När röster nu höjs för att Sverige ska öppna gränserna för alla som vill lämna Afghanistan kan det vara av intresse att titta närmare på situationen för det som sedan 2017 är landets största invandrargrupp: syrierna.

Det bor i dag omkring en kvarts miljon människor i Sverige som antingen är födda i Syrien eller har minst en förälder född i landet.

Bara drygt en tredjedel är självförsörjande.

Mindre än hälften av de vuxna är sysselsatta.

41 procent är arbetslösa. Även bland högutbildade är arbetslösheten skyhög – 31 procent av dem som har eftergymnasial utbildning på tre år eller mer saknar jobb.

56 procent fick ekonomiskt bistånd under 2019.

70 procent av hushållen med barn räknas som fattiga.

Uppgifterna är hämtade ur rapporten Fakta för förändring med undertiteln Svensksyrierna – så ser deras livssituation ut, framtagen av stiftelsen The Global Village.

Rapporten bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Underlaget är hämtat från åren 2018 och 2019.

Siffrorna ger alltså en bild av läget för gruppen syrier innan coronapandemin slog mot ekonomin världen över. Situationen när det gäller självförsörjning och arbetslöshet är med största sannolikhet ännu sämre i dag.

Läs även: Skogkär – Liberalerna är integrationspolitikens Florence Foster Jenkins

Bland dem som är födda i Syrien är de flesta relativt nyinvandrade. Två av tre har kommit som flyktingar och var fjärde som anhörig till flyktingar. 2018 var den genomsnittliga vistelsetiden i Sverige för en Syrienfödd person fyra år och åtta månader.

Detta kan kanske beskrivas som molnets silverkant. Siffrorna för gruppen kommer att förbättras med tiden när de bott längre i Sverige och etablerat sig bättre.

Men att syrierna inom överskådlig tid ska komma ifatt gruppen inrikes födda med svensk bakgrund när det gäller exempelvis egenförsörjning, är fria fantasier. Vilket svensk invandrings- och integrationspolitik i och för sig i allt väsentligt bygger på.

Den bedriften har ingen av de större invandrargrupperna i Sverige klarat.

Statistiken för syrierna är dyster men skiljer sig inte nämnvärt från andra större invandrargrupper som kommit till Sverige med asylinvandringen.

En tidigare rapport från The Global Village visade att bland somalier räknades år 2018 endast 48,1 procent som sysselsatta. 26,3 procent var öppet arbetslösa eller i åtgärder.

Enligt statistik från Ekonomifakta låg arbetslösheten bland inrikes födda förra året på 5,1 procent. Bland samtliga utrikes födda var den 18,8 procent. Bland personer födda i Asien 28 procent. Bland personer födda i Afrika 30,1 procent.

Men andelen som har sysselsättning säger långtifrån allt om en grupp. Det väsentliga är självförsörjningsgraden.

Sommaren 2015 talade SVT om ”kompetensregn”, om hur färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer i aldrig tidigare skådad omfattning strömmade in i landet. Inte minst från Syrien.

Professor Sven-Olof Daunfeldt, professor vid Handelns Forskningsinstitut, har tittat närmare på hur asylinvandrare från Asien och Afrika lyckas på svensk arbetsmarknad.

“Det tar uppemot 17 år innan cirka 40 procent av individerna i denna grupp har ett arbete som innebär en inkomst på över 20 000 kronor i månaden”, konstaterar Daunfeldt.

Förre LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson (S) gjorde i december 2015 följande framtidsspaning:

Tack vare flyktinginvandringen kan Sverige om några år ha en superekonomi med en tillväxt på fyra–fem procent:

“Om vi lyckas kan vi bli rikast i Europa.”

Om.

Redan 2020 skulle de flesta av de närmare 170 000 migranter som 2015 sökt sig till Sverige kunna ha ett arbete, hoppades Thorwaldsson.

Om.

I decennier har svenska makthavare ägnat sig åt att likt Thorwaldsson slå blå dunster i väljarnas ögon, ställt ut löften om den framgångsrika integration som väntar runt hörnet om alla bara ger sig till tåls. Om bara den eller den integrationspolitiska reformen genomförs.

Om.

Ständigt detta om.

Läs även: Rapport: Färre än hälften av syrierna i Sverige har jobb

Läs även: Alla svenska regioner misslyckas med integrationen