Självförsörjningsgraden uppmäts som skillnaden mellan den inbetalade inkomstskatten och erhållna bidrag och andra sociala transfereringar. Om den erhållna siffran är noll eller högre räknas man som självförsörjande, medan ett negativt värde innebär bidragsberoende.

– Bland inrikes födda är år 2016 genomsnittsindividen i åldersintervallet 35 och 62 år självförsörjande. För utrikes födda från andra västländer är motsvarande ålderspann 39 till 59 år, medan genomsnittsindividen född utanför västvärlden inte är självförsörjande, säger en av rapportens författare Åsa Hansson, som är docent vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

De som anlände till Sverige under 1980 och 1990-talen från länder utanför väst var i genomsnitt självförsörjande år 2016. Det är inte fallet för dem som kom senare, från och med 2000, enligt Entreprenörskapsforums rapport, Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige.

Läs även: Skogkär: Asylinvandringen från Syrien blev inget kompetensregn

Generösa bidrag leder till låg självförsörjning

Sverige tampas för närvarande med en stigande långtidsarbetslöshet, samtidigt som näringslivet med ljus och lykta söker efter kvalificerad personal. Men näringslivet har också svårt att locka till sig arbetslösa till de enklare jobb som serveringspersonal som faktiskt finns, då bidragen gör att det inte lönar sig att arbeta.

– De största konkurrenterna är inte andra arbetsplatser utan bidragsdelen. Det lönar sig att leva på bidrag. Jag kan inte konkurrera med socialbidrag. Jag kan inte inspirera folk att jobba om lönen är lägre än om de fick bidrag, säger krögaren Sadoo Iskandarani till tidningen Näringslivet.

Det krävs sannolikt en kombination av ”åtgärder som ökar incitamenten att ta ett arbete, exempelvis genom sänkta skatter, och som även sänker kostnaderna för arbetsgivarna att anställa, exempelvis lägre anställningskostnader, subventionerade jobb men även fler enkla jobb och lärlingsplatser”, enligt Entreprenörskapsforum. De flesta invandrare kommer till Sverige i unga år, med en grundutbildning i bagaget, så det borde finnas goda möjligheter att bli självförsörjande.

Läs även: Andelen långtidsarbetslösa fortsätter ticka uppåt – närmar sig hälften av alla arbetslösa

Förvärvsfrekvensen stiger ju högre utbildning man har

Förvärvsfrekvensen, som definieras om man fått någon form av inkomst kopplat till arbete, är skyhög bland personer med högre utbildning födda i Sverige, hela 96 procent, enligt rapporten. Siffran sjunker till 94 procent för dem med en eftergymnasial utbildning på upp till tre år och till 90 procent för dem med gymnasial utbildning. De födda utanför väst med likvärdig utbildning har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvensen för dessa högre utbildningsnivåer ligger runt 80 procent.

Bland inrikes födda som saknar grundskoleutbildning låg förvärvsfrekvensen på 42 procent år 2016. Bland dem som är födda utanför väst var den 62 procent, alltså 20 procentenheter högre än bland inrikes födda. Detta kan tolkas som att denna grupp är överrepresenterade i låglönejobb, skriver Entreprenörskapsforum.

– Det är angeläget att lösa hur utbildningsinsatser kan öka anställningsbarheten, men att höja utbildningsnivån tar lång tid. Det krävs alternativa åtgärder för lågutbildade som ökar möjligheterna att få ett jobb, säger den andre rapportförfattaren, Mats Tjernberg, professor vid Lunds universitet.

Läs även: Löfvens migrationsfacit: 800 000 uppehållstillstånd