Lunds universitet försvarar utpekande av polis som möjlig spion

Polisen Rami, som Sydsvenskan kallar honom, läste Mellanösternkunskap på Lunds universitet när kurskamrater anklagade honom för att vara en politisk spion. Rami har själv arabisk bakgrund och berättade för sina klasskamrater att han var tjänstledig från sitt jobb som polis.

Flera studenter på kursen misstänkte att han inte var en riktig student, utan hade skrivit in sig för att övervaka dem. Studenter med utländsk bakgrund och tidsbegränsade uppehållstillstånd uppgav att de kände sig otrygga och hotade.

Universitetet kontaktade polisen

Universitetet vände sig till Ramis arbetsgivare och ställde frågor om hans agerande. Enligt universitetets egen utredning ledde detta till att polisen öppnade ett ärende om tjänstefel.

Rami anmäldes även till universitetets disciplinnämnd för påstådd störning av undervisningen. Efter en lång utredning friades han från alla misstankar.

Nu har Rami anmält universitetets hantering till Justitieombudsmannen. JO bad Lunds universitet förklara varför studentens arbetsgivare kontaktades och om universitetet fortfarande anser att det var rätt väg att gå.

Nödvändigt att kontakta polisen

I sitt svar till JO skriver universitetet att kontakten med polisen var nödvändig. De anonyma studenternas oro hanterades som ett diskrimineringsärende. Universitetets säkerhetsavdelning gjorde bedömningen att man behövde få klarhet i om det skedde någon polisiär verksamhet i universitetets lokaler.

För att få reda på om Rami var en polisspion behövde man vända sig till hans arbetsgivare, menar universitetet. Polismyndigheten kontaktades dock inte i egenskap av Ramis arbetsgivare, enligt svaret. Vilka åtgärder polismyndigheten sedan vidtog internt är konsekvenser som universitetet inte råder över, står det i det skriftliga svaret till JO.

Universitetet anser att det var rätt och nödvändigt att kontakta polisen. Dock hade det förmodligen varit mer lämpligt att först höra den utpekade studenten, medger universitetet.

Känns som en häxjakt

Rami har svårt att förstå universitetets resonemang om att polisen inte kontaktades i egenskap av hans arbetsgivare.

– När frågan var uppe i disciplinnämnden sades det att man kontaktade polisen eftersom det fanns uppgifter om att jag skulle ha utnyttjat min position som polis och agerat i tjänsten. Hela ärendet byggde på anonyma och obestyrkta påståenden från ett fåtal studenter, säger han till Sydsvenskan.

Rami menar att universitetets hantering visar att disciplinnämnden saknar erfarenhet och kompetens för den här typen av ärenden. Exempelvis ska vittnen aldrig höras i grupp, så som universitetet gjorde.

– I en grupp förstärker man varandras historier, objektiviteten försvinner. Det var också exakt vad som hände här, säger han till Sydsvenskan.

När de oroliga studenterna dessutom ville förbli anonyma och valde att inte själva gå vidare med anmälan borde hela ärendet ha lagts ner, anser han.

– Det här ärendet har känts som en häxjakt. Det går inte att tolka det på annat sätt än att min bakgrund som polis gjort mig till en måltavla, säger Rami till Sydsvenskan.

Kunde inte svara snabbt nog

Lunds universitet kunde inte svara på JO:s frågor om ärendet så snabbt som JO ville, utan begärde anstånd. Det krävdes en utredning för att ta reda på varför polisen kontaktades innan man hört studenten.

– Som vi skriver i svaret så skulle studenten kanske vidtalats innan, säger vicerektor Jimmie Kristensson, som var ordförande i disciplinnämnden när ärendet behandlades, till Sydsvenskan.

Universitetet och disciplinnämnden kan även dra vissa andra lärdomar av ärendet, säger han.

– Det finns anledning för oss att titta på hur vi i framtiden kan stödja studenter som är under utredning, säger Jimmie Kristensson till Sydsvenskan.