En kröning är gammalmodig, konservativ och ”alldeles, alldeles underbar” för att citera Askungens ord om en bal på slottet. Om detta vittnar kröningsceremonin för Storbritanniens Charles III som går av stapeln idag. Det är som om Harry Potter möter Game of Thrones som i sin tur möter medeltiden. ”Ödesstenar” (Stone of Destiny, vilken transporterats från Skottland) i kombination med helig olja, trohetseder till den nye monarken och vackra processioner. Kort sagt ett evenemang för alla som hyser det minsta intresset för historia. Men frågan inför sig om monarkin i sig är relevant?

Svaret är ett tydligt: Ja. Även om du är republikan kan du inte runda monarkin och regentskapet i fråga. Det är ett band till dem som kommit före oss och det sträcker sig till framtiden. En form av kontinuitet. Titta bara på Norge, Danmark och Sverige. Vi som är ytterst progressiva kan använda monarkin som ett band tillbaka till historien. Detta trots att våra monarker inte alls har den politiska makt som de en gång hade. Likaså i Storbritannien. Få kungligheter har lyckats rida ut stormar och skandaler som huset Windsor. En orsak är uppenbarligen den framlidna drottning Elisabeth II, men också för att man har vågat ha monarkin som den faktor som gör det möjligt att både blicka bakåt och framåt. Samtidigt.

Läs även: Var Gustav Vasa bondehövding eller monark?

Bernadotterna i Sverige har på många sätt uppnått samma sak. I år är det ett bemärkelseår för den svenska monarkin i den meningen att vår nuvarande regent Carl XIV Gustaf firar femtio år som monark. Han innehar därmed rekord och det är fascinerande att den enda som ens kommer nära hans tid på tronen var medeltidskungen Magnus Eriksson. Men han blev å andra sidan utropad till regent i dagisåldern. Det var en annan och svårare tid om man ska uttrycka sig lite tillspetsat.

Charles III:s kröning är en ceremoni som går tillbaka tusen år. Men vår nuvarande kung kröntes aldrig utan höll ett trontal. Den siste svenske kungen som kröntes var Oscar II och frågan är varför. Kanske ville man helt enkelt inte ha den pompa och ståt som en sådan ceremoni innebär. Men i en tid av turbulens är varje nation beroende av kontinuitet eller om man ska tala klarspråk: Traditioner. Det är därför som man bör se längre fram i tiden. En kunglig dynasti ska inte tänka i månader utan sekler. Vi behöver den opolitiska monarkin vare sig vi vill det eller inte. Ett statsöverhuvud som inte behöver bry sig om valrörelser.

Det är därför som man ska tänka på den dagen vår nuvarande monark inte är med oss längre. Kronprinsessan Victoria är ytterst lämpad för att axla sin fars mantel och när den dagen inträffar ska man först sörja, men sedan installera Victoria med den pompa och ståt som ämbetet förtjänar.

Länge leve vår framtida drottning!

PS. SVT livesänder hela Charles III:s kröning med start 10.30. Titta!

Läs även: Gustaf Douglas var mer än sin plånbok