Svensk basindustri har månghundraåriga anor. På senare tid har man insett att det också går att tjäna pengar på anorna. Historia säljer.
Tidigare moderate statsministern Fredrik Reinfeldt sa vid toppmötet i Davos 2013 att svensk industri ”är i stort sett borta”. En dumhet som ett år senare följdes av Stefan Löfvens ännu ej genomförda förslag om att inrätta en ”industrikansler”. Men industrin har aldrig försvunnit och således aldrig behövt någon kansler. Trots fientlig politik finns den kvar, även om den inte är svenskägd.
Basverksamheterna levererar. Att skog och metall fortfarande är kärnan tar sig sådana uttryck som att SSAB siktar på att lansera fossilfritt stål 2026. Utan gamla basverksamheter hade vi inte fått nya innovationer, likt Klarna och Spotify. Den insikten går det att tjäna pengar på.
Läs även: ”Svensk industri mer utrotningshotad”
Världens äldsta fortfarande verksamma aktiebolag är Stora Enso, som i dag har sitt huvudkontor i Helsingfors. Själva företaget bildades 1998 genom en sammanslagning av svenska Stora AB och finska Enso Oyj och det är här historien kommer in. Svenska Stora hade sitt ursprung i Falu koppargruva, som omnämns som bolag första gången 1288, då biskop Peder av Västerås bytte till sig en åttondel av Kopparberget i Falun, där metallbrytningen pågått åtminstone sedan 1000-talet.
Biskopens brev visar att det var ett aktiebolag långt innan idén var påkommen och år 1347 fick verksamheten kungligt godkännande av Magnus Eriksson. Gruvans egentliga storhet var på 1600-talet, men verksamheten pågick regelbundet fram till 1992. ”Gamla mormor”, ett av gruvans smeknamn, ger än i dag avkastning i form av Falu rödfärg, som i princip alla svenskar har en relation till. Den tillverkas av ”varpen”, som är det som direkt togs upp ur gruvan, men inte innehöll tillräckligt med metall för att kunna förädlas. Tusen år av brytning innebar att det blev en hel del ”varp”, med resultatet att det åtminstone finns hundra år av rödfärg till, för att inte tala om den rödfärgsråvara som skulle kunna utvinnas ur gruvan direkt.
När Stora AB, som ursprungligen hette Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, lade ner brytningen vid Falu gruva brydde man sig först inte om dess långa historia. Det mesta av kulturarvet överläts åt en stiftelse och gruvan blev ett museum över en svunnen tid. Men på senare tid har man insett att pitchen – för att använda ett fånigt affärsuttryck – om att vara världens äldsta bolag är säljande. År 1288 kan få konkurrenter jämföra sig med, även om det japanska byggnadsföretaget Kongō Gumi grundades år 578. Men det grundades av en prins och bör därmed räknas som statligt.
Läs även: ”Orderingången i industrin kraftigt upp”
Redan 1997 hade Harvard Business Review en artikel om Stora AB där man prisade dess förmåga att anpassa sig inför framtiden och företaget har insett att historien kan hjälpa till att åstadkomma detta. Det började med att chefer från Sverige och övriga världen skickades till Falun för att lära sig om historien och nu har man utökat verksamheten så att till exempel maskinförare får besöka ”Gamla mormor” för att inse att det som i dag är papper och skog från början var metall. Konkret handlar det om en enkel men ändå effektiv filosof: i en föränderlig värld är det ytterst viktigt att veta var man kommer ifrån.
Kunskapen om arvet kan omsättas i framtida vinster.