Fokus

Mätning: Brottslighet och terrorism den viktigaste EU-frågan för svenskarna

Svenskar vill att EU jobbar mer mot organiserad brottslighet och terrorism. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT.
Svenskar vill att EU jobbar mer mot organiserad brottslighet och terrorism. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT.
Svenskar vill att EU jobbar mer mot organiserad brottslighet och terrorism. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT.
Svenskar vill att EU jobbar mer mot organiserad brottslighet och terrorism. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT.

Åtgärder mot terrorism och organiserad brottslighet är något som det svenska folket, till skillnad från andra EU-medborgare, placerar på första plats när det kommer till den viktigaste frågan för unionen. Det visar en färsk opinionsundersökning. Dessutom vill svenskar att EU ska arbeta mer för värderingar som yttrandefrihet och jämställdhet.  

23 feb 2021 05:00
Uppdaterad:
23 feb 2021 08:30

Åtgärder mot terrorism och organiserad brottslighet är något som det svenska folket, till skillnad från andra EU-medborgare, placerar på första plats när det kommer till den viktigaste frågan för unionen. Det visar en färsk opinionsundersökning. Dessutom vill svenskar att EU ska arbeta mer för värderingar som yttrandefrihet och jämställdhet.  

Europaparlamentets senaste opinionsundersökning, som genomfördes av Kantar Sifo i november–december 2020, visar att svenskarnas prioriteringar sticker ut på flera områden. I till exempel 23 av 27 medlemsländer anser medborgarna att EU, mer specifikt Europaparlamentet, bör göra mer för att bekämpa fattigdom och sociala ojämlikheter. Det är den fråga som fick högst snittplacering, med ett stöd på 48 procent. 

Befolkningen i Sverige, Tjeckien, Danmark och Finland tycker snarare att åtgärder för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet borde vara EU:s högsta prioritet – en fråga som EU-snittet placerar på andra plats. I Sverige får den stöd av 55 procent av de tillfrågade. 

Just att brottslighet skulle vara nummer ett är lite förvånande. Min enda förklaring är att det har varit mycket rapportering om brottslighet och även om organiserad brottslighet i Sverige. Folk tänker på det och är oroliga för det, säger Anamaria Dutceac Segesten, universitetslektor i Europastudier på Lunds universitet.

Svenskarnas svar följer liknande mönster i andra opinionsundersökningar. Till exempel har sajten Numbeo, som bland annat presenterar global statistik om levnadskostnader och självrapporterad brottslighet, visat att Sverige år 2020 hamnade på andra plats i Europa, efter Ukraina, vad gäller upplevd brottslighet. Siffrorna kommer från webbsidans egna läsarenkäter.

Anamaria Dutceac Segesten säger att det är troligt att många svenskar önskar att EU kan ta sig an frågor om terrorism och organiserad brottslighet mer, eftersom de till stora delar är av transnationell karaktär.

”Alla undersökningar som har gjorts tidigare visar att miljö- och klimatfrågan alltid har hamnat topp tre bland svenskarna, så de har svarat som förväntat här.”

Om förstaplatsen om brott och terrorism var oväntad så gäller inte det för frågorna som svenskarna placerade på andra och tredje plats, menar Anamaria Dutceac Segesten. Den ena handlar om att utveckla förnybar energi och uppnå koldioxidneutralitet, den andra om att skydda miljön och den biologiska mångfalden. Dessa två har fått stöd av 49 respektive 46 procent av svenskarna.

Bland EU-medborgarna var det bara 23 procent som prioriterade frågan om förnybar energi och 32 procent den om biologisk mångfald. 

– Alla undersökningar som har gjorts tidigare visar att miljö- och klimatfrågan alltid har hamnat topp tre bland svenskarna, så de har svarat som förväntat här, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Rapporteringen om brottslighet i Sverige påverkar även EU-frågorna, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Svenskar värderar yttrandefrihet 

Skyddet av mänskliga rättigheter i hela världen är den värdering som EU-medborgarna, och även svenskarna, har rangordnat som viktigast att kämpa för. Det är något som får stöd av 62 procent av svenskarna och 51 procent av EU-medborgarna. Sverige är det land efter Cypern som ger mest stöd till den värderingen.

Andraplatsen för den viktigaste värderingen skiljer sig dock. Där får yttrandefrihet stöd av 60 procent av svenskarna, men bara av 38 procent av EU-medborgarna. Anamaria Dutceac Segesten säger att det inte finns någon direkt förklaring till varför yttrandefrihet hamnar så högt i Sverige.

– Det kan ha att göra med den kritik som har hörts om hur länder som Polen och Ungern försöker minska yttrandefriheten för sina medborgare, säger hon.

”Dessa är två huvudfrågor som Sverige alltid har prioriterat i EU-sammanhang och stämmer också överens med svenskarnas självbild.”

Nederländerna, Estland och Finland har yttrandefrihet som sin förstaplacering, även om stödet i procentandel inte är lika högt som i Sverige. Undersökningen visar även att de EU-medborgare som värderar yttrandefrihet högt också i allmänhet har en mer negativ syn på Europaparlamentet.

Den värdering som EU-medborgare i snitt placerar som näst högst är jämställdhet mellan kvinnor och män. Intressant nog är det 42 procent av EU-medborgarna som prioriterar jämställdheten medan svenskarna, som har den som sin tredjeplacering, ger den ett högre stöd på 54 procent.

Jämställdhet har samma förklaring som klimatet. Dessa är två huvudfrågor som Sverige alltid har prioriterat i EU-sammanhang och stämmer också överens med svenskarnas självbild, säger Anamaria Dutceac Segesten. 

Pandemin förklarar inte stödet

Europaparlamentets opinionsundersökning visar också att svenskarna har en lite mer positiv syn på ekonomin än andra EU-medborgare. Exempelvis anser drygt en av fyra svenskar, och en av fem EU-medborgare, att den inhemska ekonomin kommer att vara bättre om ett år.

Anamaria Dutceac Segesten säger att svenskarnas förhållandevis positiva bild förklaras av att många andra har en negativ bild.

– Andra länder, som Italien och Spanien, befann sig i ett problematiskt läge redan innan pandemin, så de är skeptiska till sin egen förmåga att återhämta sig inom ett år. I Sverige, som hade en relativt stabil situation innan pandemin, är åsikten mer att detta bara är en tillfällig svacka, säger hon.

Svenskar är också relativt positiva i andra aspekter. Andelen som exempelvis tycker att ”saker går åt rätt håll i EU” är 46 procent, till skillnad från EU-snittets 39 procent. Ökningen från den senaste mätningen i oktober 2019 har varit hög. Då var det bara 28 procent av svenskarna och 32 procent av EU-medborgarna som tyckte att ”saker gick åt rätt håll”. 

”Många har kritiserat EU för att vara långsam och okoordinerad.”

Anamaria Dutceac Segesten är dock skeptisk till sådana stora förändringar i opinionen. Hon menar att det krävs radikala samhällsförändringar för att åsikter ska skifta så mycket från det ena året till det andra. Enligt henne är hanteringen av coronapandemin i fjol inte heller en förklaring.

– Många har kritiserat EU för att vara långsam och okoordinerad. Det finns däremot andra som har varit nöjda med EU:s insatser, så opinionen i den frågan kan ha bidragit till att påverka stödet både uppåt och neråt. Det går inte att dra några slutsatser, säger hon.

Oavsett om det är tack vare coronahanteringen eller inte, så uppger i alla fall de flesta tillfrågade EU-medborgare, 63 procent, att EU-medlemskapet är bra. Så hög notering har unionen inte haft sedan år 2007. I Sverige har stödet minskat i den frågan, men hamnar ändå högre än snittet med 68 procent.

En anledning till det generellt ökade EU-stödet, enligt Anamaria Dutceac Segesten, kan vara brexit-debatten. Vid årsskiftet slutförde Storbritannien sin brexit och i slutet av förra året var det mycket rapportering kring detta.

– Det har varit en trend sedan 2016–2017 och framåt, att européer har sneglat på Storbritannien och läst om hur ekonomin där har påverkats negativt. Jag tror att vi fortfarande kommer att få se mer av ”brexit-effekten”. 

TEXT: Ana Cristina Hernández