Facebook noscript imageMinskad mångfald kan ha bidragit till dinosauriernas undergång
Vetenskap
Minskad mångfald kan ha bidragit till dinosauriernas undergång
En Tyrannosaurus rex-hane som antas ha levt strax innan dinosaurierna utrotades för 66 miljoner år sedan. Detta exemplar hittades i South Dakota, USA, 1987 och såldes förra året på auktion för drygt 280 miljoner kronor. Foto: Mary Altaffer/AP/TT.
En Tyrannosaurus rex-hane som antas ha levt strax innan dinosaurierna utrotades för 66 miljoner år sedan. Detta exemplar hittades i South Dakota, USA, 1987 och såldes förra året på auktion för drygt 280 miljoner kronor. Foto: Mary Altaffer/AP/TT.

För ungefär 66 miljoner år sedan utplånades nästan alla landlevande dinosaurier. Orsaken var troligen ett asteroidnedslag. En ny studie tyder dock på att nedslaget föregicks av en minskad artrikedom, något som kan ha bidragit till dinosauriernas undergång.

Efter 170 miljoner års herravälde dog de landlevande dinosaurierna plötsligt ut för omkring 66 miljoner år sedan. Den troligaste förklaringen är att en jätteasteroid slog ner i nuvarande Mexiko och orsakade naturkatastrofer och klimatförändringar vilka i sin tur tog död på dinosaurierna, liksom många andra växter och djur.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications tyder dock på att dinosauriernas nedgång kan ha påbörjats redan tidigare. Analyser av fossilfynd från kritatiden visar nämligen att dinosauriernas artmångfald började minska redan tio miljoner år innan asteroiden slog ner, något som kan ha bidragit till att gör dem extra sårbara.

Att studera långsiktiga utvecklingsprocesser som skedde för tiotals miljoner år sedan är dock inte oproblematiskt. Antalet tillgängliga fossiler är begränsat och urvalet är troligen skevt. Var man har grävt och lokala bevarandeförhållanden spelar till exempel stor roll för vad vi kan observera idag. Dessutom finns det osäkerhet kring datering.

Trots detta försöker forskarna analysera hur många arter av dinosaurier det fanns vid olika tidpunkter och i vilken takt nya arter tillkom och gamla försvann. Till sin hjälp hade de 1 600 observationer fördelade på 247 olika arter och tiotals miljoner år. Tyngdpunkten i materialet ligger på fynd från Amerika och endast dinosaurier i de sex mest välstuderade familjerna ingår. Det säger sig med andra ord själv att luckorna är många.

För att överkomma dessa problem använder sig forskarna av nya statistiska metoder som gör det möjligt att åtminstone till en viss del hantera begränsade och skeva urval. Resultaten visar att dinosauriernas artmångfald ökade under den sena kritatiden till för omkring 76 miljoner år sedan. Då började arter dö ut i en allt högre takt. Till en början var det framför allt växtätande dinosaurier som drabbades, men med tiden drabbades också de köttätande dinosaurierna. Även om dinosauriernas artmångfald huvudsakligen minskade genom att fler arter dog ut, så minskade också takten med vilken nya arter uppkom.

Mer detaljerade analyser tyder på att sjunkande temperaturer var drivande i den minskade mångfalden. En delförklaring skulle kunna vara att dessa gjorde det svårare för många arter av dinosaurier att reglera kroppstemperaturen. De kan också av olika skäl ha blivit mindre evolutionärt anpassliga med tiden.

Forskarna tror att den minskade artmångfalden kan ha bidragit till att dinosaurierna fick det svårt att anpassa sig till de förändringar som följde i asteroidens spår.

Läs även: Studie: Vattenmelonens förfader hittad i Sudan

Läs även: Gammal är äldst: Kvastfeningar kan bli 100 år