”Kolla vad du har orsakat din lilla horunge. Jag hoppas dina fula döttrar blir mördade som små grisar.”

Så lyder ett av alla de hot som återges av journalisten Joakim Lamotte i hans nyutkomna självbiografi. I Där stormen är skriver han om hoten mot honom och hans familj, tiden hos public service och karriären på SVT som byttes ut mot en karriär som ”swishjournalist”. Eller ”swishhora”, som en programledare på Sveriges Radio kallade det.

Till Bulletin berättar Lamotte att mängden hot är mindre nu än när det var som värst. Men emellanåt inträffar det händelser som åter får honom att vara på tårna. Ett sådant fall skedde när han var på väg till Stockholm nyligen.

– På tågperrongen när jag skulle gå på tåget till Stockholm från Göteborg kom det fram två ortengrabbar och hotade att skjuta mig från ingenstans, säger han och fortsätter:

– När jag tog upp kameran och började att filma dem pep de iväg. Men då blev jag påmind om att jag kan nog inte sänka garden helt och hållet.

Fick honom att sluta

2022 meddelade Joakim Lamotte sitt avsked journalistyrket. Bakgrunden var de hot och den systematiska terror han vittnade om att han, hans familj och även hans frus kollegor blivit utsatt för.

– Jag har gjort hundratals polisanmälningar om olaga hot, inget ärende har lett till åtal. Polisen har lagt ner alla ärenden som jag skickat in till dem, trots att jag kunnat visa vilka personer som utfört de här hoten, sade han i en livesändning på Instagram.

Därefter tog en debatt fart om hoten mot Lamotte och på det följde ett par uppmärksammande uttalanden från polischefen Erik Nord, bland annat i en intervju med Bulletin.

Läs även: Polis om Lamotte: ”Som att gå in i AIK-klacken när man är djurgårdare”

Idag är Lamotte tillbaka på journalistbanan och säger att antalet hot är färre. Men det kommer i vågor och har bland annat synts i kommentarsfältet på TikTok efter att han blivit större där.

– Det är inte så mycket folk som ringer på nätterna och sådant. Så den typen av aktiviteten har minskat, säger han.

Han upplever också att polisen har blivit bättre på att ta tag i och utreda de anmälningar han har gjort.

Vänstervridna på public service

Innan Joakim Lamotte blev känd för sina livesändningar på Facebook hade han en lång karriär bakom sig hos public service.

I boken tar Lamotte upp flera anekdoter om medarbetare inom UR, SR och SVT med en väldigt tydlig vänsterlutning. Något som flera av dem inte drog sig för att yttra.

”På det här stället röstar vi rött, bara så att du vet”, skriver han att en kvinnlig medarbetare sade till honom under hans tid på Sveriges Radio. Eller när han jobbade med ett samhällsprogram för barn och ungdomar på SVT som – mot hans vilja – skickade ett par ”barnreportrar” på ett ”överklass-safari” i Göteborgs finare områden tillsammans med en vänsterorganisation.

– De flesta ger väl inte uttryck för sina åsikter så här tydligt som i de fallen jag har tagit upp. Utan det är väl en vardaglig lunk och det finns väl folk som drar mer åt höger där också, säger han om sin tid hos public service.

Några tillfällen där han hörde liknande utspel från personer med högeråsikter kunde han dock inte komma på under arbetet med boken.

– Jag har jobbat med personer som kallar sig för kommunister, vänsterpartister eller miljöpartister och som är öppna med det. Men jag har aldrig jobbat med någon på SVT som sagt att han eller hon öppet har röstat på Moderaterna eller Sverigedemokraterna, exempelvis.

Lamotte skriver i självbiografin att även han i början av sin tid på public service såg sig som mer vänster än höger. Men idag vill han inte placera sig i något speciellt fack.

– Jag har verkat för hårdare straff till exempel och det är ju en klassisk högerfråga. Men jag försöker att inte snäva in mig i att tillhöra någon speciell ideologi, man blir ju ganska låst då i sitt tänkande.

Intresserad av ”orten”

Redan under sin tid hos SVT började Lamotte att intressera sig för ”orten” och gjorde reportage från det som idag brukar kallas för ”utsatta områden”. Eftersom han själv kommer från en bruksort på landsbygden hade han dålig insyn i den världen och var därför väldigt nyfiken på den.

Reportagen därifrån ledde till att han mötte människor som levde på ett annorlunda vis än vad han tidigare hade sett.

– Jag såg en hel del misär, jag såg en hel del kriminalitet, jag såg de här parallellsamhällena ganska tydligt och insåg att om man inte berättar om detta och om man inte granskar detta så kommer vi att få problem som vi inte kan hantera framöver, säger Lamotte.

”Ser mig som en förrädare”

Idag har debatten om brottsligheten och kopplingen till invandringen svängt ordentligt sedan han först började att rapportera om frågorna. Gängkriminaliteten är nu högt uppe på den politiska dagordningen och de flesta stora medier rapporterar ofta om frågorna.

Men trots det tycker Lamotte inte att han har fått något vidare erkännande från journalister hos etablerade medier, varav flera har kritiserat hans journalistik och ifrågasatt om han ens kan kalla sig för journalist.

– Nej, det skulle jag nog inte säga att jag har fått i överhuvudtaget, säger han med ett skratt.

– Jag tror att många från etablerade medier ser mig som en förrädare eller svikare som valde att överge public service och ge mig ut på egen hand och härja och kritisera traditionella medier.

Han tror heller inte att han någonsin kommer att få ett erkännande från majoriteten av journalisterna inom de traditionella medierna.

– Det är ingenting som jag kräver eller bryr mig om heller för den delen.

Islam – nästa stora debatt

Nästa debatt som Joakim Lamotte tror kommer att dominera den politiska agendan under lång tid framöver är frågan om islams inflytande och hur muslimers värderingar står sig i förhållande till det svenska majoritetssamhällets.

– Jag tror att vi underskattar den del av befolkningen som är muslimer, som bor i svenska förorter och som går runt med ett otroligt stort missnöje mot svenska institutioner, mot svensk politik, mot svenska myndigheter och mot svenskar i allmänhet.

Lamotte ser värderingsfrågan som ett i nuläget underbevakat område. Han tror att svenska journalister och många svenskar överlag underskattar hur utbredda sådana värderingar är som står i bjärt kontrast mot de traditionellt svenska.

– Min bedömning är att det är väldigt, väldigt många som har värderingar och tankar som inte riktigt klaffar med klassiska svenska värderingar om kvinnosyn och så vidare. Och religion.

Vad tror du att det kan leda till för konsekvenser framöver?

– Den dagen det kommer en karismatisk muslimsk politisk ledare så tror jag att vi kanske kommer att få ett muslimskt parti i den svenska riksdagen, när svenska muslimer slutar att rösta på sossarna och vänstern.

Att den ledaren skulle vara Partiet Nyans partiledare Mikail Yüksel har han emellertid svårt att se.

– Han har inte riktigt talets gåva. Han har inte förmågan att samla människor på det sättet är min bedömning, som en stark ledare har. Jag tror att det krävs någon annan personlighetstyp.

Men ett parti som kanske liknar lite Nyans då?

– Ja, absolut. Kanske Nyans men med någon annan ledare.

Läs även: Joakim Lamotte om varför han slutar som journalist och hoten mot familjen