Alldeles för få ungdomar väljer de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Om det forsätter på samma sätt kommer Sverige att ha en stor brist på yrkesutbildade år 2035, enligt Svenskt Näringsliv.
Det finns en disparitet i vad människor utbildar sig till och de kunskaper arbetsgivare efterfrågar, berättade Magnus Wallerå, avdelningschef för kompetensförsörjning på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, nyligen för Bulletin. Dessutom börjar många att arbeta alldeles för sent i livet.
Genomsnittsåldern för när en student tar en kandidatexamen är 28 år, enligt siffror från sajten Ekonomifakta. Magnus Wallerå har sagt att om de studenter som läser tre respektive fem år på högskolan skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare så skulle de offentliga finanserna stärkas med 25 miljarder kronor.
Men ett sätt att bli eftertraktad på arbetsmarknaden – och äntra den tidigt – är att strunta i högskolan helt och i stället satsa på ett yrkesprogram på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen, säger Magnus Wallerå. Många av dagens bristyrken – som elektriker, svetsare, snickare, undersköterskor och vvs-montörer – kräver ingen examen från högre utbildning.
Magnus Wallerå berättar att det i dag bara är 30 procent av en årskull som skaffar sig en yrkesutbildning, något som Svenskt Näringsliv ser som ett stort problem.
– Vi har tittat på hur arbetsmarknadens behov ser ut baserat på Statistiska Centralbyråns trender och prognoser fram till 2035. Om vi ska klara näringslivets behov behöver 40 procent av en årskull läsa på ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet, säger han.
”Fördomar om LO-yrken”
Den fackliga paraplyorganisationen Landsorganisationen (LO) håller med Svenskt Näringsliv om att fler personer bör läsa en yrkesutbildning. Tillsammans driver båda organisationerna initiativet Worldskills Sweden, vars syfte är att höja attraktionskraften på yrkesutbildningarna.
”Det finns säkert en del fördomar om LO-yrken, främst bland dem som inte riktigt vet och förstår vilka kunskaper och kompetenser dessa jobb kräver. Det är synd, och hindrar kanske en och annan att gå en yrkesutbildning på gymnasiet eller skola om sig till ett LO-yrke senare i livet”, skriver LO:s presstjänst i en kommentar till Bulletin på frågan om en del kanske drar sig för att utbilda sig till vissa LO-yrken på grund av uppfattningen om att de skulle ha lägre status.
LO skriver vidare att matchningen mellan utbildning och jobb behöver förbättras på åtminstone tre sätt. För det första, påpekar LO, måste unga personer utbilda sig till yrken där jobbchanserna är goda och utbildningsutbudet måste anpassas bättre till arbetsmarknadens behov. Sedan anser LO att det måste finnas en bättre arbetsmarknadspolitik som säkerställer att arbetslösa personer får den utbildning som behövs.
”För det tredje måste det finnas fungerande kompetensutveckling för dem som har jobb, så att det är möjligt att vidareutbilda och/eller omskola sig till ett annat yrke även när man är vuxen och har ett jobb”, avslutar de.
Kommer att saknas 290 000
Dagens brist på rätt kompetens blir även ett problem i framtiden. Om ingenting görs åt det låga antalet elever som väljer yrkesprogrammen kommer Sverige att ha en brist på 290 000 yrkesutbildade år 2035, säger Magnus Wallerå. Han menar att en av anledningarna till att förhållandevis få väljer dessa utbildningar beror på att det finns en uppfattning om att de minskar elevernas möjlighet till framtida studier, och att man blir ”instängd i ett yrke hela livet”.
I dag måste den elev som läser på ett yrkesförberedande program välja till kurser för att uppnå högskolebehörighet. Vilka kurser man måste lägga till beror på vilket program man läser.
– Från Svenskt Näringsliv har vi sagt att vi tycker att yrkesutbildningarna på gymnasieskolan ska ge grundläggande högskolebehörighet och att den behörigheten i stället ska kunna väljas bort. I dag måste den väljas till och det har visat sig vara negativt för yrkesutbildningen, säger Magnus Wallerå.
Har arbetsgivare blivit mer krävande angående att arbetssökande ska ha en allt högre akademisk utbildning?
– Nej. Bland två liknande kandidater kanske en arbetsgivare väljer den med längre utbildning, men det är inte så att näringslivet driver på en allt högre akademisering.
TEXT: Ana Cristina Hernández
Läs även: Svenskt Näringsliv: Därför måste unga börja jobba tidigare
