Korn: Marxister och vi andra bör läsa Marx
Kan man verkligen vara rik, men ändå stå utanför samhällseliten? Många hävdar att de allra rikaste alltid tillhör samhällets mest inflytelserika, eftersom de kan köpa sig inflytande. Fullt så enkelt är det dock inte, vilket en läsning av Karl Marx kan förtydliga.
Människor med hjärtat långt till vänster, det vill säga de som följer den socialistiska samhällsanalysen, har en världsbild där kapitalet styr Sverige och världen genom utsugning av arbetarklassen. Så såg samhället ut på Karl Marx tid. Men ser det verkligen likadant ut i dag? Hade Karl Marx levat i dag är det troligt att han haft den insikt många av hans eftersägare verkar sakna, att anpassa hans analys efter vår tid.
Har verkligen ingenting hänt i världen sedan den första hälften av 1800-talet? Är det fortfarande så att de med tjockast plånbok styr och ställer efter behag? I så fall måste ju snart två hundra års kamp för jämlikhet inte ha lett till några resultat.
Inom en del religiösa grupper läser folk knappt Bibeln. Man får den uttolkad av pastorer som citerar utvalda ställen i Bibeln efter eget behag. På samma sätt verkar det vara inom delar av vänstern. Få personer läser Marx och gör de det börjar de med de första kapitlen i Das Kapital som är en effektiv avskräckningsmetod. Något tråkigare får man leta efter. I Marx mindre skrifter hittar man dock mycket tydligare hans åsikter om saker som ofta angår oss mer.
När det gäller frågan om vilka det är som påverkar samhället och de åsikter som är de ledande, finns det några viktiga och ofta citerade ord i boken Die deutsche Ideologie, ett manuskript av Marx, Friedrich Engels och några andra som skrevs 1845-46, men som trycktes fullständigt först 1932, även om smärre avsnitt offentliggjorts långt tidigare. Där skriver Marx (översatt av AI från den tyska originaltexten):
”Den härskande klassens tankar är i varje epok de härskande tankarna, det vill säga den klass som utgör samhällets härskande materiella makt är samtidigt dess härskande andliga makt. Den klass som har de materiella produktionsmedlen till sitt förfogande disponerar därmed samtidigt över medlen för den andliga produktionen, så att den därmed i genomsnitt också är herre över tankarna hos dem som saknar medlen för andlig produktion.”
Översättningen bevarar det tyska 1800-talsspråkets tungroddhet, men det Marx säger här är alltså att ett samhälles ledande ideologi är den som den härskande klassen har. För Marx var det en självklarhet att den härskande klassen bestod av dem som ägde de materiella produktionsmedlen. Textilfabrikanten producerade inte bara textil, utan hans tankar dominerade också samhället.
Men numera lever vi i ett informationssamhälle. Man måste vara blind för verkligheten om man tror att textilfabrikantens tankar dominerar samhället i dag. Du kan ha hur många textilindustrier som helst och tjäna hur mycket pengar som helst, utan att ha något inflytande över samhällets ideologi.
Men de som härskar över vår tids produktionsmedel, det vill säga informationen, härskar också över samhällets ideologi. Det gäller människorna inom akademin och inom media. Det är dessa människor ideologi som påverkar resten av samhället. De är den ledande klassen, de som har vår tids produktionsmedel till sitt förfogande.
Med största sannolikhet hade Karl Marx sett detta om han hade levat i dag. Man kan också dra en annan slutsats av att läsa hans tankar. Det har funnits gott om stora tänkare som fört fram åsikter som vi inte delar. Man måste inte hålla med dem. Men att läsa dem ger ofta insikter som vi kan tillämpa i vår tid och med andra ideologiska utgångspunkter. Det är genom att läsa åsikterna man inte alltid gillar som ens eget intellekt kan fördjupas.
Storföretagen må sitta på stora penningmedel, men det är inte deras folk som bestämmer samhällets agenda och ideologi. Snarare frestas de eller rent av tvingas till att köpa sig erkännande genom donationer, som miljarddonationerna till Black Lives Matter i USA för några år sedan, eller i mera blygsam skala här hemma HBTQI-certifiering, för att – som det uttrycks på hemsidan för ett av de företag som erbjuder sådan certifiering – få en ”chans att bli del av ett community av HBTQI-certifierade verksamheter. Du har en given plats i gemenskapen!”.
En given plats i gemenskapen vill man ju ha och därför sätter banker upp mål för nollvisioner för klimatavtryck och jämställda bolagsstyrelser. Min poäng här är alltså att visa att det är andra än storkapitalisterna som driver agendan och kapitalisterna anpassar sig för att få vara med i gänget – eller slippa trakasserier.
Alla är dock inte intresserade av att var en ”del av ett community”, utan går sin egen väg och kan därför tänka sig att stödja alternativa verksamheter. Detta får en del människor att oroa sig för demokratin. Om rika människor för fram sin agenda kan det påverka samhällsklimatet. Detta är förvisso sant. Men det gäller inte bara rika människor. Vi kan alla på olika sätt påverka samhällsklimatet.
Skillnaden är att de riktigt rika kan betala för att låta andra påverka, men en folkrörelse av människor som vill förändra kan vara minst lika effektiv. Människor som förenar sig kan förändra världen, eller som Marx och Engels uttryckte det: ”Förena er!”
