Migrationsverket: Det stoppar utvisning av säkerhetshot

Av alla beslut tagna om utvisning av ”säkerhetsärenden” från 2024 så hade färre än hälften lett till en verkställande utvisning när man undersöke år 2026. Det framgår av en rapporten som Bulletin tagit del av. ”Personer som bedöms kunna utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet blir kvar i landet”, konstaterar myndigheten i rapporten.

Bulletin har frågat Migrationsverket varför besluten stoppas.

– En del är ju att det finns länder som inte tar emot sina egna medborgare om de utvisas med tvång. Och det gör att det blir svårt att verkställa de utvisningarna, säger myndigheten till Bulletin.

– Det här kan vara personer som har skyddsstatus i Sverige. Det vill säga att de riskerar att torteras eller avrättas om de återvänder. Och det måste man också ta hänsyn till, för där har ju Sverige skrivit under internationella konventioner.

– Även om personen är en person som Konungariket Sverige känner att ’den här vill vi inte ha i vårt land’, så är vi ändå bundna av de konventionerna.

– Så det där har vi att förhålla oss till.

Fryst utvisning

De som inte kan utvisas hamnar i ett eget rättsligt läge.

– En sak som Migrationsverket hänställde (begärde) om för några år sedan, och som faktiskt har blivit en ny lagstiftning, är att vi nu ”inhiberar deras utvisning”. Det vill säga fryser den, för den går inte att verkställas.

– Det innebär att personen inte har rätt att arbeta.

– Numera ligger utvisningsbeslutet också fast. Personen har ett utvisningsbeslut och kan därför inte ta del av de förmåner som följer med ett uppehållstillstånd. För personen har ju inget uppehållstillstånd i Sverige.

– Om personen skulle lämna landet, så kan personen inte komma in i landet igen. Tidigare gav man dessa personer ett tidsbegränsat uppehållstillstånd men det gör man inte längre.

Vad innebär det i praktiken?

– Man har väldigt begränsade möjligheter. ”Vi vill egentligen inte att du ska vara här men vi tolererar att du är här”, säger myndigheten.

Bulletin frågar Migrationsverket om det finns en politisk lösning på att personerna befinner sig i landet.

– Det är en fråga för politiken hur de vill att regelverket ska se ut i Sverige.

Aspling (SD): Använd hubbar

Samma fråga går till Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Han beskriver ”EKMR”, som står för Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, och dess tredje artikel, som anledningen till att Sverige har kvar hot mot rikets säkerhet på svensk mark.

– Det kallas för EKMR spärr, alltså att säkerhetshot riskerar att fara illa i hemlandet vilket gör att verkställigheten skulle strida mot artikel 3 i EKMR, säger Aspling till Bulletin.

Vad är ditt förslag för att lösa problemet, om ni vinner valet?

– Det går att göra det i återvändandehubbar. Det är vår föreslagna lösning, säger Aspling.

Återvändandehubbar är mottagningsplatser i ett annat land dit den som ska utvisas kan sändas istället för att befinna sig i Sverige. Även om EU nyligen har godkänt regelverket för externa återvändandehubbar, finns det ännu inga sådana center i full drift.

Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Grekland meddelade i september 2026 att deras mål är att teckna ett avtal med ett partnerland utanför EU runt nyår.

Säkerhetspolisen ska läsa rapporten

Bulletin har vänt sig till Säkerhetspolisen med kritiken i Riksrevisionens granskning.

– Vi kommer nu gå igenom rapporten i sin helhet och titta närmare på de rekommendationer som Riksrevisionen presenterar, svarar myndigheten till Bulletin.

Hur många personer ärendena omfattar framgår inte av Riksrevisionens rapport, endast att mer än hälften av utvisningarna inte verkställs. Frågan om det rör sig om en liten grupp säkerhetshot eller hundratals går därför obesvarad.

– Vi publicerar inte siffror på antal ärenden och beslut utan hänvisar till Migrationsverket och Säkerhetspolisen, svarar Riksrevisionen, till Bulletin.