Kommunikationstjänster hör i dag till offentlig sektors snabbast växande yrkesgrupper. På bara tio år har tusentals nya tjänster tillkommit, ofta med lönenivåer över 40 000 kronor i månaden. Utvecklingen väcker både praktiska och principiella frågor som skillnaden mellan nödvändig information och reklam.

Enligt Berghs, ett av landets ledande utbildningsinstitut inom kommunikation, kan kommunikationsarbete omfatta allt från varumärkesarbete och försäljning till krishantering.

Det finns de kommuner som sticker ut i antal kommunikatörstjänster. Ingen räknar emellertid likadant och det finns inget standardiserat system för hur det rapporteras vid begäran av offentliga uppgifter. Helsingborg inkluderar exempelvis lite andra tjänster i sin kommunikationsavdelning, medan vissa kommuner utesluter tjänster.

Malmö har bland det största antalet kommunikationsanställda per capita – dubbelt så många som huvudstaden Stockholm. Tereza Franzén, kommunikatör på Malmö Stad, förklarar fenomenet på följande sätt i ett meddelande till Bulletin:

”Andra kommuner kan vara organiserade på andra sätt och därför räkna sina kommunikatörer annorlunda. En ren per-capita-jämförelse riskerar därför att ge en förenklad bild av hur kommunikationsfunktionen är utformad, vilka uppdrag den har och behov den möter”.

Yasmin Hussein, planeringsledare vid Göteborgs stad har en liknande uppfattning och menar på att kommuner inte kan jämföras rakt av.

”Göteborgs stad organiserar en större andel av sina verksamheter genom kommunalägda bolag jämfört med exempelvis Stockholm. Stockholm har i högre grad valt att lägga ut liknande verksamheter på andra aktörer.

Det innebär att personer som arbetar med kommunikation för dessa verksamheter inte är anställda av Stockholms stad, men ändå bidrar till stadens service och kommunikation”, skriver Hussein till Bulletin.

43-procentig ökning

Den samlade ökningen av kommunikationsanställda i offentlig sektor uppgår till 43 procent mellan 2014 och 2023. Kommunerna står för den snabbaste tillväxten, följt av regionerna. Inom staten växer sektorn också, men i en mer blygsam takt.

Samtidigt sker en motsatt utveckling inom tekniska yrken. Antalet mjukvaru- och systemutvecklare i offentlig sektor har minskat med 41 procent under samma period, rapporterar SCB.

Oenighet om behovet

Branschorganisationen Sveriges kommunikatörer menar att tillväxten är en logisk följd av ett mer komplext kommunikationslandskap.

– I kärnverksamhet behövs kommunikation. Det är också viktigt att titta på vad som har hänt de senaste tjugo åren. Vi har ett helt annat kommunikationslandskap, säger Caroline Thunved, vd och generalsekreterare för Sveriges kommunikatörer i en intervju till SVT från februari i år.

Andra röster är betydligt mer kritiska. Samhällsdebattören Per Lindgren, som driver podden God Ton tillsammans med förre riksdagsmannen Hanif Bali (M), säger i ett meddelande till Bulletin att han tycker utvecklingen gått överstyr.

”Kommuner och regioner är bra på att klaga på resursbrist och skrika efter ökade statsbidrag. Nästan lika bra som de är på att anställa kommunikatörer som äter upp resurserna man annars hade kunnat lägga på vård, skola och omsorg”, skriver han.

Han anser att yrkesgruppen bör begränsas.

”Det behövs i runda slängar noll skattefinansierade kommunikatörer i offentlig sektor.”

Lindgren menar att moderna kommunikationsavdelningar till delar förvandlats till reklamenheter.

”Det är rimligt med ett begränsat antal informatörer som exempelvis ger medborgare information om hur man får tillgång till den service man har rätt till. Men färgglada loggor och balla filmer är inte kärnuppgifter man bör fokusera på”, skriver han.

Han anser att ökningen drivs av bristande ekonomisk styrning.

”Varför detta växer hela tiden är för att det tillåts växa. Kapa statsbidragen så att kommuner och regioner tvingas prioritera den verksamhet som är viktig på riktigt”, skriver han till Bulletin.

Slöseriombudsmannen: ”Svårt att försvara”

Även Slöseriombudsmannen, Philip Syrén, ifrågasätter utvecklingen.

”Det är en orimlig utveckling, så till vida det inte går att redovisa hur ökningen bidragit till förmågan att uppfylla kärnuppgifterna. Att antalet kommunikatörer i offentlig sektor ökat med cirka 43 procent mellan 2014 och 2023, samtidigt som befolkningen bara vuxit med 8,25 procent, är svårt att försvara”, skriver han i ett meddelande.

Han varnar också för att gränsen mellan samhällsinformation och marknadsföring suddats ut.

”Invånare har rätt till begriplig information om hur källsorteringen fungerar eller när förskolan stänger – men de senaste åren har vi sett hur skattefinansierade kommunikationsavdelningar på många håll förvandlats till interna reklambyråer. Det är för mig obegripligt att skattebetalarnas kostnader för administration och kommunikation ökat i takt med att digitaliseringen gjort detsamma. De borde tvärtom minskat”, skriver han.

Miljardnota

Snittlönen för en kommunikatör i offentlig sektor är 42 865 kronor i månaden, enligt facktidningen Vision. Med den lönenivån uppgår kostnaden för yrkesgruppen till omkring 4,1 miljarder kronor årligen. Den verkliga summan är ännu högre när arbetsgivaravgifter, lokaler och systemkostnader räknas in.

Läs även: ”När antalet kommunikatörer växer är det på bekostnad av något annat”

Text och rubrik har uppdateras. Fler kommuner har tillkommit.

Fördjupa dig i faktarutan nedan.