Efter flera års larm om att läsandet bland barn och unga minskat visar nu en ny rapport att trenden vänt. Barn i alla åldrar, både pojkar och flickor, läser mer idag än 2018, då förra mätningen genomfördes. Samtidigt minskar det digitala spelandet bland de yngsta barnen.
Två nya rapporter visar att barn och unga i alla åldersgrupper läser allt mer och spelar mindre. Rapporterna baseras på en enkätinsamling som genomfördes under hösten och vintern 2022 och som genomförts av Statens medieråd om barn och ungas medievanor.
Siffrorna visar att läsandet ökar bland både pojkar och flickor.
– Det är ett ganska markant trendbrott i och med att vi ser det i alla åldersgrupper och bland både pojkar och flickor, säger Yvonne Andersson, fil. dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Statens medieråd, och författare till läsrapporten.
Den nya rapporten kommer efter flera år av larm om att läsandet sjunkit bland unga.
I gruppen 13 till 16 år läste bara 7 procent av de tillfrågade böcker och tidningar dagligen 2020, vilket steg till 12 procent 2022. Bland 17-18-åringarna har det på två år gått från 8 till 14 procent.
– Så det är en stor skillnad, det är nästan dubbleringar vi pratar om, säger Yvonne Andersson.
Men nivåerna gällande läsandet är fortfarande låga ur ett historiskt perspektiv.
Digitala spelandet minskar
Samtidigt minskar det digitala spelandet bland de yngsta barnen. Tonårspojkar som ägnar mer än tre timmar om dagen åt datorspel minskar också märkbart. Det dagliga tv- och filmtittandet minskar i alla åldersgrupper, visar en annan rapport som släpptes samtidigt.
I maj gav regeringen en utredare i uppdrag att se över barn och ungas medievanor och dess påverkan på deras psykiska hälsa, vilket Bulletin rapporterat om.
Högläsning ökar
Högläsning inför barnen har även blivit allt populärare – de nya siffrorna skvallrar om att fler föräldrar börjat prioritera det, tror Yvonne Andersson.
I åldersgruppen 0 till 1 år läste 24 procent dagligen 2018, då den senaste undersökningen med alla åldersgrupper gjordes. Nu är samma siffra för 2022 uppe på 35 procent – vilket så klart handlar om föräldrarnas högläsning.
– Pratet och tjatet om hur viktigt det är att läsa börjar kanske faktiskt ge effekt, säger Yvonne Andersson och pekar på insatser gjorda av allt från lärare och bibliotekarier till lokala organisationer som fotbollsklubbar.
Men nivåerna är fortfarande låga om man jämför med 2012, särskilt för de äldre barnen. I gruppen 13 till 16 år läste 20 procent dagligen 2012, men bara 12 procent år 2022. Bland 17-18-åringarna är siffrorna 23 procent jämfört med 14 procent 2022.
– Man ska verkligen inte ta resultaten som en indikation på att vi kan lägga ned, säger Yvonne Andersson.
Forskning behövs
Frågan är dock oklar om vad som ligger bakom trendbrottet. Det kan man än så länge bara spekulera kring, enligt Ingela Korsell, författare, lärare och medlem i Läsrådet.
– Det behövs mer forskning på barns läs- och medievanor. Det i sig är en lässatsning. Det ingick en liten del i höstbudgeten, Svenska barnboksinstitutet fick sex miljoner extra till forskning, men det är en spottstyver. Det behövs mycket mer, säger hon.
Ingela Korsel hoppas att det har skett ett trendbrott även i det okritiska förhållandet till digitala medier, till förmån för tryckta böcker.
Ingela Korsell nämner också det positiva med att regeringen tillsatt två statliga utredningar som understryker rätten till tryckta läromedel i skolan och bemannade skolbibliotek.
– Det var utrett och färdigt med förslag och allting, säger hon och gläds över att regeringen i höstbudgeten beslutade sig för att följa förslagen.
Själv har hon lämnat en lista med 14 förslag till regeringen, där en av punkterna är att man ska stärka litteraturen i fritidshemmens läroplan. Men även att elever borde ha rätt att få minst tre författarbesök under sin grundskoletid.
– Man kan tänka sig ett samarbete mellan fritidspedagoger och skolbibliotekarier. Och på fritids behöver man inte blanda in bedömning och kunskap utan kan fokusera mer på lust, säger hon.
