Korn: Sök orsakerna till dåliga resultat utanför skolan

PISA-resultaten faller drastiskt och alla har ett svar. Simona Mohamsson slår fast att vad dagens unga behöver är mindre skärmtid och mera pärmtid. Jimmie Åkesson menar att det i stället handlar om massinvandring, även om han också ger Mohamsson delvis rätt. Morgan Johansson skyller på ”högerregeringen” och – givetvis – vinster för privata skolor.

Magdalena Andersson tar tillfället i akt och talar om nationellt nödläge, som givetvis beror på den sittande regeringen.

Det finns sanning i alla dessa påståenden. Magdalena Anderssons och Morgan Johanssons fräckhet får inte skymma det faktum att det givetvis är den sittande regeringens ansvar när en undersökning av detta slag presenteras. Resultaten är betydligt bättre när man enbart mäter elever med helsvensk bakgrund och ännu sämre om man enbart mäter elever med utländsk bakgrund, så visst har Jimmie Åkesson en poäng.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vill koppla hela Pisa-resultatet till samma fenomen; den försämrade läsförståelsen. Undersökningen delas in i naturvetenskap, matematik och läsförståelse, men Sahlgren pekar på att i andra liknande undersökningar har resultaten inte lika oroväckande resultat, något som han menar beror på att PISA-undersökningen ofta har ganska långa och lite krångliga frågor inom matematik och naturvetenskap, vilket innebär att den sämre läsförståelsen också påverkar resultaten i dessa ämnen. Förstår man inte frågan, kan man inte svara rätt ens om man egentligen vet det frågan handlar om.

Det innebär att också Simona Mohamsson har en poäng. Ökad pärmtid i stället för skärmtid skulle träna elever att koncentrera sig på en texts innehåll. Det skulle öka läsförståelsen. Det behöver man inte vara något större geni för att räkna ut.

Alla har alltså rätt. Men man kan också vända på det. Alla har lika fel. Och felet ligger i att man söker svaret på fel plats. Det kanske inte alls finns i skolan. Det kanske inte ens finns i Sverige. Det kanske finns på andra sidan jordklotet.

Resultatet som nu presenterats kommer från prov som gjordes förra året på femtonåringar. Det handlar alltså om elever födda 2010. Det innebär att de var sex år gamla när TikTok lanserades 2016. Appen blev mycket snabbt en av de mest nedladdade i världen och även om den fortfarande inte nått upp till Facebooks popularitet är den störst bland unga och har fått andra medier att imitera dess stil. Youtube och Facebook har lanserat korta klipp och Instagram har modifierats för att likna TikTok. Vår tids femtonåringar är alltså den första generationen som vuxit upp med snabba klipp och korta meddelanden.

Mycket kritik har riktats mot TikTok eftersom det är ett kinesiskt företag med den kinesiska staten som betydande delägare genom en så kallad gyllene aktie. Kan Kina spionera på oss genom TikTok? Frågan har ställts av många. Men kanske är det inte spionage som är det viktigaste. Påverkan spelar minst lika stor roll. De snabba, korta klippen, där man scrollar vidare så fort ett klipp blir långtråkigt, kan ha stor påverkan på unga människor, inte minst när de sedan förväntas sätta sig och läsa en längre text.

TikTok är tillgängligt över större delen av världen. USA och några andra länder har infört vissa restriktioner. Men i Kina och i några av Kinas allierade länder är TikTok förbjudet. I Kina finns i stället TikToks ursprungliga app Douyin. Den fungerar på liknande sätt, men skillnaderna är samtidigt viktiga.

Eftersom användningen är kopplad till Kinas officiella ID går det inte att använda appen under falsk identitet. Det gör att Kina lätt kan ha en särskild ”ungdomsversion” av appen för deltagare som är under fjorton år. De kan över huvud taget inte använda appen mellan klockan 10 och 18 och under dygnets övriga timmar i maximalt 40 minuter. Innehållet är också väl tillrättalagt: Vetenskapliga experiment, rundturer i museer, historia, patriotiska och undervisande klipp.

Upp till sjutton års ålder får man använda appen max i två timmar per dag, men den är avstängd på natten. Också för äldre är algoritmerna sådana att kultur och vetenskap, natur och hantverk premieras. Dessutom, vilket kanske är det mest intressanta, tillåts klipp som är upp till en timme långa.

I övriga världen premieras korta klipp, även om den tillåtna längden blivit längre med åren. Underhållning och mode, kuriösa trender och politik premieras av TikTok i övriga världen.

Vad kan detta bero på? När Skolverket och Sveriges kommuner och regioner menar att det försämrade PISA-resultatet visar att den svenska skolan måste ha mera ”fokus på ökad likvärdighet” kanske kineserna kommit på något mycket viktigare, något de gärna utsätter övriga världen, inte minst Väst, för, medan de inser att deras egna ungdomar bör skonas.