Ryssland anklagas för att ha försökt påverka folkomröstningen i Moldavien, som handlade om att skriva in landets strävan efter EU-medlemskap i grundlagen. Rösträkningen blev oväntat jämn, men ja-sidan vann med knapp marginal.
Med 99,6 procent av rösterna räknade och ett övertag med 13 000 röster för ja-sidan, förklarar Moldaviens president Maia Sandu att landet röstar ja till att grundlagsfästa sina EU-ambitioner.
– Vi vann rättvist i en orättvis kamp, säger hon.
Den preliminära rösträkningen visar att ja-sidan får en knapp majoritet på 50,4 procent av rösterna.
Moldavien har därmed vunnit sitt första svåra slag på vägen mot att bli EU-medlem, enligt Sandu.
Rysk påverkan
Men länge såg det ut som att nej-sidan kunde vinna.
Presidenten kommenterade under söndagen nej-sidans oväntat starka resultat som en konsekvens av att demokratin och friheten för landet ”utsatts för ett angrepp av aldrig tidigare skådad omfattning”.
Ryska påverkansoperationer har enligt Sandu pågått i flera månader.
Även EU-kommissionen i Bryssel har noterat rysk påverkan.
– Det här valet genomfördes under påverkan och hot från Ryssland och dess allierade – utan tidigare motstycke – i syfte att destabilisera Moldaviens demokratiska processer, säger kommissionens talesperson Peter Stano.
Köpta röster?
Det finns misstankar om en enorm påverkanskampanj, där röster från hundratusentals människor kan ha köpts av proryska grupper. I veckan greps även över 100 moldavier som ska ha tränats i Moskva för att skapa ordningsstörningar runt röstningen.
Ryssland har förnekat inblandning i valet och kräver bevis för anklagelserna. Vidare hävdar Kremls talesperson Dmitrij Peskov, utan att presentera några bevis, att man upptäckt ”avvikelser” i rösträkningen.
Vill in i EU
EU-vänliga Sandu var drivande bakom beslutet att Moldavien sökte medlemskap i EU 2022, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
En västvänlig regering leder landet sedan 2021. Folkomröstningen var ett sätt för den och Sandu att försöka slå fast att Moldaviens framtid ska sökas i EU. Men förhandlingarna om medlemskap väntas pågå i många år.
Samtidigt med folkomröstningen hölls presidentval där Maia Sandu fick störst stöd med 42 procent. Men eftersom hon inte fick över 50 procent blir det en andra valomgång den 3 november då hon ställs mot den pro-ryska kandidaten Aleksandr Stoianoglo, som fick cirka 26 procent av rösterna.
