Allt fler kvinnor och barn med koppling till terroriströrelsen IS återvänder till Sverige. Många av dessa personer går numera fritt på Sveriges gator. I dag finns ingen fast reglering för vad som gäller för dessa personer. Terrorlagstiftningen är kritiserad för att vara för svag. Det finns frågetecken kring hanteringen av IS-återvändarna, skriver Gabriella Mait.
Sveriges terrorlagstiftning har kritiserats av många. Deltagande i en terroristorganisation har fortfarande inte kriminaliserats och det finns ingen fast svensk reglering för hur man ska hantera hemkomsten av personer som haft en anknytning till IS.
Följden är att hanteringen av återvändande IS-anhängare har brustit. Flertalet hemkomna IS-anhängare har återvänt utan att lagföras eller att ens bli föremål för polisiär utredning.
Enligt Säpo har runt hundrafemtio IS-anhängare hittills återvänt till Sverige från Syrien respektive Irak. Någon officiell exakt siffra finns inte.
Tidigare fall
Sverige har haft ett flertal fall med tidigare IS-anhängare med svenska medborgarskap som återvänt. Ett uppmärksammat fall var i mars 2021, då två kvinnor och deras barn landade på Arlanda efter att ha suttit över ett år i syriskt fängelse.
Kvinnorna förhördes direkt vid ankomsten, men släpptes därefter och skickades senare till sin hemkommun. Exakt hur mycket hjälp de fick av den svenska myndigheten att komma tillbaka till Sverige är oklart.
Utrikesdepartementet har lagt locket på. De hänvisar till sekretesskäl, att man inte kan lämna några fler detaljer om det enskilda fallet, det vill säga hur dessa kvinnor och deras barn tog sig till Sverige samt i vilken utsträckning svenska myndigheter var behjälpliga med detta.
Aktuella fall
För drygt en månad sedan landade ytterligare tre kvinnliga IS-anhängare med totalt åtta barn på Arlanda. När de kom fram möttes de av sociala myndigheter som omhändertog barnen och sedan polis som anhöll kvinnorna misstänkta för krigsförbrytelser.
Det kurdiska självstyret hade inte tillräcklig bevisning gentemot kvinnorna och utvisade dem. Den svenska regeringen bistod kvinnorna med resan till Sverige trots att bevisen för att döma dem var otillräckliga.
– Då menar vi att vi har en skyldighet att ta emot utvisade medborgare, inte minst på ett ordnat sätt för att barnen ska må bra, sade före detta inrikesminister Mikael Damberg (S).
Tidigare fall med hemkomna svenska kvinnliga IS-anhängare som utvisats från de kurdiska självstyret har slutat med att de släppts på fri fot i Sverige på grund av otillräcklig bevisning.
Svag terrorlagstifning
Den nuvarande terrorlagstiftningen har fått kritik från olika håll. Den bedöms vara osammanhängande och gör det svårt att döma IS-anhängare för brott.
– Det är svårt att undersöka och åtala för terroristbrott. Detta beror på flera olika saker. En viktig anledning är att brotten ofta äger rum i främmande länder. Det försvårar självfallet bevisningen, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Enligt Säpo finns det många IS-svenskar som fortfarande är på fri fot i regionen. Många av dessa vill ta sig tillbaka till Sverige.
Nytt förslag på förbättrade lagar?
Den nuvarande regeringen kom nyligen fram med förslag på skärpta straff för terrorbrott. Den nya terrorlagstiftningen syftar bland annat till att vara mer överskådlig och tydlig jämfört med dagens olika lagar på området.
– Vi har sedan gammalt haft en terroristlagstiftning som varit uppdelad i olika delar. Så det finns skäl att modernisera den, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Om dessa förslag godkänns innebär detta tuffare terrorlagar och skärpta straff. Men räcker det egentligen? Eller är lösningen att faktiskt inte ta emot dessa IS-anhängare överhuvudtaget?
Frågan är om Sverige har en skyldighet att välkomna människor som valt att lämna landet för att begå terrorhandlingar eller vara en del av en terrororganisation som mördat, våldtagit och torterat.
Lite tillspetsat, har Sverige en skyldighet att bistå terrorister?
Läs även: DEBATT: ”MP:s plan att ta hem svenska IS-terrorister måste stoppas”
