen i 16 år. Även om hon inte har märkt någon nedgång i kundtillströmningen i hennes butik så tycker hon det är sorgligt att så många andra butiker försvinner.
Tömda köpcentra allt vanligare
– Det har försvunnit en del butiker från det här våningsplanet och det är jättetråkigt. Jag hoppas att Kupolen fortsätter att blomstra, men jag förstår att det inte är så lätt att starta upp någon nu i denna situation då ingen vet vad som kommer hända, säger hon.
Köpcentra som töms är dessvärre en företeelse som blir vanligare i Sverige. Dagens Industri rapporterade om köpcentrumdöden redan 2019, före pandemin, om situationen. Köpcentrumet Stinsen i Häggvik norr om Stockholm beskrivs där som en spökstad, så gott som igenbommad i väntan på rivning.
I Malmö har det skett en överetablering, där köpcentret Entré nu kämpar med flyende affärsidkare och vissa delar är igenbommade, samt Caroli där det nu nästan bara finns matvarubutiker och restauranger kvar.
Svensk Handel skriver i en ny rapport att upp till 35 000 jobb beräknas försvinna totalt sett och så många som 10 000 fysiska butiker stänga igen fram till 2030.
Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi vid Handelns Forskningsinstitut., är övertygad om att vi nu har genomgått ett paradigmskifte, påskyndat av pandemin. Nedgången i handeln för de fysiska butikerna var ett faktum redan före pandemin. Pandemin har påskyndat en process som ändå skulle ha skett, fast lite långsammare, menar han.
”Nedgången är permanent”
– Pandemin har slagit hårdast mot besöksnäring och transporter. Men deras efterfrågan kommer att återkomma. Folk kommer att resa, gå på restauranger och bo på hotell. Men för handeln i de fysiska butikerna är nedgången permanent, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Han menar att pandemin har lett till andra beteendemönster inom handeln som kommer att bestå efter pandemin.
– Äldre konsumenter, som tidigare har varit tveksamma till att handla på nätet, har tvingats göra det under pandemin och har förstått att det är ganska enkelt. Lägg därtill den yngre generationen som redan är van vid detta, säger han.
Stadskärnor kan få en renässans
Det är i städer som Borlänge som förändringen blir som allra tydligast menar han. Borlänge satsade tidigt på att etablera köpcentret Kupolen strax utanför stadskärnan vilket har fått till följd att butikerna tidigt lämnade centrum. Därtill etablerade sig Ikea i ett område som ligger endast några hundra meter från Kupolen – runt vilket det har vuxit upp ytterligare ett köpcentrum.
– En ort som Borlänge har inte underlag för flera köpcenterområden, framför allt inte då e-handeln har gjort sitt inträde.
Han tror inte att Sverige kommer att drabbas lika hårt som vissa områden i USA har gjort – där det har uppstått hela spökstäder med tomma gallerior och handelsbyggnader.
– Sverige har inte haft riktigt samma överetablering som USA. Så alarmistisk vill jag inte vara. Jag tror snarare att de flesta köpcenter kommer att fyllas med andra typer av affärer. Sedan tror jag faktiskt att stadskärnorna kan ha möjlighet att få en renässans, säger han.
– Stadens torg har ju alltid varit en knutpunkt där handeln har dominerat. Men det kommer förmodligen att ändras. Det kommer att bli mer av en mötesplats än handelsplats, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Vad kan man göra för att rädda den stora arbetsmarknadssektor som butikshandeln utgör?
– Det har funnits ett behov att hjälpa handelns företag under pandemin, men att fortsätta subventionera dem med statliga medel vore att kasta pengarna i sjön. Skiftet från näthandel till butikshandel är en strukturomvandling som är world wide. En skobutik konkurrerade tidigare med en annan skobutik i staden, det vill säga handeln var lokal. Men numera är handeln global och vi kan få skor levererade från hela världen genom en knapptryckning.
Hur ska sysselsättningen räddas för alla som i dag har chansen att få in en fot på arbetsmarknaden genom handeln?
– Många av de här butikerna är inte speciellt stora. På många orter kommer de att fyllas av andra saker, som kaféer, pubar och restauranger. Man ser redan nu hur restaurangnäringen skriker efter folk. Många av dem som jobbar inom handeln är väldigt unga och ungdomar tenderar att vara lite rörligare.
Men någon form av butikshandel kommer väl ändå att kunna överleva?
– Ja, självklart. Det finns butiker som kommer att konkurrera genom att bli oerhört nischade eller att konkurrera med service mer än pris. Men i slutändan är det en utveckling som inte går att stoppa med mindre än att vi stänger gränserna. Det bästa är att bejaka omvandlingen och hitta nya möjligheter, säger Sven-Olov Daunfeldt.
TEXT: Henrik Sjögren
Läs även: Obemannade butiker – en trend som växer
Läs även: Ännu ingen anledning att jubla för ljusningen i handeln
