”När antalet kommunikatörer växer är det på bekostnad av något annat”

Kommunikationstjänster hör i dag till offentlig sektors snabbast växande yrkesgrupper. På bara tio år har tusentals nya tjänster tillkommit, ofta med lönenivåer över 40 000 kronor i månaden.

I en intervju med Bulletin beskriver civilminister Erik Slottner (KD) ett kommunikationslandskap som förändrats snabbt och blivit mer svårnavigerat.

– Det är ett svårare uppdrag i dag faktiskt att vara kommunikatör, säger han.

Slottner pekar på att antalet kanaler har ökat och att fler aktörer försöker nå samma publik. Det driver både kostnader och bemanning. Samtidigt, menar han, påverkas rekryteringen av trender i hur kommuner organiserar sina verksamheter.

– Det är både fler mediala kanaler att nå ut i och trender i hur kommuner bygger sina organisationer.

Bulletins granskning visar en skillnad per capita mellan olika kommuner och regioner avseende kommunikationskostnader. Att kostnaderna varierar kraftigt är något ministern tidigare noterat.

– Det förvånar mig inte om man lägger olika per capita. Jag kan verkligen tänka mig att det skiljer. Det är naturligt att alla kostnader blir dyrare per capita i mindre kommuner.

Även på statlig nivå under sin egen mandatperiod har ministern upplevt en ökning.

– Antalet kommunikatörer och kostnader på kommunikation har ökat mycket mer än i annan statlig verksamhet under regeringens styrning, säger Slottner.

Läs även: Kraftig ökning av antal kommunikatörer i offentlig sektor

AI kan kapa kostnaderna

Digitalisering och automatisering är enligt ministern en central del av lösningen. Han menar att offentlig sektor behöver ta hem effektivitetsvinster – inte bara producera mer.

– Jag önskar och hoppas att alla kommuner, regioner och statliga myndigheter tillvaratar möjligligheter med digitalisering och AI, som också är ett sätt att kunna minska behovet av personal inom vissa branscher och göra saker mer kostnadseffektivt, säger Slottner.

Han ser också områden där arbetsuppgifter inom kommunikation och marknadsföring kan förändras.

– Ett antal saker kommer kunna gå till viss del att automatisera.

Stora skillnader – men ingen statlig gräns

På frågan om regeringens vilja att sätta ett tak för kommunikationskostnader säger Slottner att staten inte styr på detaljnivå.

– Vi har inte satt någon sådan gräns. Vi styr inte kommuner och regioner på det sättet.

Istället menar han att ansvaret måste ligga lokalt och att partier som vill sänka kostnaderna bör göra frågan till en kommunal valfråga.

– Det tycker jag är väldigt viktigt, säger han.

32 myndigheter under granskning

I regeringens pressmeddelande från januari framgår att 32 myndigheter måste redovisa motiv och kostnader för sin kommunikationsverksamhet, inklusive allt från kampanjer till profilmaterial. Uppdraget ska visa hur insatserna bidrar till att myndigheterna klarar sina kärnuppgifter.

– Vi har inte fått se något resultat av det här än, säger Slottner.

Myndigheterna ska motivera sina utgifter och redogöra för hur kommunikationsinsatserna bidragit till att uppfylla kärnuppgifterna. Regeringen avser gå vidare med frågan när redovisningarna kommer in.

– Det är lite för tidigt att säga exakt hur vi går vidare.

Skärpta regler kan bli aktuella

Om granskningen visar på höga och omotiverade kostnader öppnar ministern för att skärpa styrningen.

– Man skulle kunna ställa krav på mer enhetliga redovisningar för kommunikation, säger han.

Enligt Slottner finns det möjligheter i både regleringsbrev och myndighetsförordning. Men generella tak riskerar att slå fel mot vissa myndigheter.

– Det kommer att vara svårt att styra det här generellt, för då riskerar även myndigheter med låga kostnader att drabbas.

Bulletin har i sin granskning visat på svårigheten med att särskilja antal kommunikatörer i offentlig sektor med liknande tjänster. Eftersom det inte finns något enhetligt sätt att definiera kommunikationsanställda, så kan kommuner och regioner redovisa olika siffror.

– Det gör både transparensen och jämförbarheten svårare, säger Slottner.

Regeringen vill minska lokalkostnaderna

En annan metod för att spara pengar i offentlig sektor är att modernisera statens lokalförsörjning, ett förslag som nyligen skickats ut på remiss.

Riksrevisionen har tidigare bedömt att potentialen till besparingar ligger mellan 2,5 och 4 miljarder kronor per år.

– Vi ändrade myndighetsförordningen för två veckor sedan. Där ger vi Statskontoret möjlighet att ställa upp regler för kostnaderna för lokaler, säger Slottner.

Regeringen vill effektivisera lokalanvändningen, uppmuntra samlokalisering och minska ytor som inte längre behövs när många anställda arbetar delvis på distans.

– Det minskar behovet av lokalytor på egna kontor.

Tre tydliga fokusområden

Parallellt med granskningen av kommunikationskostnader driver regeringen tre större effektiviseringsspår. Målet är att frigöra resurser från administration till kärnverksamhet.

Civilministern säger att punkterna i fokus är att:

1. Minska kommunikationskostnaderna. Påverkans- och kommunikationsinsatser inom staten uppskattas till cirka 1,5 miljarder kronor årligen.
2. Effektivisera lokalanvändningen. Staten bedöms kunna spara upp emot 4 miljarder kronor per år genom smartare lokalförsörjning.
3. Snabba på digitaliseringen. Automatisering och nya system kan kapa stora mängder tidskrävande processer.

Slottner lyfter även att ökningen av kommunikatörer tränger undan andra samhällsbehov.

– När antalet kommunikatörer växer är det på bekostnad av något annat. De här pengarna hade kunnat gå till fler socialsekreterare, undersköterskor eller lärare. Eller till att sänka skatten.

På frågan om vad som är målet råder ingen tvekan.

– Kommuner och regioner behöver prioritera kärnverksamheten först. Den bästa metoden för att sätta kommunen på kartan är en stark kärnverksamhet, inte annonser på sociala medier eller kaffemuggar med kommunens logga, säger han.

Vad nästa steg blir för att minska kostnaderna beror på vad myndigheternas redovisningar visar, någon gång under nästa år.

– Det är lite för tidigt att säga exakt hur vi går vidare. Det beror på vad som kommer fram, säger civilminister Erik Slottner.